Flytta från Sverige

Anmälan

En person som har för avsikt att flytta till utlandet är skyldig att göra en skriftlig anmälan om detta senast en vecka före utresan (23 och 27 §§ FOL). Skatteverket ska då ha möjlighet att under tiden före utresan begära in eventuella kompletterande uppgifter som kan behövas vid prövningen av anmälan.

En anmälan ska enligt 29 § FOL innehålla följande uppgifter:

• namn och personnummer
• bostads- och postadress i Sverige
• datum för utresan
• adress i utlandet samt bostadstyp
• avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet
• arbetsgivare under vistelsen i utlandet
• fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller hyrs.

En anmälan om flyttning till utlandet ska göras skriftligt. Det finns inte något krav på att anmälan undertecknas egenhändigt av varje person som flyttar. Enligt allmänna principer är det tillåtet att använda sig av ett ombud. För barn under 18 år finns en särskild regel som anger att anmälan ska göras av vårdnadshavarna. Barn som fyllt 16 år har rätt att själv göra anmälan (30 § FOL). Läs mer om anmälan gjord av annan person.

En anmälan görs normalt på blanketten ”Anmälan, Flyttning till utlandet”.

Om utresan ställs in eller skjuts upp ska detta anmälas till Skatteverket senast den dag som har uppgetts som utresedag på anmälan om flyttning till utlandet (27 § FOL). Om personen hör av sig till Skatteverket efter denna dag och meddelar att flytten har ställts in får personen normalt anmäla flyttning till Sverige för att åter bli folkbokförd.

Utredning

Skatteverket kan på eget initiativ starta en utredning av en persons bosättning, en bosättningskontroll. Detta kan exempelvis ske när det har kommit in en underrättelse från annan myndighet om att en folkbokförd person kan vara bosatt i utlandet. Skatteverket kan efter utredning besluta att avregistrera en person som utflyttad, även utan en anmälan (20 och 34 §§ FOL).

Även om Skatteverket inte vet till vilket land en person har flyttat kan personen ändå avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Skatteverket kommer då att registrera ”Okänt land” som utflyttningsland.

Försvunna personer

Skatteverket kan avregistrera en person från folkbokföringen som försvunnen (21 § FOL) . En förutsättning för detta är att personen oavbrutet under två år har varit folkbokförd ”utan känd hemvist”. Innan Skatteverket avregistrerar personen från folkbokföringen som försvunnen görs en mindre bosättningsutredning.

I folkbokföringssammanhang likställs en person som är registrerad som försvunnen med en person som är avregistrerad från folkbokföringen som utflyttad. Skatteverket kan därför t.ex. ta emot och pröva anmälan om hindersprövning och utlandsadress för en sådan person.

Datum för avregistrering från folkbokföringen

En person som flyttar till utlandet upphör att vara folkbokförd i Sverige från och med flyttdagen. Om anmälan om att flytta kommer in senare upphör personen istället att vara folkbokförd den dag då anmälan kom in (36 § andra stycket FOL). När Skatteverket beslutar att avregistrera en person som utflyttad utan en anmälan gäller avregistreringen från och med beslutets dag (35 § FOL).

Enkel eller dubbel bosättning

För att Skatteverket ska kunna avgöra om en person ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad eller inte måste Skatteverket veta om personen har enkel eller dubbel bosättning i Sverige och i utlandet. När en person har dubbel bosättning bedömer Skatteverket om personen har sin egentliga hemvist i Sverige eller i utlandet.

Enkel bosättning

Huvudregeln är att en person ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om personen regelmässigt kommer att, under sin normala livsföring, tillbringa sin dygnsvila utanför Sverige i minst ett år (20 § FOL).

Det har ingen betydelse om personen är svensk eller utländsk medborgare. Samma förutsättningar gäller oavsett medborgarskap.

Undantagsreglerna i 8–11 §§ FOL gäller inte vid tillämpningen av 20 § FOL.

Vistelser som exempelvis föranleds eller förlängs av akut sjukdom eller fängelsevistelse anses inte vara normal livsföring (prop. 1990/91:153 s.133 f.).

Skatteverket ska avregistrera en person från folkbokföringen när hens vistelse i utlandet är planerad att uppgå till minst ett år. När en vistelse, som från början varit planerad att vara en kortare tid än ett år, förlängs ska den utflyttade personen avregistreras så snart det står klart att hen har för avsikt att vistas utomlands minst ett år eller när vistelsen varat i minst ett år.

Det krävs inte att en utflyttad person har en stadigvarande bosättning i utlandet för att Skatteverket ska avregistrera personen från folkbokföringen. Även en person som tillbringar sin vistelse omväxlande inom ett land eller i flera olika länder kan avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Det saknar normalt betydelse om personen får tillstånd för bosättning i något annat land eller inte.

Dubbel bosättning

En person som tillbringar sin dygnsvila både inom och utom landet minst en gång i veckan, eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden, under sin normala livsföring, anses ha dubbel bosättning. Vistelser på grund av akut sjukdom och liknande räknas inte som normal livsföring (20 § andra stycket FOL).

En person som har dubbel bosättning både inom och utom landet ska avregistreras om hen med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist utom Sverige (20 § första stycket FOL).

Att samtliga omständigheter beaktas innebär att det görs en helhetsbedömning av den livssituation som den utflyttande befinner sig i. Viktiga faktorer som vägs in i bedömningen är

• om uppehållstillstånd i Sverige saknas
• familjesituationen
• arbete
• vistelsetid i Sverige och i utlandet
• bostädernas storlek och standard
• socialt nätverk (vänner, föreningsliv, fritidsintressen o.s.v.).

