Distrikt

Uppgiften om distrikt är kopplad till folkbokföringsadressen

Uppgiften om i vilket distrikt en person är bosatt i är bestämd av en persons folkbokföringsadress, d.v.s. den adress som är kopplad till folkbokföringsfastigheten (5 a § FdbF). Det innebär att den som inte har någon folkbokföringsadress i folkbokföringen inte heller har någon uppgift om distrikt, t.ex. den som är folkbokförd i en kommun enligt 13 § FOL.

Uppgiften om distrikt för en viss adress fastställs av Lantmäteriet och lämnas vidare till Skatteverket (4 § förordning [2015:493] om distrikt). Uppgiften är en rent adressrelaterad information för fastigheten där en person är folkbokförd. Det handlar alltså inte om att fastställa distriktstillhörigheten för själva personen, och det finns därför inte något bosättningsbeslut som kan överklagas (prop. 2012/13:120 s. 69).

Distrikten speglar den historiska indelningen i församlingar

Syftet med att redovisa en persons distrikt ska ses i ljuset av att folkbokföringen sedan den 1 januari 2016 inte sker i en territoriell församling inom Svenska kyrkan. Numera sker folkbokföringen i stället på den fastighet och i den kommun där personen anses vara bosatt och på lägenhet om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter (6 § FOL). Distrikten är framför allt tänkta att ersätta församlingarna av kulturhistoriska skäl och bevara en historisk indelning av Sverige. Distriktens gränser är därför densamma som den territoriella församlingsindelning som gällde den 31 december 1999, d.v.s. vid tidpunkten för Svenska kyrkans frigörande från staten vid årsskiftet 1999/2000 (prop. 2012/13:120 s. 67).