Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
- Vägledning »
- 2022 »
- Förvaltningsrätt & förfarande »
- Informationsutbyte med andra länder
Informationsutbyte med andra länder
Rättsligt stöd för informationsutbyte i skatteärenden finns i särskilda EU-förordningar, EU-direktiv, multilaterala mellanstatliga avtal (konventioner) och bilaterala mellanstatliga avtal. I dessa juridiska instrument, som i detta sammanhang ofta kallas rättsakter, brukar skiljas mellan informationsutbyte på begäran, spontant informationsutbyte, automatiskt informationsutbyte, närvaro vid skatteutredning i annat land och samtidiga kontroller. I svensk lagstiftning finns kompletterande bestämmelser om förfarandet.
Uppdaterat
-
- 2022-06-07 Förtydligande: Definitionen av investeringsenhet i 2 kap. 9 § första stycket IDKL
- Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / FATCA / Vem ska lämna kontrolluppgift?
-
- 2022-06-07 Förtydligande: Definitionen av investeringsenhet i 2 kap. 9 § första stycket 2 IDKAL
- Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / CRS och DAC 2 / Vem ska lämna kontrolluppgift?
-
- 2022-03-29 Förtydligande: Enligt Skatteverket är det i vissa fall valfritt att redovisa ett lågvärdekonto med en c/o-adress till kontohavaren, antingen som ett odokumenterat konto eller som ett rapporteringspliktigt konto till det land c/o-adressen finns
- Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / CRS och DAC 2 / Identifiering av rapporteringspliktiga konton / Granskning av fysiska personers konton
-
- 2022-03-29 Förtydligande: Enbart c/o-adress i ett annat land än Sverige eller USA ska granskas enligt bestämmelsen om odokumenterade lågvärdekonton
- Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / CRS och DAC 2 / Identifiering av rapporteringspliktiga konton / Granskning av fysiska personers konton
-
- 2022-03-29 Förtydligande: Enbart c/o-adress i ett annat land än Sverige eller USA ska granskas enligt bestämmelsen om odokumenterade högvärdekonton
- Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / CRS och DAC 2 / Identifiering av rapporteringspliktiga konton / Granskning av fysiska personers konton
-
- 2022-03-03 DAC 6 och omställningsstöd – ingen förändring i EU:s uppdaterade förteckning 2022-03-03 över icke samarbetsvilliga länder
- Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Rapporteringspliktiga arrangemang (DAC 6) / Vilka arrangemang är rapporteringspliktiga? / Ett arrangemang måste uppvisa minst ett kännetecken / Gränsöverskridande betalningar m.m.
-
Olika typer av informationsutbyte
Utbytet mellan stater av uppgifter som gäller bestämda fysiska eller juridiska personers beskattning brukar delas in i fem olika typer. Indelningen grundas på hur utbytet praktiskt går till, inte vad uppgifterna handlar om eller vilka bestämmelser utbytet grundar sig på. Alla rättsakter om informationsutbyte ger inte stöd för alla typer av utbyte. -
Behörighet att utbyta information
Denna sida handlar om vem inom Skatteverket som får utbyta information med annat land i skatteärenden. Vad som gäller i folkbokföringsärenden tas inte upp. -
Sekretess och användningsbegränsningar
Uppgifter som utbyts internationellt på beskattningsområdet är sekretessreglerade enligt bestämmelser i OSL och bestämmelser i de rättakter som reglerar utbytet. Det är vidare vanligt att internationella rättsakter om informationsutbyte innehåller bestämmelser som begränsar hur vi får använda uppgifter som Sverige har tagit emot från en annan stat. Sådana bestämmelser kallas användningsbegränsningar. Användningsbegränsningar påverkar även möjligheten att lämna ut uppgifter till andra myndigheter. -
Lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden
Lagen innehåller regler om bland annat vilken myndighet i Sverige som beslutar om informationsutbyte och annan handräckning, villkor för att handräckning ska medges i Sverige respektive begäras i utlandet och regler om hur mottagna uppgifter får användas i Sverige. -
Var finns stöd för informationsutbyte?
Den rättsliga grunden för informationsutbyte finns i särskilda EU-förordningar, EU-direktiv, konventioner och bilaterala mellanstatliga avtal. Begreppet rättsakter används ofta som gemensam beteckning för sådana rättsliga instrument. Vilken rättsakt som är tillämplig i ett enskilt fall beror på vilket land utbytet ska ske med och vilken skatt eller avgift det är fråga om. Ofta är flera rättsakter tillämpliga och det blir då nödvändigt att välja vilken som ska åberopas. Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande om val av rättsakt vid informationsutbyte på begäran. -
Uppgiftsskyldighet
Vissa uppgifter lämnas enbart på grund av överenskommelser om informationsutbyte. Den som är uppgiftsskyldig lämnar uppgifter till Skatteverket som sedan skickar dessa vidare till andra länders skatteförvaltningar. -
Särskilt om mervärdesskatt
Informationsutbyte mellan medlemsstaterna om mervärdesskatt regleras i rådets förordning (EU) nr 904/2010. EU kan även ingå särskilda avtal om informationsutbyte mellan medlemsstaterna och ett tredjeland. -
Särskilt om punktskatter och trafikskatter
Informationsutbytet med andra länder om punktskatter och trafikskatter sker med stöd av olika bestämmelser beroende på vilken skatt och vilken typ av information det gäller.
Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande
Rättslig vägledning, länk till startsidan
Tillsammans gör vi samhället möjligt