Företrädare

Företrädare för fysiska personer

Den som sekretessen avser att skydda kan i vissa fall ha en företrädare i form av t.ex. en vårdnadshavare, förmyndare eller god man. När det gäller juridiska personer företräds dessa av t.ex. en styrelse eller bolagsman. Av 12 kap. 1 § OSL följer att den sekretess som avser att skydda den enskilde inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Detta gäller med de undantag som föreskrivs i OSL. En enskild har alltså som huvudregel rätt att ta del av uppgifter om sig själv. Det innebär att en företrädare inte automatiskt har rätt att ta del av uppgifterna om den som företräds. Vem som förfogar över sekretessen har också betydelse för frågan om vem som enligt 12 kap. 2 § OSL kan efterge sekretessen. Det kan vara företrädaren, den som uppgifterna avser eller båda i förening.

Vårdnadshavare

Är båda föräldrarna vårdnadshavare måste båda ha samtyckt till att uppgifter om en underårig lämnas ut. När det gäller ungdomar är, beroende på ålder och utveckling, ungdomens eget samtycke många gånger tillräckligt. Här emellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den underåriga och från hens vårdnadshavare (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).

Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare (12 kap. 3 § OSL). Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 § FB. Denna regel är försedd med undantag. Även om sekretess på grund av bestämmelsen om vårdnadens utövande inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren får uppgifter inte lämnas till denne om

• det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren eller
• det annars anges i OSL. (12 kap. 3 § OSL).

Beträffande punkten två är 26 kap. 2 § OSL en sådan bestämmelse som avses.

Förmyndare

Förmyndare för underårig kan vara

• båda föräldrarna
• en av föräldrarna
• en särskilt förordnad vårdnadshavare eller en av rätten förordnad förmyndare.

En förmyndare till en underårig har till uppgift att förvalta barnets egendom och att företräda barnet i ekonomiska angelägenheter.

En förmyndare bör därför ha rätt att ta del av sådana sekretessbelagda beskattningsuppgifter som behövs för förvaltningen som hen ansvarar för, jfr RÅ 1999 ref.38.

God man

Att någon har förordnats en god man medför inte att den personen förlorar sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen företräder huvudmannen endast om denna har samtyckt till rättshandlingen, om inte huvudmannens tillstånd hindrar att samtycke lämnas eller hens mening inte kan inhämtas av annan orsak.

För utlämnande av sekretessbelagd uppgift rörande huvudmannen, t.ex. ur huvudmannens deklaration, krävs att hen begär ut uppgiften eller genom samtycke häver sekretessen. Är huvudmannen i sådant dåligt tillstånd att huvudmannens samtycke inte kan inhämtas ska den gode mannen visa det. Om huvudmannens tillstånd hindrar att samtycke lämnas eller inte kan inhämtas, kan en god man disponera över sekretessen till skydd för den enskilde, om det behövs för fullgörandet av uppdraget. Den gode mannen kan alltså, i den utsträckning som det behövs för fullgörandet av uppdraget, få del av uppgifter om huvudmannen (RÅ 1999 ref. 38). Vilka uppgifter om huvudmannen som behövs för fullgörandet av uppdraget får bedömas utifrån gode mannens förordnande enligt 12 kap. 2 § FB.

Förvaltare

Den som har en förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga för de angelägenheter som förordnandet gäller. Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att en förvaltare i egenskap av företrädare för en person som själv varken kan begära ut handlingar eller kan häva sekretessen som gäller till skydd för huvudmannen, anses ha rätt att ta del av uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för huvudmannen. Som förutsättning gäller att uppgifterna rör ställföreträdarskapet och att dessa behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag (HFD 2020 ref. 50). Se även RÅ 1999 ref. 38.

Som framgår ovan kan förvaltarförordnandet ge en förvaltare rätt att begära och få del av uppgifter som rör huvudmannen. Att förvaltaförordnandet kan ge denna rätt innebär inte att huvudmannen är obehörig att själv vidta samma åtgärd (KRNJ 2017-10-31, mål nr 2394-17och KRNS 2019-01-14, mål nr 2775-18). Se även JO 2012/13 s. 350. Utgångspunkten är alltså att huvudmannen kan ha rättshandlingsförmåga att dels själv begära ut handlingar om sig själv och dels ge annan rätt att göra detsamma genom att lämna ett samtycke.

Bodelningsförrättare

Om makar inte kan enas om en bodelning kan domstol förordna någon att vara bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Uppdraget som bodelningsförrättare innebär inte att man företräder makarna på ett sådant sätt att hen intar ställning som part. Sekretessbelagda uppgifter kan därför inte lämnas ut till en bodelningsförrättare utan samtycke från den som sekretessen avser att skydda.

Ny ägare av enskild firma

En ny ägare av en enskild firma har inte rätt att ta del av uppgifter i den förre ägarens deklaration, exempelvis näringsverk­samhetsbilagor som rör den övertagna affärsrörelsen, utan samtycke av den förra ägaren.

Fastigheter

En fastighetsägare har rätt att få ta del av en fastighetsdeklaration som lämnats av tidigare ägare av fastigheten (RÅ 1986 ref. 163).

Om en fastighet har flera ägare bör en fastighetsdeklaration som lämnats av en av delägarna kunna lämnas ut till den delägare som inte har lämnat fastighetsdeklarationen. Skatteverket anser att ett sådant utlämnande kan göras med stöd av 12 kap 1 § OSL. Om den enskilda begär partsinsyn kan bestämmelserna i 10 kap. 3 § OSL tillämpas.

Skattereduktion för rot- och rutarbeten

Skatteverket anser inte att en delägare har rätt att få ta del av sådana uppgifter om reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad i ärenden enligt lag (2009:194) om förfarandet vid rot- och rutarbete som finns i en annan delägares inkomstdeklaration.

Företrädare för juridiska personer

En juridisk person har alltid en eller flera behöriga företrädare. Vem som kan vara behörig företrädare för en juridisk person framgår av civilrättslig lagstiftning. Som exempel kan nämnas ABL, HBL och EFL.

Aktiebolag

Ett aktiebolag företräds av dess styrelse. Styrelsen kan ge en enskild styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan rätt att företräda bolaget och teckna dess firma, s.k. särskild firmatecknare.

En behörig företrädare för ett aktiebolag får ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör bolaget.

Den som i egenskap av behörig firmatecknare har undertecknat ett aktiebolags självdeklaration har inte rätt att ta del av deklarationen sedan uppdraget som firmatecknare upphört.

Handelsbolag

Om inget annat har avtalats företräds ett handelsbolag av var och en av bolagsmännen. Bolagsmännen bestämmer gemensamt vem eller vilka som ska ha firmateckningsrätt i handelsbolaget.

Behörig företrädare för ett handelsbolag får ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör handelsbolaget.

En bolagsman som inte har firmateckningsrätt, eller som tecknar firman gemensamt med någon annan, kan med stöd av reglerna om partsinsyn i 10 § FL ha rätt att ta del av handelsbolagets deklaration i den utsträckning det behövs för att hen ska kunna ta till vara sin rätt vid t.ex. fördelningen av handelsbolagets inkomst.

En kommanditdelägare är inte behörig att företräda ett kommanditbolag.

Prokura

Prokura är en handelsrättslig skriftlig eller muntlig fullmakt. Kännetecknande för en prokura är dess vidsträckta omfattning och kan lämnas av bl.a. handelsbolag och kommanditbolag. Innehavare av en prokura kallas prokurist.

En prokurist är en behörig företrädare för handelsbolaget och har därför rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör handelsbolaget.

Kompletterande information

• Vem är behörig företrädare?