Hur mycket kostar ett anstånd?

Kostnadsränta och anståndsavgift

Den som har beviljats anstånd ska betala låg kostnadsränta för anstånd med inbetalning av skatt. Detta gäller dock inte om det under anståndstiden har funnits ett beräknat överskott eller nollsaldo på skattekontot från den ursprungliga förfallodagen (4 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall).

Av 5 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall följer att, utöver kostnadsränta, ska den som har beviljats anstånd betala en anståndsavgift.

Ändringar i lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall

Vissa ändringar gällande anståndsavgiften har skett vilket framgår nedan.

Från och med 26 april 2021 gäller följande

Anståndsavgift

Anståndsavgiften tas ut med 0,1 procent på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad från och med månaden efter att anståndet har beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas (5 § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Om anståndet har återkallats enligt 3 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån. Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.

Bestämmelserna i 5 § lag om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall ska tillämpas på beslut om anstånd som avser ansökningar som uppfyller något av följande kriterier. Ansökningarna har

• lämnats in efter den 4 februari 2021, eller
• lämnats in före den 5 februari 2021 och som bara har kunnat beviljas efter den 4 februari 2021.

Bestämmelserna i 5 § i den nya lydelsen ska även tillämpas på beslut om förlängning av anståndstid som har fattats efter den 4 februari 2021.

Ansökan inlämnad efter den 4 februari 2021

Bestämmelsen innebär att en anståndsavgift tas ut med 0,1 procent på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att ett anstånd av det aktuella slaget har beviljats. Det som avses är alltså alla ansökningar om anstånd som har lämnats in efter den 4 februari 2021, oavsett vilka redovisningsperioder som ansökan avser.

Ansökan inlämnad före den 5 februari 2021

Bestämmelsen innebär att en anståndsavgift tas ut med 0,1 procent på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att ett anstånd av det aktuella slaget har beviljats. Den avser ansökningar som har lämnats in före den 5 februari 2021 för sådana redovisningsperioder som tillkom genom de lydelser av 1 § respektive 1 a § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall som trädde i kraft den 5 februari 2021.

Exempel: ansökan som gäller en fjärde redovisningsperiod

Den 4 februari 2021 lämnades en ansökan in om anstånd för arbetsgivaravgifter avseende en fjärde redovisningsperiod. Vid denna tidpunkt kunde ansökan inte beviljas, eftersom anstånd för arbetsgivaravgifter då fick beviljas för högst tre redovisningsperioder. Men ansökan kunde beviljas enligt den lydelse av 1 § lag om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall som trädde i kraft den 5 februari 2021, enligt vilken anstånd för arbetsgivaravgifter får beviljas för högst sex redovisningsperioder. Ansökan beviljades också den 5 februari 2021. Detta innebär att anståndsavgift ska tas ut med 0,1 procent, i stället för tidigare gällande 0,2 procent, på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljades, d.v.s. fr.o.m. kalendermånaden mars 2021.

Exempel: ansökan som gäller period efter september 2020

Den 4 februari 2021 lämnade ett företag in en ansökan om anstånd för arbetsgivaravgifter avseende redovisningsperioden för oktober 2020. Före den 5 februari 2021 var det endast möjligt att bevilja anstånd för arbetsgivaravgifter avseende redovisningsperioderna januari–september 2020. Genom den lydelse av 1 § lag om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall som trädde i kraft den 5 februari 2021 blev det möjligt att bevilja anstånd för arbetsgivaravgifter även för redovisningsperioderna oktober–december 2020. Anståndsavgift ska tas ut med 0,1 procent, i stället för tidigare gällande 0,2 procent, på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad fr.o.m. månaden efter att anstånd beviljades.

Beslut om förlängning av anståndstid fattade efter den 4 februari 2021

Bestämmelsen i den nya lydelsen av 5 § lag om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall innebär att en anståndsavgift tas ut med 0,1 procent på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad under samtliga förlängningsperioder.

Exempel: förlängning av anståndstid efter 4 februari 2021

Ett anstånd beviljas den 15 april 2020. Anståndstiden bestäms till ett år, vilket innebär att anståndet gäller fram t.o.m. den 15 april 2021. Enligt de äldre bestämmelserna tas anståndsavgiften ut fr.o.m. den sjunde kalendermånaden efter att anståndet beviljats, d.v.s. fr.o.m. november 2020, t.o.m. kalendermånaden april 2021. Den 1 april 2021 beviljar Skatteverket en förlängning av anståndstiden med ett år, vilket innebär att anståndet nu gäller fram t.o.m. den 15 april 2022. Detta innebär att den lägre nivån på anstånds­avgiften, d.v.s. 0,1 procent, ska tillämpas på den avgift som är hänförlig till förlängningsperioden, d.v.s. avgift som tas ut fr.o.m. kalendermånaden maj 2021 t.o.m. kalendermånaden april 2022.

Till och med den 4 februari 2021 gällde följande

Anståndsavgift

Anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad från och med månaden efter att anståndet har beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas (5 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Om anståndet har återkallats enligt 3 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån. Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.

Exempel: ansökan om förlängning efter 5 februari 2021

Anstånd för redovisningsperioden september har beviljats den 10 september 2020. Anståndstiden bestäms till fem månader, d.v.s. till och med den 12 februari 2021. Bestämmelserna i den äldre lydelsen av 5 § första stycket innebar att anståndsavgift inte togs ut under kalendermånaderna oktober 2020–februari 2021. Den 10 februari 2021 ansöker företaget om att anståndet ska förlängas med fyra månader, d.v.s. till 12 juni 2021.

