OBS: Detta är utgåva 2023.1. Visa senaste utgåvan.
Sidan är ännu inte uppdaterad med ändringar som trätt i kraft 2023. Sidan kommer att uppdateras i samband med att ny lagstiftning träder i kraft den 13 februari.
En registrerad varumottagare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att yrkesmässigt ta emot alkoholvaror som flyttas under ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land.
I punktskattedirektivet definieras en registrerad varumottagare som en fysisk eller juridisk person som av destinationsmedlemsstatens behöriga myndigheter fått tillstånd att i sin affärsverksamhet och på de villkor som dessa myndigheter angett, ta emot punktskattepliktiga varor som förflyttas under ett uppskovsförfarande från en annan medlemsstat (artikel 4.9 i punktskattedirektivet). Direktivets bestämmelser har implementerats i LAS. I Sverige är det Skatteverket som beslutar om godkännande av registrerade varumottagare.
En registrerad varumottagare som tar emot varor som flyttas under uppskovsförfarandet ska göra det på sin ordinarie mottagningsplats eller den direkta leveransplats som angetts i det elektroniska administrativa dokumentet eller ersättningsdokumentet (12 § fjärde stycket LAS).
Den registrerade varumottagaren ska ställa säkerhet hos Skatteverket för betalning av alkoholskatten på de varor som han tar emot (12 § tredje stycket LAS).
Den som i egenskap av registrerad varumottagare tar emot alkoholvaror som flyttats enligt ett uppskovsförfarande är skattskyldig (8 § första stycket 2 LAS).
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande
Skatteverket ska se till att ansökningsärendet blir utrett i den omfattning som behövs. En sökande ska dock medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som man vill åberopa till stöd för sin ansökan. Om det behövs ska Skatteverket genom frågor och påpekanden verka för att sökanden förtydligar eller kompletterar sin ansökan (23 § FL).
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande avser att i Sverige yrkesmässigt ta emot varor som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land (12 § första stycket LAS). Det är alltså endast den som avser att ta emot varor som avsänds enligt ett uppskovsförfarande från ett skatteupplag i ett annat EU-land eller av en registrerad avsändare från en importplats i ett annat EU-land som kan godkännas som registrerad varumottagare.
Varor kan inte flyttas från ett skatteupplag i Sverige under ett uppskovsförfarande till en registrerad varumottagare i Sverige. En sådan flyttning sker utanför uppskovsförfarandet och skattskyldigheten inträder för den svenske upplagshavaren när denne tar ut varorna från skatteupplaget. Varor kan inte heller flyttas under ett uppskovsförfarande från en svensk importplats till en registrerad varumottagare i Sverige. I sådant fall ska skatten betalas till Tullverket i samband med importen av den som är skattskyldig enligt bestämmelserna i 8 c § LAS (jfr prop. 2011/12:155 s. 49).
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande är lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (12 § första stycket LAS). Detta innebär att Skatteverket ska pröva om sökanden kan anförtros ställning att ta emot varor som flyttas till denne under ett uppskovsförfarande.
Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är likalydande för samtliga aktörer inom uppskovsförfarandet som ska lämplighetsprövas innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighetsprövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164 jämförd med s. 187). Lämplighetsbedömningar avseende andra aktörer, t.ex. godkända upplagshavare, kan ändå ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara registrerad varumottagare.
Ett godkännande som registrerad varumottagare förutsätter att den sökande har angett en ordinarie mottagningsplats till Skatteverket (jfr 12 § andra stycket LAS och prop. 2013/14:10 s. 79). Läs mer om ordinarie mottagningsplats.
Ansökan om godkännande som registrerad varumottagare ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket (10 § FAS). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Registrerad varumottagare – Alkoholskatt” (SKV 5344).
I en ansökan om godkännande som registrerad varumottagare ska den sökande ange vilket eller vilka varuslag som sökanden avser att godkännandet ska omfatta. Varuslag ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i förordning (EG) nr 684/2009 (7 § FAS).
I ansökan ska den sökande även ange den adress där sökanden avser att ta emot de varor som ska flyttas till honom under ett uppskovsförfarande, d.v.s. den ordinarie mottagningsplatsens adress (12 § andra stycket LAS).
Skatteverket prövar frågor om godkännande av registrerade varumottagare (5 § FAS). Om Skatteverket bedömer att förutsättningar för godkännande som registrerad varumottagare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som registrerad varumottagare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.
Av beslutet ska framgå vilket eller vilka varuslag som godkännandet gäller. Varuslag ska anges enligt de koder som finns i bilaga II i förordning (EG) nr 684/2009 (7 § FAS).
Uppgifter om den ordinarie mottagningsplatsen utgör en del av godkännandet som registrerad varumottagare. Av beslutet framgår därför även vilken adress som den sökande har angett som sin ordinarie mottagningsplats.
