Tystnadsplikt och meddelarfrihet

Tystnadsplikt

I OSL finns bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, oavsett om detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär följande begränsningar (1 kap. 1 § OSL)

• i yttrandefriheten enligt RF
• i rätten att ta del av allmänna handlingar enligt TF
• i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av TF och YGL.

Anställda vid en myndighet

Tystnadsplikten gäller anställda vid en myndighet och andra som har uppdrag inom myndigheten och som har en sådan anknytning till myndigheten att de kan sägas delta i verksamheten (2 kap. 1 § OSL). Den som någon gång har omfattats av tystnadsplikt fortsätter att omfattas av den även efter det att personen har lämnat sin tjänst eller sitt uppdrag.

Personal i en myndighets telefonväxel

Sekretess gäller för personal i en myndighets telefonväxel för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från någon annan person hos myndigheten (40 kap. 4 § OSL). Sekretessbestämmelsen saknar skaderekvisit vilket innebär att sekretessen är absolut och att någon skadeprövning inte ska göras (prop. 1979/80:2 Del A s. 314).

Påminnelse om tystnadsplikt

Den som börjar arbeta på Skatteverket eller annan myndighet eller utför ett uppdrag för myndigheten ska skriva på en sekretessförbindelse som används för att påminna om tystnadsplikten.

Sekretessförbindelsen kan aldrig få någon annan betydelse än att vara en bekräftelse på att en anställd har tagit emot en påminnelse om tystnadsplikt och skrivit på en försäkran om att han eller hon ska rätta sig efter bestämmelserna. Förbindelsens huvudsakliga funktion är att i en rättegång eller i ett disciplinärt förfarande bevisa att den anställde har förstått eller borde ha förstått att han eller hon bröt mot sin tystnadsplikt.

För den som ska utföra, biträda vid eller leda en revision finns en särskild regel om att myndigheten ska upplysa honom eller henne om gällande sekretessbestämmelser (10 kap. 3 § SFF).

Tystnadsplikt mellan anställda

Tystnadsplikt och sekretess gäller även inom en myndighet, mellan olika handläggare och ärenden, s.k. inre sekretess. Det är enbart den tjänsteman som för sin handläggning av ett ärende har behov av en sekretessbelagd uppgift som får ta del av den. Det är viktigt att känsliga uppgifter behandlas med försiktighet och att spridningen begränsas till vad som krävs för att arbetsuppgiften ska kunna utföras. När en handläggare behöver diskutera ett ärende med en kollega bör man undvika att i onödan röja det företag eller den person saken gäller. Tystnadsplikten mellan kollegor aktualiseras bl.a. vid arbete i myndigheters datoriserade ärendehanteringssystem, där alla handläggare med behörighet kan gå in i andra handläggares ärenden.

JO-avgörande

Sekretessbelagda handlingar i ett personalärende hade delats ut till anställda vid en myndighet på ett så kallat stormöte. Handläggarens uppfattning var att behandlingen av personalärendet vid mötet var en del i handläggningen av ärendet. JO ansåg att det inte var styrkt att handläggaren hade gjort sig skyldig till brott mot tystnadsplikten, men att denne hade valt en i hög grad olämplig form för handläggningen av ärendet (JO 1983/84 s. 258).

Anlita privata företag

Det händer att Skatteverket anlitar privata företag för att utföra uppdrag inom myndigheten, t.ex. registrering av deklarationer. I de fallen läggs en klausul in i avtalet som föreskriver tystnadsplikt för de personer som anlitas genom företaget. En sådan åtgärd är enligt JO förenlig med gällande rätt under förutsättning att åtgärden är nödvändig.

Den som endast ska iaktta tystnadsplikt på grund av ett avtal kan inte göra sig skyldig till brott mot tystnadsplikten som regleras i 20 kap. 3 § BrB (JO 2014-09-09, dnr 3032-2011).

Uppdragstagaren gör sig i sådant fall istället skyldig till avtalsbrott, vilket innebär att de sanktioner som följer av ett avtalsbrott kan bli aktuella (JO 1982/83 s. 238).

Elever och praktikanter

Elever och andra praktikanter som besöker en myndighet i studiesyfte har normalt inte en sådan anknytning till myndigheten att de blir bundna av sekretessregleringen.

Brott mot tystnadsplikten

Den som med avsikt avslöjar en sekretessbelagd uppgift som han eller hon enligt lag eller annan författning är skyldig att hålla hemlig kan dömas för brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 § BrB).

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär en möjlighet att straffritt lämna ut vanligtvis sekretessbelagda uppgifter till massmedia för offentliggörande.

Inskränkningar i meddelarfriheten

Meddelarfriheten inskränks genom särskilda bestämmelser i OSL. I slutet av respektive kapitel i OSL anges vilken tystnadsplikt som i just det kapitlet inskränker meddelarfriheten. Detta innebär olika stort utrymme för meddelarfrihet för Skatteverkets anställda.

Meddelarfrihet gäller t.ex. inte för flertalet uppgifter inom beskattningsverksamheten (27 kap. 10 § OSL). Detta motiveras med att ett starkt behov av sekretesskydd står mot insynsintresset (prop. 1979/80:2 Del A s. 380). Meddelarfriheten gäller inte heller i folkbokföringsverksamheten och angränsande verksamhet (22 kap. 6 § OSL).

Under vissa förutsättningar råder sekretess enligt 18 kap. 1–3 §§ OSL i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. För dessa uppgifter råder meddelarfrihet med vissa undantag (18 kap. 19 § OSL).

Kompletterande information

• En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80).