Listan är inte uttömmande och det är viktigt att alla faktorer beaktas när Skatteverket ska bestämma en persons egentliga hemvist. Det innebär att Skatteverket ofta får väga olika faktorer mot varandra för att avgöra var en person har sin egentliga hemvist. Det går inte att rangordna faktorerna utan en bedömning måste alltid göras i varje enskilt fall.

Eftersom uppehållstillstånd i många fall är en grundläggande förutsättning för att få vistas i Sverige ska avsaknaden av ett sådant tillstånd vara av särskild betydelse vid bedömningen av en persons bosättning i landet samt vid bedömningen av en persons egentliga hemvist vid en dubbel bosättning i Sverige och i utlandet (20 § tredje stycket FOL och prop. 2012/13:120 s. 155).

Av förarbetena framgår det att vid bedömningen av en persons egentliga hemvist ges det stor betydelse var personens familj är bosatt. Med familj avses här normalt makar eller sambor och hemmavarande barn. För en person som är ensamstående och därmed inte har familj har arbetet en stor betydelse. Ingen av dessa faktorer är dock utslagsgivande utan hänsyn måste tas till alla faktorer som kan påverka var den egentliga hemvisten finns (prop. 2012/13:120 s. 74).

Vem som är sambo framgår av 1 § sambolagen. Bedömningen av om ett sådant samboförhållande föreligger måste normalt grunda sig på parternas egna uppgifter om sitt eventuella samboende i samband med utflyttningen.

Med hemmavarande barn menas även barn över 18 år så länge de delar bostad med en förälder.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att vid en bedömning av egentligt hemvist kan heltidsstudier i utlandet jämställas med arbete på så vis att studierna får anses utgöra personens huvudsakliga sysselsättning (HFD 2018 ref 15).

EU-parlamentariker och utsända statsanställda

Det finns två undantag från avregistrering i folkbokföringen vid flyttning från Sverige (20 § FOL):

• Personer som är utsända för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst ska vara fortsatt folkbokförda i Sverige.
• Personer som efter val i Sverige har fått ett uppdrag som företrädare i Europaparlamentet ska inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttade om personen har anknytning till Sverige genom att han eller hon disponerar en bostad här i landet.

En person som har ett uppdrag som företrädare i Europaparlamentet kan genom en skriftlig ansökan hos Skatteverket begära att bli avregistrerad även om hen disponerar en bostad i Sverige. Skatteverket får då göra en bedömning i enlighet med huvudregeln i första stycket 20 § FOL (20 § fjärde stycket FOL).

• Andra personer som arbetar i Europaparlamentet, t.ex. politiska sekreterare, liksom även anställda vid EU:s institutioner och andra organ bedöms enligt huvudregeln i 20 § FOL.

Utlandsadress och röstlängdsanmälan

En person, svensk eller utländsk medborgare, som är avregistrerad från folkbokföringen som utflyttad eller försvunnen kan anmäla en adress för att kunna ta emot post. Som adress kan antingen en adress i utlandet eller en adress i Sverige anges. För en svensk medborgare ska en sådan anmälan vara skriftlig. Kravet på skriftlighet grundar sig på bestämmelser i vallagen om röstlängden. Detta krav innebär att om det kommer in uppgift om ny utlandsadress för svensk medborgare från annan person som inte är ombud för den svenske medborgaren alternativt från en myndighet kan Skatteverket inte registrera uppgiften direkt utifrån detta underlag. Motsvarande krav på skriftlighet i lag finns däremot inte vid anmälan om utlandsadress för en utflyttad utländsk medborgare. För att undvika risk för missförstånd bör normalt även en sådan anmälan vara skriftlig.

Anmälan om adressändring kan göras på blanketten ”Anmälan Röstlängd/Adressändring”. Den blanketten används också för anmälan om upptagande i röstlängd för en svensk som tidigare har varit bosatt i Sverige.

En person som är svensk medborgare, har fyllt eller fyller 18 år senast på valdagen och har flyttat utomlands blir automatiskt upptagen i röstlängden i tio år från utflyttningsdagen (5 kap. 2 § vallagen). För att få rösta måste man vara upptagen i Valmyndighetens röstlängd. För en person som är utflyttad och som på nytt anmäler att hen vill finnas kvar i röstlängden eller anmäler en ny utlandsadress börjar en ny tioårsperiod att löpa.

En utlandssvensk har rösträtt i riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet, men däremot inte i valen till regionfullmäktige och kommunfullmäktige.

Adressen för en utlandssvensk används bland annat för att sända ut röstkort och annan information i samband med val. En anmälan om ny adress som görs av en utlandssvensk ska också anses som en anmälan om att tas upp i röstlängden oavsett när och i vilket sammanhang den kommer in till Skatteverket. I förarbetena till gamla vallagen (prop. 1996/97:70 s. 138) uttalas att Skatteverket inte bör kräva att utlandssvensken särskilt uppger att anmälan avser en önskan om att bli införd i röstlängden. Det krävs däremot att anmälan är skriftlig.

En person som inte har anmält adress kan inte få något röstkort utsänt men står ändå upptagen i röstlängden i 10 år från utflyttningsdagen. Det är de uppgifter som finns registrerade i folkbokföringsdatabasen 30 dagar före valdagen som ligger till grund för röstlängden, t.ex. namn, adress, medborgarskap m.m.