I samband med godkännandet tilldelar Skatteverket den registrerade varumottagaren ett sådant punktskattenummer som avses i artikel 19.2 a i förordning (EU) nr 389/2012 (11 § FAS). Detta punktskattenummer framgår av beslutet.
Beslut om godkännande som registrerad varumottagare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 35 § LAS.
Ett beslut om godkännande som registrerad varumottagare är sekretessbelagt.
En förutsättning för att en aktör ska kunna vara godkänd som registrerad varumottagare är att aktören har angett en ordinarie mottagningsplats till Skatteverket (jfr 12 § andra stycket LAS och prop. 2013/14:10 s. 79).
En ordinarie mottagningsplats är den adress där varumottagaren kommer att ta emot de varor som flyttas till honom under uppskovsförfarande från andra EU-länder (12 § andra stycket LAS).
En registrerad varumottagare kan endast ha en ordinarie mottagningsplats. Om den registrerade varumottagaren vill kunna ta emot varor under uppskovsförfarande på fler adresser än den ordinarie mottagningsplatsen kan han göra detta genom att anmäla dessa adresser som direkta leveransplatser (jfr prop. 2013/14:10 s. 79).
En registrerad varumottagare kan alltså endast ta emot varor under ett uppskovsförfarande på sin ordinarie mottagningsplats eller sin direkta leveransplats. Om en aktör som är godkänd som registrerad varumottagare tar emot varor på en annan plats än på sin ordinarie mottagningsplats eller sin direkta leveransplats gör han inte det i egenskap av registrerad varumottagare.
När en registrerad varumottagare tar emot varorna på sin ordinarie mottagningsplats inträder skattskyldigheten för honom (19 § första stycket 2 LAS). Varorna upphör därmed att omfattas av uppskovsförfarandet. En varumottagare kan alltså inte hantera varor under ett uppskovsförfarande på en ordinarie mottagningsplats.
En registrerad varumottagare kan ta emot alkoholvaror under ett uppskovsförfarande från andra EU-länder även på en annan plats än sin ordinarie mottagningsplats (jfr 7 b § tredje stycket LAS). Detta kan varumottagaren göra bara om denne har anmält platsen i förväg till Skatteverket. Denna plats kallas direkt leveransplats. Den direkta leveransplatsen ska vara belägen i Sverige. En registrerad varumottagare kan ha flera direkta leveransplatser.
En registrerad varumottagare kan ta emot varor under ett uppskovsförfarande endast på sin ordinarie mottagningsplats eller sin direkta leveransplats.
När en registrerad varumottagare tar emot varorna på en direkt leveransplats inträder skattskyldigheten för honom (19 § första stycket 2 LAS). Varorna upphör därmed att omfattas av uppskovsförfarandet. En varumottagare kan alltså inte hantera varor under ett uppskovsförfarande på en direkt leveransplats.
Bestämmelserna om direkt leveransplats grundar sig på artikel 17.2 i punktskattedirektivet.
En registrerad varumottagare som avser att ta emot varor på en direkt leveransplats, ska anmäla den direkta leveransplatsen till Skatteverket. Anmälan ska ha kommit in till Skatteverket innan flyttningen av varorna till den direkta leveransplatsen påbörjas (9 § första stycket FAS). Platsen behöver sedan inte anmälas av varumottagaren i särskild ordning till Skatteverket inför varje enskild flyttning. En anmälan kan alltså göras i samband med ansökan om godkännande som registrerad varumottagare eller vid ett senare tillfälle.
Anmälan om direkt leveransplats ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket (10 § FAS). Anmälan ska göras på blanketten ”Anmälan, Direkt leveransplats, Alkoholskatt – Tobaksskatt – Skatt på energi” (SKV 5369).
Observera att det är fråga om en anmälan och inte en ansökan. Detta innebär att det inte är aktuellt att meddela ett beslut om godkännande av den direkta leveransplatsen.
Skatteverket får tilldela den direkta leveransplatsen en kod för identifiering. Identifikationskoden får ersätta uppgift om adressen till den direkta leveransplatsen i dokument som upprättas i samband med flyttning till Sverige enligt uppskovsförfarandet (9 § andra stycket FAS).
Skatteverket tilldelar alla direkta leveransplaster en sådan identifikationskod.
Den som har godkänts som registrerad varumottagare ska enligt 8 § FAS anmäla till Skatteverket om
Ett beslut att godkänna någon som registrerad varumottagare är ett gynnande förvaltningsbeslut och får bara ändras till den enskildas nackdel under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är om det framgår av beslutet eller av de föreskrifter som beslutet har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. För återkallelse av godkännande som registrerad varumottagare finns sådana föreskrifter i 12 § femte stycket och 11 § första stycket LAS.
Ett godkännande som registrerad varumottagare får återkallas av Skatteverket under samma förutsättningar som för en upplagshavare, d.v.s. om
Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (12 § femte stycket LAS och 11 § tredje stycket LAS).
