OBS: Detta är utgåva 2023.1. Visa senaste utgåvan.

Hela landet är indelat i olika geografiskt avgränsade områden, värdeområden. Här får du veta vad ett värdeområde är, vad som påverkar indelningen och om sambandet med riktvärdekartan.

Vad är ett värdeområde?

Ett grundläggande led inom fastighetstaxeringen är att hela landet är indelat i olika geografiskt avgränsade områden, s.k. värdeområden. Detta beror på att prisbildningen för fastigheter skiljer sig åt mellan olika områden. Indelningen i värdeområden tar hänsyn till det geografiska lägets inverkan på en fastighets marknadsvärde.

Det är reglerat hur stort ett värdeområde får vara och för hyreshus och ägarlägenheter samt för tomtmark till dessa byggnader får värdeområdet inte omfatta mer än en kommun (5 § SKVFS 2020:6).

Ett värdeområde för hyreshus och ägarlägenheter får bara omfatta ett värdeområde för tomtmark för hyreshus och ägarlägenheter (5 § SKVFS 2020:6).

Värdeområdena beslutas av Skatteverket (6 kap. 1 § FTF, 11 kap. 1 § FTF, 7 kap. 7 § FTL och 19 kap. 7 § FTL).

Analys av ortspriser styr indelningen i värdeområden

Värdeområdesindelningen och nivåläggningen med gällande riktvärdeangivelser sker med utgångspunkt i, och så långt det är möjligt, genom en analys av ortspriser (köpeskillingar). Om ortsprismaterialet inte är tillräckligt så kan marknadsvärdet behöva bestämmas med ledning av en avkastningsberäkning (5 kap. 5 § FTL).

Förhållanden som har betydelse för värdet ska vara likartade

När värdeområdena ska bestämmas är det viktigt att sådana förhållanden som har betydelse för värdet i allt väsentligt ska vara likartade (7 kap. 2 § FTL). Det här gäller särskilt för de värdefaktorer som man ska ta hänsyn till när riktvärdet bestäms enligt 8–15 kap. FTL.

För hyreshus och ägarlägenhet är det värdefaktorerna lägenhetstyp, hyra och ålder som ska beaktas särskilt (9 kap. 3 § FTL). För tomtmark till hyreshus och ägarlägenhet är det värdefaktorerna storlek och typ av bebyggelse som ska beaktas särskilt (12 kap. 4 § FTL).

Variationer i marknadsvärdet

Variationer i marknadsvärdet inom ett värdeområde ska vara hänförliga till värdefaktorerna.

Om två värderingsenheter har klassificerats lika i fråga om de riktvärdegrundande värdefaktorerna inom ett värdeområde, blir alltså riktvärdet detsamma för båda värderingsenheterna.

Värdeområdesindelningen och antalet värdeområden skiljer sig åt mellan olika typer av fastigheter.

Värdeområden framgår av riktvärdekartan

Hur indelningen i värdeområden och hur riktvärdeangivelserna och förhållandena för riktvärdeangivelserna ser ut framgår av riktvärdekartan (kartbild) som redovisas av Skatteverket. För hyreshus och ägarlägenhet samt tomtmark till dessa redovisas detta på en gemensam riktvärdekarta: riktvärdekarta H.

Riktvärdekarta H och andra riktvärdekartor för byggnadstyper som t.ex. småhus och lantbruk finns på Skatteverkets webbplats, se Beräkningsgrund för taxeringsvärden.

Varje värdeområde har ett namn, nummer och en områdesbeskrivning. (Numret är bra att ha tillgängligt när man ska söka efter ett särskilt värdeområde på riktvärdekartan). Om det inte finns någon särskild områdesbeskrivning förutsätts värderingen ha skett med ledning av genomsnittliga förhållanden för värdeområdet.

Referenser på sidan

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om förberedelsearbetet inför 2022 års förenklade fastighetstaxering av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter; [1] [2]

Lagar & förordningar

Övrigt

  • Fastighetstaxering [1]