OBS: Detta är utgåva 2022.9. Sidan är avslutad 2023.
Ansökningsförfarandet beskrivs för beskattningsbar person etablerad i ett annat EU-land som vill få återbetalning av ingående skatt. Innehållet gäller även för beskattningsbara personer etablerade utanför EU som använder sig av unionsordningen.
Beskattningsbara personer som är etablerade inom EU och som vill ansöka om återbetalning av ingående skatt ska göra det enligt det elektroniska förfarandet. Det elektroniska förfarandet är även tillämpligt för beskattningsbara personer som är etablerade utanför EU om de tillämpar unionsordningen. Informationen på denna sida gäller därför även dessa personer.
En beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1, 2, 3, 11 eller 12 §§ ML ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det EU-land där den beskattningsbara personen är etablerad (19 kap. 1 § tredje stycket ML).
Kraven för att få ansöka om återbetalning genom den elektroniska portalen är att den beskattningsbara personen under återbetalningsperioden varken har haft sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe här i Sverige från vilket affärstransaktioner genomförts. Det innebär att även om ett företag med säte i ett annat EU-land har ett fast etableringsställe i Sverige, ska portalen användas om det inte genomförts några affärstransaktioner från etableringen här i Sverige under återbetalningsperioden. Det framgår av bestämmelserna om återbetalning till utländska beskattningsbara personer.
Om ett säte eller ett fast etableringsställe saknas ska den som ansöker inte ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under återbetalningsperioden. Den beskattningsbara personen ska inte heller ha omsatt några varor eller tjänster i Sverige under återbetalningsperioden, förutom i tre situationer. Den första situationen avser tillhandahållande av vissa särskilt angivna transporttjänster och stödtjänster till dessa som är undantagna från skatteplikt enligt ML. Den andra situationen avser omsättning av varor och tjänster till en köpare som är skattskyldig för omsättningen, s.k. omvänd skattskyldighet. Den tredje situationen avser tillhandahållande som redovisas enligt unionsordningen eller importningen (19 kap. 1 § andra stycket ML).
En utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och vars omsättningar omfattas av unionsordningen eller importordningen kan ansöka om återbetalning (10 kap. 4 a § andra stycket ML och 19 kap. 30 § andra stycket ML).
Även en beskattningsbar person etablerad utanför EU, som tillämpar unionsordningen kan ansöka om återbetalning via ett annat medlemslands elektroniska portal (prop. 2019/20:122 s. 83).
Om den utländska beskattningsbara personen är eller ska vara registrerad till mervärdesskatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) för annan verksamhet finns i stället rätt till avdrag.
Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020. Från och med den 1 februari 2020 är landet inte längre ett EU-land och en övergångsperiod inleddes, som avslutades den 31 december 2020. För mer information om brexit läs Storbritannien och brexit.
Beskattningsbara personer, etablerade i Nordirland, kan även efter övergångsperiodens utgång elektroniskt ansöka om återbetaning av svensk ingående skatt avseende varuhandel, se Särskilt om Nordirland.
En elektronisk ansökan ska ha kommit in till den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten senast den 30 september kalenderåret efter återbetalningsperioden (19 kap. 8 § ML), se även artikel 15 i direktiv 2008/9/EG. En ansökan om återbetalning ska avse en sammanhängande period om minst tre på varandra följande kalendermånader under kalenderåret, dock högst ett helt kalenderår. En ansökan som avser slutet av ett kalenderår får dock omfatta kortare tid än tre månader (19 kap. 6 § ML).
Den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten ska normalt vidarebefordra ansökan om sökanden är en beskattningsbar person (artikel 18 i direktiv 2008/9/EG). Ansökan ska skickas vidare på elektronisk väg inom 15 kalenderdagar till de behöriga myndigheterna i berörd återbetalande medlemsstat (artikel 48.1 i rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri).
Genom att skicka ansökan vidare bekräftar myndigheten i etableringsmedlemsstaten att sökanden är en beskattningsbar person och att det registreringsnummer för mervärdesskatt som denna person har uppgett är giltigt för återbetalningsperioden. Det är tillräckligt att sökanden är skattskyldig till mervärdesskatt i etableringsstaten under någon del av ansökningsperioden.
