Distansförsäljning

Vad är distansförsäljning?

Den 1 juli 2021 infördes nya bestämmelser om distansförsäljning av varor i ML. I 5 kap. ML finns bestämmelser om omsättningsland för dels unionsintern distansförsäljning, dels distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU. Definitioner av dessa två typer av distansförsäljning har införts i 2 kap. 1 j-1 k §§ ML. Bestämmelserna motsvarar artikel 14.4 i mervärdesskattedirektivet.

Bestämmelserna om distansförsäljning är en del av EU:s nya regler i det så kallade e-handelspaketet. Europeiska kommissionen har även tagit fram förklarande anmärkningar om e-handel. Dokumentet syftar till att förklara och underlätta tolkningen av de nya bestämmelserna. Enligt Skatteverket ska de nya bestämmelserna tolkas i enlighet med de förklarande anmärkningarna så långt det är möjligt.

Bestämmelserna om distsansförsäljning omfattar såväl egen försäljning som omsättning som görs av den som ska anses som säljare enligt 6 kap. 7, 9 eller 10 § ML.

Unionsintern distansförsäljning

Med unionsintern distansförsäljning förstås enligt 2 kap. 1 j § ML omsättning av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller för dennas räkning från ett annat EU-land än det där försändningen eller transporten till köparen avslutas, om

• förvärvet görs av en köpare som inte gör unionsinterna förvärv
• varorna varken är nya transportmedel eller ingår i en monteringsleverans.

Distansförsäljning av importerade varor

Med distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU förstås enligt 2 kap. 1 k § ML omsättning av varor som sänds eller transporteras av säljaren eller för dennas räkning från ett land utanför EU till en förvärvare i en medlemsstat, om

• förvärvet görs av en köpare som inte gör unionsinterna förvärv
• varorna varken är nya transportmedel eller ingår i en monteringsleverans.

Vid distanshandel med importerade varor utgör importen en särskild beskattningsgrundande händelse skild från själva distansförsäljningen.

Varor som sänds eller transporteras av säljaren, för säljarens räkning eller indirekt av säljaren

Transporten ska utföras av säljaren eller för dennas räkning. Även om säljaren medverkar indirekt i transporten eller försändelsen ska den anses vara utförd av säljaren eller för dennas räkning.

Transporten eller försändelsen ska särskilt anses vara utförd av säljaren i följande fall (artikel 5a Rådets genomförandeförordning [EU] 2019/2026).

• Om försändelsen eller transporten av varorna lagts ut av säljaren på en tredje part som transporterar varorna till kunden.
• Om försändelsen eller transporten av varorna tillhandahålls av en tredje part, men säljaren ansvarar helt eller delvis för transporten av varorna till kunden.
• Om säljaren fakturerar och uppbär transportavgifterna från kunden och vidarebefordrar dem till en tredje part som ombesörjer försändelsen eller transporten av varorna.
• Om säljaren gentemot kunden på något sätt främjar en tredje parts transporttjänster, sätter kunden och tredje part i kontakt med varandra eller på annat sätt ger tredje part den information som behövs för transport av varorna till konsumenten.

Varorna ska inte anses ha försänts eller transporterats av säljaren eller för säljarens räkning i något av följande fall:

• Om kunden själv transporterar varorna.
• Om kunden ombesörjer transporten av varorna med en tredje person och säljaren inte direkt eller indirekt medverkar för att tillhandahålla eller hjälpa till med att organisera försändelsen eller transporten av dessa varor.

Köpare som inte gör unionsinterna förvärv

Villkoret att köparen inte ska göra unionsinterna förvärv innebär att definitionerna endast kan omfatta försäljningar till någon av följande köpare i Sverige eller motsvarande köpare i ett annat EU-land (jämför 2 a kap. 3 § första stycket 2 respektive 3 och andra stycket ML):

• en privatperson
• en beskattningsbar person utan avdrags- eller återbetalningsrätt som inte har överskridit den så kallade förvärvströskeln på 90 000 kr och som inte heller omfattas av ett beslut enligt 2 a kap. 4 § ML
• när det gäller andra varor än punktskattepliktiga varor enligt 1 kap. 13 b § ML, en juridisk person som inte är en beskattningsbar person och som inte har överskridit den så kallade förvärvströskeln på 90 000 kr och som inte heller omfattas av ett beslut enligt 2 a kap. 4 § ML.

Omsättningar som inte omfattas av definitionerna

Som framgår av definitionerna för distansförsäljning så omfattas inte omsättning av nya transportmedel av bestämmelserna om distansförsäljning. En sådan omsättning av ett nytt transportmedel är undantagen från skatteplikt och köparen beskattas för ett unionsinternt förvärv i destinationslandet.

Enligt definitionerna så omfattas heller inte omsättning av varor som utgör monteringsleveranser av bestämmelserna om distansförsäljning.

