När någon blir folkbokförd för första gången tilldelar Skatteverket personen ett personnummer och registrerar vissa uppgifter om personens identitet och familjerättsliga förhållanden i folkbokföringsdatabasen.
Läs mer om bestämmelser om behandling av personuppgifter i folkbokföringsverksamheten här.
Folkbokföring innebär fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden som enligt FdbL får registreras i folkbokföringsdatabasen. (1 § första stycket FOL). För personer som folkbokförs efter anmälan om flytt till Sverige kan Skatteverket bland annat registrera följande uppgifter (1 § FOL, 2 kap. 3 § FdbL):
För varje folkbokförd person ska ett personnummer fastställas som identitetsbeteckning. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra (18 § första stycket FOL).
Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för kvinnor (18 § andra stycket FOL). Det framgår alltså av personnumret vilket könstillhörighet en person har. I svensk rätt finns två juridiska kön; man och kvinna. Det är alltså inte möjligt att i Sverige förvärva eller ändra könstillhörighet till något annat än man eller kvinna (1 § första stycket 1 lagen [1972:119] om fastställande av könstillhörighet i vissa fall och prop. 2011/12:142 s. 31). Det saknas därmed även lagstöd för att behandla en uppgift om ett tredje kön i folkbokföringsdatabasen. En person som flyttar till Sverige och som enligt utländsk lagstiftning har fastställts tillhöra ett kön som inte överensstämmer med de två kön som finns i svensk rätt, får välja om personnumret som Skatteverket fastställer ska ha ett udda eller jämnt födelsenummer.
Födelsetiden ingår som en del av personnumret och anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två för dagen i nu nämnd ordning (18 § andra stycket FOL).
För vissa födelsetider saknas födelsenummer att tilldela i folkbokföringen på grund av att många personer har samma födelsetid. Detta gäller i första hand födelsetiderna den 1 januari och den 1 juli vissa år. Om det saknas födelsenummer för en viss födelsetid, får dagen för födelsetiden i stället anges med en närliggande dag i samma månad (18 § tredje stycket FOL). Detta innebär att personnumret kan avvika från korrekt födelsetid. Den korrekta födelsetiden registreras som en separat uppgift i folkbokföringen.
Nytt: 2022-03-11
Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2019 ref. 9 slagit fast att beviskravet för att ändra en uppgift om födelsetid eller annan identitetsuppgift i folkbokföringen är att det ska klart framgå att de nya uppgifterna är riktiga. Läs mer om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen.
Nytt: 2022-09-01
När den som är folkbokförd vill ändra uppgift om sin identitet och Skatteverket har begärt att uppgiften ska lämnas vid personlig inställelse ska den som innehar ett pass, ett identitetskort eller annan motsvarande handling (t.ex. främlingspass eller resedokument) på begäran överlämna handlingen för kontroll. Om personen har uppehållstillstånd i Sverige ska hen på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort (26 b § FOL och prop. 2021/22:217 s. 41 f. och s. 68).
Det saknas uttryckliga regler för när ett utländskt namnbeslut kan erkännas i Sverige. När en utländsk medborgare som har förvärvat ett namn i utlandet flyttar till Sverige är emellertid utgångspunkten att namnet ska antecknas i folkbokföringsdatabasen och på så sätt erkännas i Sverige (prop. 2015/16:180 s. 69).
Personer som flyttar till Sverige kan även ha rätt att förvärva namn enligt svensk namnlag (PNL). Läs mer om namn i internationella förhållanden här.
I Sverige och många andra länder används det latinska alfabetet. Om någon flyttar till Sverige från ett land där ett annat skriftspråk eller alfabet används måste personens namn omvandlas (transkriberas) till det latinska alfabetet.
I pass från länder som använder ett annat alfabet än det latinska brukar innehavarens namn anges dels med det inhemska alfabetet, dels med det latinska. Hur ett namn transkriberas kan variera beroende på vilket språk som namnet transkriberats till. Till exempel transkriberas ett arabiskt namn i ett pass med fransk text på ett annat sätt än i ett pass med engelsk text.