Eftersom ansökan kommer in till Skatteverket efter ändringen av 5 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall kommer anståndsavgiften att tas ut från och med månaden efter att anståndet beviljades. Anståndsavgift kommer att tas ut för månaderna mars–juni 2021.

Övergångsregler för lagändring den 5 februari 2021

För ansökningar som har lämnats in innan lagändringen trädde i kraft och som avser anstånd som kan beviljas enligt det tidigare regelverket om tillfälliga anstånd gäller bestämmelserna om hur anståndsavgift tas ut, betalas och behandlas i den tidigare lydelsen. Detta gäller även om beslutet fattas efter ikraftträdandet.

Om ansökan avser anstånd enligt den tidigare lydelsen i 1 eller 1 a § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall ska anståndsavgiften beräknas enligt den tidigare lydelsen i 5 och 5 a §. Det innebär att anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på det beviljade anståndsbeloppet per kalendermånad från och med den sjunde månaden och den sammanlagda tiden för avgiftsfria månader får vara högst sex kalendermånader.

Exempel: när den äldre lydelsen av 5 § ska tillämpas

En ansökan om tillfälligt anstånd i ett år lämnas in den 2 februari 2021. Den avser mervärdesskatt för redovisningsperioden september 2020 som företaget inte haft anstånd med tidigare. Eftersom ansökan lämnades in före ikraftträdandet den 5 februari 2021 och avser en redovisningsperiod enligt den äldre lydelsen av 1 §, tas anståndsavgift ut från och med den sjunde månaden efter att anståndet beviljats. Detta gäller enligt den äldre lydelsen i 5 §.

Exempel: när den nya lydelsen av 5 § ska tillämpas

En ansökan om tillfälligt anstånd i ett år lämnas in den 2 februari 2021. Den avser mervärdesskatt för redovisningsperioden december 2020 (som tillkommit enligt lagändring i 1 §). Eftersom anståndet avser en redovisningsperiod som tillkommit först genom lagändring den 5 februari ska anståndsavgift tas ut med 0,2 procent på det beviljade anståndsbeloppet från och med månaden efter beslutet (5 § nya lydelsen).

Till och med den 4 februari 2021 gällde följande

För ansökningar lämnade till Skatteverket till och med den 4 februari 2021 och avser de tidigare tillåtna redovisningsperioderna enligt 1 eller 1 a § i den äldre lydelsen gäller följande.

Anståndsavgift

Anståndsavgiften tas ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med den sjunde månaden efter att anstånd beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas.

Om anståndet har återkallats enligt 3 § lag (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall, ska anståndsavgiften sättas ned i motsvarande mån. Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.

Om ett nytt anstånd har beviljats för samma skatter och avgifter som ett tidigare anstånd, får sådana kalendermånader då anståndsavgift inte ska tas ut enligt 5 § första stycket vara sammanlagt högst sex kalendermånader (5 a § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Detta innebär att om ett nytt anstånd har beviljats, ska sådana kalendermånader då anståndsavgift inte har kunnat tas ut under den tidigare anståndstiden ”räknas bort” vid bestämmandet av när anståndsavgiften ska börja tas ut för det nya anståndet. Om sex sådana kalendermånader har förflutit, ska anståndsavgiften alltså börja tas ut fr.o.m. den första kalendermånaden efter att det nya anståndet beviljats (prop. 2019/20:166 s. 35).

Ett nytt anstånd ska anses avse samma skatter och avgifter som ett tidigare anstånd, om det nya anståndet avser skatter och avgifter som faller inom samma skatte- och avgiftsslag och rör samma redovisningsperioder som det tidigare anståndet.

Om ett nytt anstånd beviljas med ett högre anståndsbelopp än det tidigare anståndet, ska anståndet som avser den överskjutande delen dock inte anses utgöra ett anstånd för samma skatter och avgifter. Det innebär att anståndsavgift tas ut på denna överskjutande del av anståndsbeloppet först från och med den sjunde kalendermånaden efter att det nya anståndet beviljats (prop. 2019/20:166 s. 143).

Exempel på beräkning av perioden då anståndsavgift inte ska tas ut

Anstånd beviljas den 15 april 2020. Anståndstiden bestäms till nio månader. Bestämmelserna i 5 § första stycket innebär att anståndsavgift inte tas ut under kalendermånaderna maj–oktober 2020, utan först från och med kalendermånaden november 2020. Anståndet upphör den 15 januari och ska betalas på förfallodagen den 18 januari 2021. 275 dagar (från den 15 april 2020 till och med den 15 januari 2021) har då förbrukats av den maximala anståndstiden om 365 dagar. Anståndsavgift har då tagits ut för de tre kalendermånaderna från och med november 2020 till och med januari 2021.

Den 15 februari 2021 beviljas ett nytt anstånd för resterande 90 dagar för samma skatter och avgifter. Anståndstiden bestäms då till och med den 16 maj 2021 (och ska betalas på förfallodagen den 26 maj), d.v.s. den resterande tid som det tillfälliga anståndet som längst kan gälla för (1–1 a §§ lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Eftersom det redan har gått sex kalendermånader då anståndsavgift inte har tagits ut enligt ovan under den tidigare anståndstiden, ska anståndsavgiften för det nya anståndet börja tas ut för de tre kalendermånaderna från och med mars 2021 till och med den kalendermånad anståndsbeloppet ska betalas i maj 2021. Anståndsavgift har då sammanlagt tagits ut för sex kalendermånader.