Såväl den utdelningsberättigade som den som har betalat in kupongskatten kan ha rätt att få skatten återbetalad. Endast vid återbetalning av kupongskatt som har tagits ut i strid med unionsrätten finns rätt till ränta.
För en utländsk juridisk person kan det bli aktuellt med återbetalning när anstånd med betalning av kupongskatten beviljats.
Det är aktuellt med återbetalning till den utdelningsberättigade i följande fall:
Den utdelningsberättigade kan begära återbetalning av kupongskatt som har hållits inne i samband med utbetalningen, om personen inte är skattskyldig till kupongskatt (27 § första stycket KupL).
Läs om vem som är skattskyldig till kupongskatt och vilka undantag som finns från skattskyldigheten på sidan Vem ska betala kupongskatt?
Den utdelningsberättigade kan begära återbetalning av kupongskatt när ett högre belopp har hållits inne än vad som får tas ut enligt ett skatteavtal (27 § första stycket KupL).
I många fall sätts skatten ned direkt vid utbetalningstillfället (direktnedsättning). Direktnedsättning får dock inte göras när det i skatteavtalet anges att nedsättning endast får ske genom återbetalning. Den utdelningsberättigade måste då ansöka om återbetalning. Bestämmelser om att nedsättning ska ske genom återbetalning finns i skatteavtalet med Schweiz.
Rätt till återbetalning finns även i följande fall (27 § andra stycket KupL):
Underlaget för kupongskatt beräknas på ett belopp som motsvarar skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och anskaffningskostnaden för aktierna. Om aktierna har förvärvats som ett fusionsvederlag eller ett delningsvederlag anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget som anskaffningskostnad för aktierna. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen (27 § tredje stycket KupL).
Den som ska hålla inne kupongskatt får beakta omkostnadsbeloppet redan vid utbetalningen om information om rätt belopp finns hos denna. Läs mer under rubriken Avdrag för omkostnadsbelopp vid utbetalning i samband med likvidation samt vid inlösen och återköp av aktier på sidorna Avstämningsbolag, värdepappersfonder och specialfonder samt Kupongbolag.
En ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av det femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Till ansökan ska man bifoga ett intyg eller en annan utredning som visar att kupongskatt har hållits inne, och även en utredning som styrker att sökanden inte är skattskyldig (27 § fjärde och femte stycket KupL).
Ett beslut om återbetalning får vänta till dess frågan om skattskyldighet för utdelningen enligt IL slutligen prövats (27 § sjätte stycket KupL).
Om det finns förutsättningar för återbetalning för att personen inte varit skattskyldig eller för att skatt har hållits inne med högre belopp än som får tas ut enligt skatteavtal först efter att förvaltningsdomstol meddelat beslut om utdelningsbeloppet eller efter det att efterbeskattning skett, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller efterbeskattningen skedde (27 § sjunde stycket KupL).
Återbetalning av inbetald kupongskatt kan även göras till den som har betalat in skatten.
Kupongskatt ska redovisas och betalas in senast fyra månader efter utdelningstillfället.
Redovisningen och betalningen ska även omfatta kupongskatt på utdelning som inte har kunnat betalas ut på grund av att det saknas uppgifter om den utdelningsberättigade. Undantag finns för värdepapperscentraler (8 § KupL).
När kupongskatt har betalats in till Skatteverket och utdelningen därefter betalas ut, så återbetalar Skatteverket den kupongskatt som avser utdelning som det inte finns skattskyldighet för.
För att få återbetalning krävs att Skatteverket får in en utredning om att den utbetalningsberättigade inte är skattskyldig. Återbetalning görs inte för skatt som avser ett utdelningstillfälle tidigare än fem år före det kalenderår då utredningen lämnades över till Skatteverket (9 § KupL).
Återbetalning får under vissa förutsättningar också göras för utdelning på fondandelsbevis (9 a § KupL).
Om ett bolag får in en blankett med uppgifter om utdelning efter det att bolaget har betalat in kupongskatt till Skatteverket, så återbetalar Skatteverket den kupongskatt som avser utdelning för vilken det inte finns någon skattskyldighet.
För att få återbetalning krävs att bolaget lämnar över blanketten till Skatteverket. Blanketten bör ha kommit in till Skatteverket senast den 15 januari året efter det att bolaget har fått blanketten. Någon återbetalning görs inte för utdelning som har varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det kalenderår då bolaget lämnade över blanketten till Skatteverket (16 § andra stycket KupL).
I 27 § åttonde stycket KupL finns en hänvisning till bestämmelser i SFL om hinder mot återbetalning av skatt. Detta kan bli aktuellt att tillämpa när den som har rätt till återbetalning av kupongskatt också är skyldig att betala annan kupongskatt eller skatt eller avgift enligt SFL. Då gäller till exempel de hinder för återbetalning som anges i 64 kap. SFL (prop. 2019/20:33 s. 36).
KupL saknar regler om att ränta ska tillgodoräknas vid återbetalning av för mycket innehållen kupongskatt. Bestämmelserna i SFL är inte tillämpliga på skatt enligt KupL (2 kap. 1 § SFL). Av svensk praxis, RÅ 1952 Fi 1225, framgår att det inte finns någon generell rätt till ränta vid återbetalning av kupongskatt.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska ränta tillgodoräknas när kupongskatt har hållits inne i strid med unionsrätten. I dessa fall ska räntan på återbetalt belopp beräknas från och med dagen efter den dag då skatten hölls inne till och med dagen då den återbetalas. Ränteberäkningen ska göras med ledning av reglerna i SFL (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 6273-14 – Ränta på återbetald kupongskatt).
Det följer av både svensk och EU-rättslig praxis att ränta ska tillgodoräknas när kupongskatt tagits ut i strid med unionsrätten och situationen ska då återställas som om den unionsstridiga handlingen inte hade företagits. När skatt återbetalas av en annan anledning blir situationen en annan eftersom de rättigheter som enskilda har tillerkänts av unionsrätten inte har kränkts. Skatteverket anser att det inte heller på annan grund följer av unionsrätten att rätt till ränta finns vid annan återbetalningsorsak än att skatten tagits ut i strid med densamma (Skatteverkets ställningstagande Ränta vid återbetalning av kupongskatt). Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att ränta inte ska tillgodoräknas när kupongskatt återbetalas på grund av någon annan anledning än att den har tagits ut i strid med unionsrätten (se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD, mål nr 109-17; ränta på återbetald kupongskatt).
Den som har rätt till återbetalning av felaktigt uttagen kupongskatt, samt eventuellt ränta enligt ovan, kan begära att beloppet ska föras över till skattekontot i stället för att betalas ut. Beloppet måste då först återbetalas till Skatteverkets särskilda konto för inbetalningar för att därefter föras över till skattebetalarens skattekonto. När beloppet har bokförts på skattekontot gäller de ordinarie reglerna för ränteberäkningen. Det innebär att saldot på skattekontot avgör om intäktsränta kommer att tillgodoräknas eller om kostnadsränta kommer att tas ut.
När det gäller redan avgjorda ärenden där kupongskatt har återbetalats anser Skatteverket att intäktsränta endast ska tillgodoräknas när den utdelningsberättigade begär det. En sådan begäran måste ha kommit in till Skatteverket senast vid utgången av det femte kalenderåret efter utdelningstillfället (Skatteverkets ställningstagande Ränta vid återbetalning av kupongskatt).