Olika former av beslut

Beslut under beredning

Ett s.k. beredningsbeslut är en typ av beslut under handläggningen av ett ärende och är inte ett beslut i sak. Exempel på beredningsbeslut är

• beslut att inhämta remiss
• beslut att handläggning ska vara muntlig
• beslut om jäv
• beslut att avvisa ett ombud eller biträde
• beslut att neka partsinsyn i ett pågående ärende

Interimistiska beslut

Ett interimistiskt beslut är ett beslut i sak under beredningen som normalt meddelas omedelbart och som gäller till dess att annat beslutas. Sådana beslut ska vanligtvis motiveras (jfr prop. 2016/17:180 s. 321), de ska fattas med beaktande av reglerna om kommunikation (25 § FL) och de får verkställas omedelbart (35 § andra stycket 2 FL samt prop. 2016/17:180 s. 326).

Myndighetens befogenhet enligt förvaltningslagen att bestämma interimistiskt gäller endast i egenskap av överinstans, och då bara i form av att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, s.k. inhibition (48 § FL). Utgångspunkten för övriga interimistiska beslut är att det då krävs författningsstöd (se Lundmark & Säfsten Förvaltningslagen [JUNO], kommentaren till 48 § FL). Anstånd med betalning av skatt enligt 63 kap. skatteförfarandelagen utgör ett sådant exempel.

Slutliga beslut

Ett beslut varigenom en myndighet skiljer ett ärende från sig och alltså för sin del avslutar ärendets handläggning är ett slutligt beslut.

I allmänhet innebär det slutliga beslutet att själva sakfrågan avgörs, vilket kallas huvudsakligt beslut.

Vid ansökningar och andra ärenden på den enskildas initiativ (inte anmälningar) avslutas ärendet vid sakprövning med ett huvudsakligt beslut som innebär

• bifall,
• delvis bifall, eller
• avslag.

Men ett slutligt beslut kan också innebära att myndigheten skiljer ärendet från sig utan att någon prövning av sakfrågan skett, genom att framställningen istället avvisas eller att ärendet avskrivs.

Om det är aktuellt ska myndigheten överlämna framställningen till rätt myndighet, det följer av serviceskyldigheten i 6 § förvaltningslagen.

Gränsdragningen mellan vad som är ett beredningsbeslut och vad som är ett slutligt beslut är inte alltid given (jfr RÅ 2003 ref. 87).

Avvisningsbeslut

Ett avvisningsbeslut är ett slutligt beslut, där myndigheten utan att pröva ärendet i sak slutligen skiljer sig från ärendet. Om det saknas formella förutsättningar för att ta upp ett ärende till sakprövning ska ärendet avvisas.

Ett avvisningsbeslut ska alltså fattas om:

• en ansökan, överklagande eller annan framställning har kommit in efter den tid då den framställningen senast skulle ha kommit in,
• den som inlett ärendet hos Skatteverket saknar partsbehörighet, rättslig handlingsförmåga eller saklegitimation,
• det finns andra formella hinder som hindrar att ärendet kan prövas.

Ett överklagande ska dock inte avvisas om förseningen beror på Skatteverkets felaktiga överklagandehänvisning eller om överklagandet kommit in till överinstansen inom överklagandetiden (45 § andra stycket FL).

Skatteverket ska inte pröva ett ärende i sak om den enskildas framställning, som har inlett ärendet, är så bristfällig att det inte går att förstå vad den enskilda vill. Skatteverket kan då besluta om avvisning, men bara om Skatteverket först har förelagt den enskilda att avhjälpa bristerna och de fortfarande kvarstår efter föreläggandet (20 § FL).

I vissa fall krävs att den enskilda kompletterar sin framställning med fler uppgifter eller en utredning för att framställningen ska kunna godtas. Om den enskilda inte kommer in med en sådan komplettering trots att Skatteverket begärt det (jfr 23 § FL) ska den enskildas framställning prövas i sak utifrån det material som finns i ärendet. Ärendet ska då avgöras genom ett huvudsakligt beslut, d.v.s. bifall, delvis bifall eller avslag.

Observera dock att vid överklagande ska Skatteverket endast ta ställning till om överklagandet kommit in i rätt tid (45 § och 46 § första stycket FL).

Avskrivningsbeslut

Ett avskrivningsbeslut är ett slutligt beslut där myndigheten skiljer sig från ärendet utan att ta ställning i sak.

Ett ärende kan avskrivas från vidare handläggning exempelvis om en sökande återkallar sin ansökan eller begäran om ändring.

Andra skäl till att ett ärende skrivs av kan vara att nya omständigheter har inträffat som gör att t.ex. en ansökan inte längre är aktuell eller att sökanden har avlidit.

Ett avskrivningsbeslut med anledning av att sökanden återkallar sin ansökan kan tecknas på sökandens skrivelse om återkallelse (s.k. tergalbeslut) eller sättas upp som ett särskilt beslut. Sökanden ska underrättas i båda fallen om avskrivningsbeslutet.