Regler om överklagande

När en enskild överklagar

Ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling eller att lämna ut en allmän handling med förbehåll kan överklagas av den sökande (6 kap. 7 § första stycket OSL).

Vilka beslut går att överklaga?

Det är flera olika omständigheter som ska föreligga för att ett beslut ska vara överklagbart enligt 6 kap. 7 § OSL.

Behörig beslutsfattare

För att ett beslut ska vara överklagbart i ett utlämnandeärende krävs att det är Skatteverket som myndighet som har fattat beslutet. Det innebär att den som fattar beslutet måste vara behörig att göra det (6 kap. 7 § första stycket OSL och RÅ 1982 Bb 160).

Vem som är behörig att fatta beslut i ett utlämnandeärende framgår av Skatteverkets arbetsordning. Om beslutet fattas av någon på en lägre nivå än vad arbetsordningen föreskriver, så har prövningen inte skett på ett behörigt sätt. Konsekvensen blir då att ett överklagbart beslut inte anses har fattats (se t.ex. RÅ 1992 not. 324).

Avse en handling

Ordalydelsen i 6 kap. 7 § första stycket OSL visar att det är beslut att inte lämna ut en handling som är överklagbara. En enskild kan därför inte överklaga ett beslut om att inte få ut uppgifter ur en allmän handling.

Innebära avslag eller innehålla förbehåll

Det är enbart ett beslut att vägra lämna ut en handling eller att lämna ut en handling med förbehåll som kan överklagas. Ett beslut som innebär att en handling lämnas ut i sin helhet går inte att överklaga.

Om Skatteverket lämnar ut en allmän handling i en annan form än den sökande har begärt, t.ex. i pappersform istället för i elektronisk form, anses det enligt praxis vara ett bifallsbeslut som inte går att överklaga enligt 6 kap. 7 § OSL (jfr RÅ 2008 not. 72). Ett sådant beslut inskränker inte den sökandes rätt på det sätt som avses i 2 kap. 15 och 16 §§ TF.

En handling som inte är allmän eller inte finns

Ett beslut om att inte lämna ut en handling på grund av att handlingen inte anses vara allmän är ett överklagbart beslut. Detsamma gäller ett beslut att inte lämna ut en handling på grund av att handlingen inte finns hos Skatteverket vid ansökningstidpunkten.

En handling som inte går att återfinna

Ett beslut om att inte lämna ut en handling på grund av att myndigheten inte kan återfinna den är ett överklagbart beslut (jfr RÅ 1991 not. 320).

Sekretessmarkering

Ett beslut om sekretessmarkering är enbart en administrativ åtgärd och kan inte överklagas (RÅ 2006 ref. 61).

Vem kan överklaga?

Det är den som har begärt att få ut en handling som har rätt att överklaga ett avslagsbeslut.

Den Skatteverket lämnar ut uppgifter om, d.v.s. den vars uppgifter finns i handlingen, har inte rätt att överklaga ett utlämnandebeslut (RÅ 1999 not. 272 och RÅ 2003 ref 18 III).

Ordalydelsen i 6 kap. 7 § första stycket OSL innebär att det bara är den enskilda som kan överklaga ett beslut att inte få ta del av en allmän handling. Beslutsmyndigheten får inte överklaga ett beslut av domstol att den ska lämna ut en handling (se t.ex. RÅ 1995 not.274 och RÅ 1997 not. 164).

Rätt överklagandeinstans

Huvudregeln är att en enskild överklagar ett beslut att inte få ut en handling hos kammarrätt (6 kap. 8 § första stycket OSL). Kammarrättens beslut överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen (6 kap. 9 § OSL). I Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.

Skatteverkets beslut om att inte få ta del av en allmän handling ska överklagas hos Kammarrätten i Stockholm. Överklagandet ska lämnas in till Skatteverket (6 a § första stycket FPL).

Överklagandetid

Den klagande har tre veckor på sig att överklaga från den dag hen fick del av beslutet att inte få ta del av en allmän handling (44 § andra stycket FL).

Handlingarna som har begärts ut får inte förstöras innan tiden för överklagande har löpt ut. Om den enskilda överklagar beslutet är det lika självklart att handlingarna måste bevaras till dess att överklagandet har blivit slutligt prövat (JO 2017-06-07, dnr 3434-2016).

När en myndighet överklagar

Myndigheter får överklaga Skatteverkets beslut att inte få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift (6 kap. 7 § andra stycket OSL). Myndigheter kan alltså, till skillnad från enskilda, överklaga beslut att inte få del av en uppgift.

Det är bara den som har begärt ut en handling som har rätt att överklaga. Det innebär att en myndighet inte får överklaga ett beslut av domstol att myndigheten ska lämna ut en allmän handling. Skatteverket kan därför inte överklaga en dom från kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen där domstolen kommit fram till att Skatteverkets beslut att inte lämna ut en allmän handling varit felaktigt (jfr RÅ 1995 not.274 och RÅ 1997 not. 164). Med myndighet jämställs även organ som anges i bilagan till OSL (RÅ 1990 not. 66).

Rätt överklagandeinstans

Om både myndigheten som överklagar ett beslut att inte få ut en handling eller uppgifter ur en handling och myndigheten som har fattat beslutet är statliga myndigheter är det regeringen som prövar överklagandet (6 kap. 8 § fjärde stycket OSL).

I övriga fall överklagar myndigheter ett beslut att inte få ut en handling eller uppgifter ur en handling hos kammarrätten (6 kap. 8 § första stycket OSL). Kammarrättens beslut överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen (6 kap. 9 § OSL ). I Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.

I de fall kammarrätten är överklagandeinstans ska Skatteverkets beslut att inte lämna ut handlingar eller uppgifter ur handlingar överklagas hos Kammarrätten i Stockholm.

Överklagandetid

Om den klagande är en part som företräder det allmänna ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (44 § andra meningen FL).

De handlingar som har begärts ut får inte förstöras innan tiden för överklagandet gått ut eller innan överklagandet har blivit slutligt prövat.

Utländsk myndighet

Reglerna om rätt för myndigheter att överklaga beslut om att inte lämna ut en allmän handling gäller inte utländska myndigheter (prop. 1981/82:186 s. 58). En sådan myndighet kan istället överklaga avslagsbeslutet till allmän förvaltningsdomstol (40 § FL).