Skatteverket folkbokför normalt personer från länder med ett annat alfabet i enlighet med den transkribering som finns i personens identitetshandling eller andra handlingar som bifogas anmälan om flytt till Sverige. Om personen önskar att namnet ska transkriberas på ett visst sätt ska det framgå av anmälan om flytt. Om det inte framgår vad personen önskar får det klargöras genom utredning. Den önskade stavningen måste ligga inom ramen för vad som är en möjlig transkribering av det aktuella namnet.
I många länder används inte efternamn på samma sätt som i Sverige, det vill säga ett namn som är gemensamt för en familj och som överförs mellan generationerna. Skatteverket registrerar normalt det sista av personens namn som efternamn och övriga namn som förnamn, om personen kommer från ett land där efternamn inte används. Om personen endast har ett namn registreras detta namn som efternamn i folkbokföringen.
Den kommun där ett nyfött barn folkbokförs är barnets födelsehemort (6 § tredje stycket FOL). Födelsehemort registreras enbart för barn som folkbokförs från födseln med stöd av 2 § FOL, och alltså inte för personer som folkbokförs som inflyttade i Sverige med stöd av 3 § FOL.
För den som flyttar till Sverige registreras istället den ort där personen föddes (födelseort). Uppgift om födelseort kan även – utöver uppgift om födelsehemort – registreras för barn som folkbokförts från födseln men som har fötts i utlandet, det vill säga barn som folkbokförts med stöd av 2 § andra stycket FOL.
Som utgångspunkt gäller att Skatteverket registrerar födelseorten så som orten och landet hette vid tiden för personens födelse även om namnet har ändrats senare på grund av administrativa, politiska, språkliga eller andra skäl. Detsamma gäller i de fall ett land har upphört att existera. En person kan begära att istället bli registrerad med landets nuvarande namn, om det inte finns hinder mot en sådan registrering. Ett exempel är att en person som fötts i Jugoslavien kan välja att registreras med Bosnien och Hercegovina eller Jugoslavien som födelseland.
Skatteverket registrerar som regel namn på födelseort och födelseland med en svensk namnform. Exempelvis registreras Köpenhamn, och inte København. Finska ortnamn har ofta dels en finskspråkig och en svenskspråkig namnform. Skatteverket använder då den svenska namnformen i folkbokföringen.
En person ska folkbokföras på en fastighet i den kommun där hen anses vara bosatt. Den kommun där personen är folkbokförd är hens folkbokföringsort. En person som folkbokförs på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter ska folkbokföras också på lägenhet (6 § FOL). Om personens bosättning inte kan hänföras till en fastighet men däremot till en viss kommun, kan hen folkbokföras enbart i en kommun (13 § FOL). Bara i undantagsfall kan Skatteverket folkbokföra någon som flyttar till Sverige endast i en viss kommun eftersom det i dessa fall normalt inte kan anses visat att personen har sådan anknytning till Sverige (bosättning) att det finns förutsättningar för folkbokföring enligt 3 § FOL.
Med adress avses i detta avseende fastighetens belägenhetsadress. Uppgift om en fastighets belägenhetsadress aviseras till Skatteverket från Lantmäteriets fastighetsregister.
I samband med att ensamkommande barn under 18 år ska folkbokföras placeras de ibland i ett boende som är en institution, ett så kallat HVB-hem, eller i ett stödboende. Om syftet med placeringen framför allt är att ordna för barnets boende ska Skatteverket folkbokföra barnet på institutionen eller stödboendet med stöd av huvudregeln i 6 § FOL. Om barnet har placerats på institutionen för att det ska få någon form av vård gäller dock undantagsregeln i 9 § FOL om att placeringen inte ska leda till ändrad bosättning. Om barnet kan anses bosatt på en annan fastighet än institutionen ska barnet alltså istället vara folkbokförd på den fastigheten. Om barnet inte har anknytning till någon annan fastighet än den fastighet där institutionen finns så ska barnet vara folkbokfört på institutionen med stöd av 6 § FOL oavsett syftet med placeringen.