Omsättning av varor där bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning tillämpas är undantagen från bestämmelserna om distansförsäljning (9 a kap. 18 § andra stycket ML, jfr artikel 35 i mervärdesskattedirektivet).

I vilket land är varan omsatt?

Vid distansförsäljning är huvudregeln att varan är omsatt i det land där transporten till kunden avslutas. Men det finns undantag.

Omsättning i Sverige

I följande fall är en unionsintern distansförsäljning av varor omsatt i Sverige:

• När en vara transporteras från ett annat EU-land till Sverige och försändningen eller transporten av varan till köparen avslutas här.
• När en vara som transporteras från Sverige till ett annat EU-land av en säljare som är etablerad endast här eller om säljaren saknar etablering inom EU, är bosatt eller stadigvarande vistas endast här, och säljarens gränsöverskridande transaktioner (distansförsäljning av varor och tillhandahållande av elektroniska tjänster m.m.) inte överstiger omsättningströskeln.

Men en vara är inte omsatt inom landet enligt första punkten om den är omsatt i ett annat EU-land enligt bestämmelser som i det landet motsvarar artikel 59c.1 i mervärdesskattedirektivet. Det vill säga om säljarens gränsöverskridande transaktioner (distansförsäljning av varor och tillhandahållande av elektroniska tjänster m.m.) inom EU inte överskrider omsättningströskeln.

I följande fall är en distansförsäljning av varor som importeras från ett land utanför EU omsatt inom landet:

• När varorna importeras till Sverige och försändningen eller transporten till köparen avslutas här och mervärdesskatt för varorna ska redovisas enligt lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster.
• När varorna importeras till ett annat EU-land och försändningen eller transporten till köparen avslutas här.

Omsättning utomlands

I följande fall är distansförsäljningen av varor omsatt utomlands:

• Vid unionsintern distansförsäljning av varor som transporteras från Sverige förutsatt att säljaren saknar etablering här
• Vid unionsintern distansförsäljning av varor som transporteras från Sverige när säljaren är etablerad här och säljarens gränsöverskridande transaktioner (distansförsäljning av varor och tillhandahållande av elektroniska tjänster m.m.) överstiger omsättningströskeln.
• Vid distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU till Sverige när försändningen eller transporten av varan till köparen avslutas i ett annat EU-land.

Gemensam omsättningströskel inom EU vid unionsintern distansförsäljning

Från och med den 1 juli 2021 gäller en EU-gemensam omsättningströskel på 10 000 euro (99 680 kr) för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (5 kap. 20 § ML och artikel 59c i mervärdesskattedirektivet). Omsättningströskeln innebär att gränsöverskridande transaktioner upp till tröskelnivån beskattas i säljarens land, medan de transaktioner som överskrider tröskeln beskattas i köparnas länder.

Även omsättningar upp till tröskelnivån kan beskattas i köparnas länder om säljaren begär det.

Läs mer om den gemensamma omsättningströskeln.

Kedjetransaktioner

En kedjetransaktion innebär att en vara säljs i flera led och att det sker en gränsöverskridande transport direkt från den första till den sista parten i kedjan. Vid en kedjetransaktion ska transporten hänföras till endast ett av försäljningsleden. I det ledet kan försäljningen vara en distansförsäljning om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Till vilket försäljningsled ska transporten hänföras?

Vid distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU till ett verkligt värde av högst 150 euro som sker i flera försäljningsled, och där 5 kap. 2 g § ML inte är tillämplig, saknas särskilda bestämmelser om till vilket försäljningsled transporten ska hänföras. Syftet med bestämmelserna är att beskattning ska ske i destinationslandet utan att konsumenten behöver betala importmoms. För att uppnå detta anser Skatteverket att transporten i en sådan situation ska hänföras till det sista försäljningsledet vid tillämpningen av 5 kap. 2 f § ML. Det innebär att övriga transaktioner som skett tidigare i försäljningskedjan har skett utan transport (Skatteverkets ställningstagande Försäljning av varor genom elektroniskt gränssnitt till konsument).

För motsvarande bedömning vid unionsintern distansförsäljning, se Till vilken omsättning ska transporten hänföras?

Exempel som visar beskattningskonsekvenserna vid kedjetransaktioner

Exemplen nedan tar upp beskattningskonsekvenserna vid distanshandel med importerade varor som sker i flera led och där varan transporteras direkt från den första till den sista parten i kedjan.

För exempel på unionsintern distansförsäljning i samband med kedjetransaktioner, se Sista köparen i transaktionskedjan är en privatperson.

Exempel: distansförsäljning av vara importerad från land utanför EU – importordningen används

SE1 förmedlar i eget namn en vara mellan CN1 och SE2 genom sin webbutik. Varan är inte ett nytt transportmedel, är inte punktskattepliktig och ingår inte heller i en monteringsleverans. CN1 och SE1 är beskattningsbara personer etablerade i Kina respektive Sverige. Slutkunden SE2 är en privatperson i Sverige. Varan transporteras direkt från CN1 till SE2.