En ansökan om återbetalning ska innehålla följande identifikationsuppgifter:
Under punkt 4 måste uppgifterna för kontohavaren skrivas utan bokstäverna å, ä och ö, för att bli godkända i det elektroniska återbetalningssystemet. Uppgifterna i punkterna 5 b och c ska inte anges om ansökan avser import (6 § MF).
En ansökan om återbetalning ska dessutom innehålla en beskrivning av sökandens affärsverksamhet och uppgift om den återbetalningsperiod ansökan avser. Vidare ska ansökan innehålla en förklaring att sökanden under återbetalningsperioden inte omsatt varor eller tjänster i Sverige. Detta gäller dock inte vissa transporttjänster eller stödtjänster som är undantagna från skatteplikt eller varor och tjänster som köparen är skattskyldig för. Det gäller inte heller omsättningar som redovisas enligt unionsordningen eller importordningen (19 kap. 2 § ML).
Sökanden behöver inte bifoga några fakturor eller importdokument, men mervärdesskattebelopp och beskattningsunderlag ska anges för varje faktura och importdokument. För varje faktura eller importdokument ska även de förvärvade varorna och tjänsterna beskrivas med följande koder:
Om sökanden använder kod 10 ska varornas och tjänsternas art anges i text (7 § MF). Uppgifterna ska anges på svenska eller engelska (5 § MF).
Om ansökan avser ingående skatt på inköp som omfattas av begränsningar i avdragsrätten, t.ex. hyra av personbil eller utgifter för representation, eller på passageavgiften för den fasta vägförbindelsen över Öresund, ska sökanden lämna ytterligare uppgifter (19 kap. 4 § ML). Även dessa uppgifter ska lämnas i form av särskilda koder (8 § MF).
Om sökandens verksamhet innefattar både en del som medför skattskyldighet och en del som inte medför skattskyldighet, s.k. blandad verksamhet, ska för varje faktura eller importdokument anges den avdragsgilla andelen av den ingående skatten angiven i procent (19 kap. 2 § ML).
En ansökan ska anses ingiven till den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten endast om den innehåller alla de uppgifter som krävs enligt ovan (19 kap. 8 § ML).
Om Skatteverket anser att ytterligare uppgifter behövs för att fatta beslut om återbetalning kan sådana uppgifter begäras från sökanden, den behöriga myndigheten i etableringsmedlemsstaten eller från någon annan (19 kap. 10 § ML). Skatteverket får även begära in originalet eller kopia av berörd faktura eller importdokument om verket hyser rimliga tvivel om giltigheten eller riktigheten av en fordran (19 kap 11 § ML). En originalhandling ska senast i samband med att Skatteverket meddelar sökanden sitt beslut återsändas till den som har lämnat in handlingen (9 § MF).
Skatteverkets begäran om ytterligare uppgifter ska göras inom fyra månader från det att ansökan kom in till verket. Uppgifterna som Skatteverket har begärt ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad från den dag mottagaren fick begäran (19 kap 12 § ML). Denna frist är inte en preklusionsfrist, se EU-domstolens avgörande C-133/18, Sea Chefs Cruise Services, punkt 49. Skatteverket har möjlighet att begära ytterligare uppgifter flera gånger (kompletterande ytterligare uppgifter).
Ett beslut avseende en ansökan om återbetalning ska meddelas den sökande senast fyra månader från den dag ansökan kom in till verket om Skatteverket inte begärt in några ytterligare uppgifter (19 kap. 13 § ML).
Om ytterligare uppgifter begärts ska beslutet meddelas sökanden senast två månader från den dag de begärda uppgifterna kom in till Skatteverket. Kommer uppgifterna inte in inom en månad från den dag sökanden fick begäran ska ett beslut meddelas senast två månader från den dag denna tidsfrist löpt ut. När Skatteverket har begärt in ytterligare uppgifter har dock verket alltid minst sex månader på sig för att avgöra ärendet, räknat från den dag som ansökan kom in till verket.
Som ovan nämnts har Skatteverket möjlighet att begära ytterligare uppgifter flera gånger (kompletterande ytterligare uppgifter). Om sådana kompletterande ytterligare uppgifter begärts måste beslut meddelas senast inom åtta månader från den dag ansökan kom in till verket.
Ansökan anses ha avslagits om beslut inte meddelats inom ovanstående tidsfrister (19 kap. 14 § ML).