Skatteverket registrerar uppgift om i vilket eller vilka länder en folkbokförd person är medborgare. För en person som är svensk medborgare registreras emellertid enbart det svenska medborgarskapet, även om personen också är medborgare i ett annat land (prop. 2000/01:33 s. 206 och prop. 1990/91:53 s. 40).
En person som var svensk medborgare och som förvärvade ett utländskt medborgarskap före den 1 juli 2001 kan genom förvärvet i vissa fall automatiskt ha förlorat sitt svenska medborgarskap. Läs mer om äldre bestämmelser om svenskt medborgarskap här.
Med civilstånd avses uppgift om en persons familjerättsliga ställning. Skatteverket kan i folkbokföringsdatabasen registrera en person med civilstånden ogift (aldrig varit gift), gift, skild och änka eller änkling. Skatteverket registrerar även uppgift om vem en person är eller har varit gift med.
I folkbokföringen registrerar Skatteverket uppgift om relationen mellan ett barn och dess rättsliga föräldrar. Ett barn har normalt två rättsliga föräldrar; en förälder som fött barnet och en förälder som inte fött barnet. För ett barn som flyttar till Sverige är frågan om vem eller vilka som är barnets föräldrar som regel redan reglerad enligt utländsk rätt. Skatteverket prövar om det eller de föräldraskap som har fastställts i utlandet är giltiga även i Sverige eller, om svensk lag ska tillämpas, om föräldraskapen är att anse som fastställda enligt svensk lag.
Skatteverket registrerar uppgift om vem eller vilka som är vårdnadshavare för barn under 18 år och ska folkbokföras. När ett barn flyttar till Sverige prövar Skatteverket om det finns ett utländskt vårdnadsförhållande som är giltigt i Sverige eller, om svensk lag ska tillämpas, vem eller vilka som är vårdnadshavare enligt svensk lag.
Skatteverket får i folkbokföringen även registrera uppgift om annan person som den registrerade har samband med inom folkbokföringen. Med ”annan person” avses en annan vuxen person än förälder eller vårdnadshavare hos vilken ett barn under 18 år är bosatt (5 § FdbF). En annan person kan exempelvis vara en familjehemsförälder eller en släkting som barnet bor med som inte är förälder eller vårdnadshavare.
Om ett barn som flyttar till Sverige har adopterats registrerar Skatteverket uppgift om relationen mellan barnet och dess rättsliga föräldrar som är grundat på adoption. Om ett barn som flyttar till Sverige har adopterats i utlandet prövar Skatteverket om det utländska beslutet om adoption kan erkännas i Sverige.
Den som flyttar in från utlandet ska i anmälan lämna uppgift om inflyttningsdag till Sverige, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet (28 § andra stycket FOL). Skatteverket ska registrera uppgift om från vilket land personen inflyttar. Vid inflyttning från nordiskt land ska även ort från vilken inflyttning skett registreras (prop. 2000/01:33 s. 206 och prop. 1990/91:53 s. 41).
Den som flyttar in från utlandet ska i anmälan lämna uppgift om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land (28 § andra stycket FOL).
För personer som flyttar mellan de nordiska länderna finns särskilda regler i en internordisk överenskommelse. Överenskommelsen innebär bland annat att de nordiska länderna bildar ett gemensamt registreringsområde för in- och utflyttning. Syftet är att en person inte samtidigt ska kunna vara registrerad som bosatt i mer än ett nordiskt land. Genom uppgiften om personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land underlättas informationsutbytet med andra nordiska länder om personen (prop. 2012/13:120 s. 111).
En utlänning som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige får folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt (4 § FOL). Skatteverket får i folkbokföringsdatabasen registrera uppgift om uppehållsrätt när uppgiften ligger till grund för ett beslut om folkbokföring.