Såväl CN1 som SE1 anses ha omsatt varan enligt 6 kap. 7 § ML. Det är därmed en omsättning i två led. Dels mellan CN1 och SE1, dels mellan SE1 och SE2. Eftersom det är fråga om två försäljningsled redan enligt 6 kap. 7 § ML blir bestämmelsen i 6 kap. 9 § ML inte tillämplig.

Om SE1 ska redovisa varan genom importordningen är SE1:s omsättning gjord inom landet enligt 5 kap. 2 f § första stycket ML. Så är fallet om försändelsen har ett verkligt värde på högst 150 euro, SE1 är registrerad för importordningen och varken CN1 eller SE1 har anmälts som importör till tullen. I denna situation anser Skatteverket att transporten ska hänföras till det sista försäljningsledet, d.v.s. mellan SE1 och SE2 (Skatteverkets ställningstagande Försäljning av varor genom elektroniskt gränssnitt till konsument). CN1:s omsättning är därmed en omsättning utan transport som är gjord utomlands (5 kap. 1 § ML).

Om SE1 använder importordningen undantas importen från beskattning enligt 3 kap. 30 § sjätte stycket ML. Detta under förutsättning att SE1 senast i samband med inlämnandet av tulldeklarationen lämnat sitt identifieringsnummer till tullverket.

Exempel: distansförsäljning av vara importerad från land utanför EU – importordningen används inte

Förutsättningarna är desamma som i föregående exempel.

Om importordningen inte ska användas ska importen av varan till Sverige beskattas. Det är då normalt den som varan är avsedd för som är skattskyldig för mervärdesskatten, d.v.s. i detta fall konsumenten SE2 (1 kap. 2 § första stycket 6 ML). Om SE2 är skattskyldig för importen ska normalt mervärdesskatten redovisas och betalas till Tullverket av SE2. Om försändelsen har ett verkligt värde på högst 150 euro finns det dock möjlighet för transportören att använda ett särskilt förfarande för redovisning och betalning av mervärdesskatten för SE2:s räkning.

Omsättningarna till SE1 respektive SE2 är gjorda utomlands (5 kap. 1 § ML).

Om någon annan än SE2 är skattskyldig för importen är distansförsäljningen gjord inom landet av den som är skattskyldig för importen (5 kap. 2 § första stycket 3 ML). Så kan vara fallet exempelvis om försändelsens verkliga värde överstiger 150 euro och SE1 anmäls som importör till tullen. SE1 blir då skattskyldig för importen och ska redovisa omsättningen till SE2 i en vanlig mervärdesskattedeklaration. Se vidare Import för omsättning i ett eller flera led.

Exempel: distansförsäljning av vara importerad från land utanför EU – försäljning från webbsida – inköp genom elektronisk plattform

SE1 säljer i eget namn en vara till SE2 genom sin webbutik. Varan är inte ett nytt transportmedel, är inte punktskattepliktig och ingår inte heller i en monteringsleverans. SE1 beställer varan från CN1. CN1:s omsättning möjliggörs av CN2 som genom sin webbsida förmedlar varorna i CN1:s namn för CN1:s räkning. CN1 och CN2 är beskattningsbara personer etablerade i Kina. SE1 är en beskattningsbar person etablerad i Sverige. Slutkunden SE2 är en privatperson i Sverige. Varan transporteras direkt från CN1 till SE2.

Eftersom SE1 är en beskattningsbar person som gör unionsinterna förvärv kan det inte bli fråga om en distanshandel av varor importerade från ett land utanför EU i ledet mellan CN1 och SE1 (jfr 2 kap. 1 k § ML). Därmed kan inte heller CN2 anses själv ha förvärvat och omsatt varan enligt 6 kap. 9 § ML och kan inte använda importordningen. CN2 har istället omsatt en förmedlingstjänst. Varan har omsatts i två led, dels mellan CN1 och SE1, dels mellan SE1 och SE2.

Beskattningsresultatet för CN1 och SE1 blir detsamma som i något av de två föregående exemplen, och är beroende av om importordningen används eller inte.

Överföring i samband med distansförsäljning

När en omsättning är gjord i Sverige enligt reglerna om distansförsäljning (5 kap. 2 § första stycket 4 ML) anses överföringen av varorna hit från ett annat EU-land inte som ett unionsinternt förvärv (2 a kap. 7 § andra stycket 6 ML).

Överföring som sker i samband med distansförsäljning som är omsatt utomlands enligt 5 kap. 2 a § 1 ML ska inte redovisas i en periodisk sammanställning (6 § sjätte strecksatsen SKVFS 2019:19).