Ett belopp som ska återbetalas ska utbetalas senast tio arbetsdagar från den dag tidsfristen för att meddela beslutet löpt ut. Beloppet ska betalas ut i Sverige. Efter begäran kan dock sökanden få beloppet utbetalt i ett annat EU-land (19 kap. 19 § ML).
Sökanden ska få ränta om utbetalningen sker efter den tidpunkt som anges ovan (19 kap. 20 § ML). Ränta ska beräknas fr.o.m. dagen efter den dag då utbetalning skulle ha skett till den dag utbetalning faktiskt görs. Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap. 4 § tredje stycket SFL (19 kap. 21 § ML).
Om Skatteverket inte mottagit begärda ytterligare uppgifter eller kompletterande ytterligare uppgifter inom rätt tid förlorar sökanden dock rätten till ränta.
Om sökanden har s.k. blandad verksamhet i etableringsmedlemsstaten har denne bara rätt till återbetalning för den del av den ingående skatten som skulle ha varit avdragsgill enligt etableringsmedlemsstatens tillämpning av artikel 173 i mervärdesskattedirektivet.
Om den avdragsgilla andelen vid blandad verksamhet preliminärt baseras på föregående års transaktioner och en justering sedan sker när den slutliga andelen för året har bestämts i enlighet med etableringslandets tillämpning av artikel 175 i mervärdesskattedirektivet ska sökanden korrigera de belopp som denne har ansökt om återbetalning för eller som redan har återbetalats. Korrigeringen ska göras under kalenderåret efter den ifrågavarande återbetalningsperioden och ska ske i en ansökan om återbetalning. Om någon sådan ansökan inte lämnas under detta kalenderår ska korrigeringen i stället ske genom en särskild anmälan via den elektroniska portalen i etableringsmedlemsstaten (19 kap. 15 § ML).
Om en sökande har fått en återbetalning på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt ska Skatteverket besluta att sökanden ska betala tillbaka vad denne har fått för mycket. Betalning ska ske senast 30 dagar från den dag Skatteverket meddelat sökanden sitt beslut. Belopp som ska betalas tillbaka och obetalda skattetillägg får avräknas mot belopp som sökanden är berättigad att återfå enligt en annan ansökan om återbetalning (19 kap. 17 § ML).
Skatteverket får inte vidta åtgärder för att återkräva ett oriktigt återbetalt belopp senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket beloppet betalts ut (19 kap. 18 § ML).
Ett beslut om återbetalning kan omprövas både på den sökandes begäran och på initiativ av Skatteverket. För de beskattningsbara personer som är etablerade i ett annat EU-land gäller omprövningsreglerna i 66 kap. SFL. Detsamma gäller för de beskattningsbara personer som är etablerade utanför EU och som använder sig av unionsordningen (20 kap. 2 § ML).
Omprövningsreglerna i 66 kap. SFL gäller också för de beskattningsbara personer som har ett s.k. identifieringsbeslut i Sverige för tillämpning av de särskilda ordningarna (unionsordningen och importordningen) utan att vara registrerade till mervärdesskatt här (20 kap. 2 § ML). Jämför prop. 2021/22:23 s. 68.
Detta innebär bl.a. att sökandens begäran om omprövning normalt ska ha kommit in till Skatteverket senast sjätte året efter utgången av det kalenderår som den ursprungliga ansökan gäller.
Dessa omprövningsregler gäller dock inte om 19 kap. 17 och 18 §§ ML är tillämpliga, d.v.s. vid återkrav från Skatteverket när sökanden har fått återbetalning på ett bedrägligt eller annars oriktigt sätt.
Beslut som avser återbetalning till en beskattningsbar person som är etablerad inom EU kan överklagas enligt reglerna i 67 kap. SFL (20 kap. 1 § första stycket ML). Överklagandet ska normalt ha kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår som ansökan gäller. Ett överklagande av ett avvisningsbeslut ska dock ha mottagits av Skatteverket inom 2 månader från den dagen klaganden tog del av beslutet (67 kap. 12 § andra stycket 14 SFL). Besluten får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats (14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).
Skatteverket handlägger de aktuella ansökningarna om återbetalning av ingående skatt på utlandsenheten i Malmö och Stockholm. Besluten får därmed överklagas till förvaltningsrätten i Malmö respektive förvaltningsrätten i Stockholm.