Beslut om återkallelse av godkännande som registrerad varumottagare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 35 § LAS.
Ett beslut om återkallelse av godkännande som registrerad varumottagare är sekretessbelagt.
En av förutsättningarna för att bli godkänd som registrerad varumottagare är att man ska avse att yrkesmässigt ta emot skattepliktiga varor som flyttas enligt ett uppskovsförfarande från ett annat EU-land. För godkännande krävs även att den som ansöker om att bli godkänd är lämplig att vara registrerad varumottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Om en redan godkänd registrerad varumottagare brister i något av dessa avseenden får Skatteverket återkalla godkännandet, eftersom förutsättningarna för godkännande inte längre finns (12 § femte stycket och 11 § första stycket LAS).
I förarbetena uttalas följande avseende en omständighet som kan vara grund för återkallelse av ett godkännande som registrerad varumottagare:
Det är av central betydelse för de upplagshavare och registrerade avsändare som flyttar obeskattade varor under uppskovsförfarande att mottagningsrapporten erhålls snarast möjligt. Mottagningsrapporten utgör det säkraste beviset på att varorna tagits emot på föreskrivet sätt. Systematisk, eller regelmässigt, upprepad underlåtenhet att sända mottagningsrapport inom föreskriven tid bör därför kunna utgöra grund för återkallelse av godkännande som upplagshavare eller registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 177 jämförd med s. 188).
Kammarrätten har prövat om det var riktigt att återkalla ett godkännande som registrerad varumottagare efter att varumottagaren endast lämnat s.k. nolldeklarationer under två och ett halvt år. Länsrätten konstaterade att utredningen hade visat att NN inte bedrivit någon sådan verksamhet som är en förutsättning för att vara godkänd som registrerad varumottagare enligt 12 § första stycket LAS. Skatteverkets beslut att återkalla godkännandet på denna grund var därmed riktigt. Kammarrätten gjorde samma bedömning som länsrätten (KRSU 2007-09-10, mål nr 397-07).
I ett annat mål hade ett bolag som var godkänt som registrerad varumottagare begått upprepade fel. Bolaget hade tagit emot en mindre mängd alkoholvaror från utlandet vid tre tillfällen under ett år utan att redovisa alkoholskatt för varorna. Vidare hade bolaget endast redovisat alkoholskatt för en liten del av ett parti öl och vin som man tagit emot. Bolaget hade även, i strid med gällande bestämmelser i AL, överlämnat alkoholvaror till personer som saknat serveringstillstånd och som inte varit godkända som upplagshavare eller registrerade varumottagare. Bolaget hade även lagrat alkoholvaror hos en godkänd upplagshavare och redovisat alkoholskatt för varorna först när de förts ut från skatteupplaget. Länsrätten uttalade att utgångspunkten i målet var att varumottagare måste ha kännedom om det regelverk som styr verksamheten. Enligt länsrätten medför den utgångspunkten inte att all misskötsamhet automatiskt ska leda till att godkännandet återkallas. Även om varje enskild överträdelse i sig inte behöver leda till en återkallelse fann länsrätten dock, vid en samlad bedömning, att de av bolaget begångna felen tillsammans utgjorde ett hinder för fortsatt godkännande som registrerad varumottagare. Kammarrätten gjorde samma bedömning som länsrätten (KRSU 2006-01-25, mål nr 2989-05).
Kammarrätten har även prövat flera mål där Skatteverket har återkallat godkännandet som upplagshavare på grund av misskötsamhet hos den godkände aktören eller hos personer med bestämmande inflytande över verksamheten. Även om målen gäller återkallelse av godkännande som upplagshavare kan de ge viss ledning för bedömningen av om förutsättningarna för godkännande som registrerad varumottagare inte längre finns.
Ett godkännande som registrerad varumottagare gäller en viss juridisk eller fysisk person. Skatteverket anser att ett godkännande som registrerad varumottagare inte övergår till det övertagande aktiebolaget vid en fusion. Godkännandet upphör att gälla från tidpunkten då aktiebolaget anses upplöst eftersom det överlåtande aktiebolaget då inte längre finns.
Vid en fusion måste det övertagande aktiebolaget därför ansöka om ett nytt godkännande som registrerad varumottagare om bolaget avser att driva verksamhet vidare som registrerad varumottagare. Skatteverket ska pröva om det aktiebolaget uppfyller förutsättningarna för ett godkännande.
Om en registrerad varumottagare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (13 a § första stycket LAS).
Det är samma godkännande som registrerad varumottagare som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. I det s.k. SEED-registret kommer därmed endast kontaktuppgifterna för godkännandet att ändras. I övrigt behåller godkännandet sina identifikationsuppgifter i SEED-registret. Om konkursförvaltaren inte önskar att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att godkännandet återkallas (jfr prop. 2013/14:10 s. 119 och 120).