OBS: Detta är utgåva 2023.1. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket får på eget initiativ fatta beslut om en persons folkbokföring. Skatteverket får vid utredningen göra kontrollbesök och förelägga en person att fullgöra en anmälningsskyldighet eller att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att göra en kontroll av bosättningen eller av övriga registrerade uppgifter.

Föreläggande

Skatteverkets befogenhet att besluta om förelägganden i folkbokföringsärenden framgår av 31, 32 och 37 §§ FOL.

Föreläggande att göra anmälan eller lämna uppgifter m.m. för att fullgöra en anmälningsskyldighet

Skatteverket får förelägga en person som kan antas vara skyldig att göra en anmälan enligt folkbokföringslagen. Föreläggandet kan antingen avse att personen ska göra en sådan anmälan eller att personen ska lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att personen ska fullgöra anmälningsskyldigheten (31 § första meningen FOL).

Syftet med ett föreläggande är i de här fallen att förmå den anmälningsskyldiga att fullgöra sin skyldighet (prop. 2021/22:217 s. 15).

Ett föreläggande enligt första meningen i 31 § FOL kan endast avse att förelägga en person att lämna in en skriftlig anmälan, eftersom lämnandet av uppgifter enligt 28–29 §§ FOL inte omfattas av anmälningsskyldigheterna som framgår av 25, 26 och 27 §§ FOL.

Föreläggande att lämna uppgifter m.m. för kontroll av bosättning eller komplettering av andra uppgifter

Skatteverket får även i annat fall, än som avses i första meningen, förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för kontroll av bosättningen enligt FOL eller för kontroll eller komplettering av övriga uppgifter om en person som enligt 2 kap. 3 § FdbL får föras in i folkbokföringsdatabasen (31 § andra meningen FOL).

Skatteverket har en möjlighet att förelägga en person att lämna uppgifter och visa upp handlingar för kontroll och komplettering av uppgifter som rör själva bosättningen, men också övriga uppgifter som får föras in i folkbokföringsdatabasen (prop. 2012/13:120 s. 113 och prop. 2021/22:217 s. 16). Det kan exempelvis vara fråga om uppgift om ändrat civilstånd i de fall äktenskap ingås i utlandet eller om namn för ett nyfött barn som ska folkbokföras i de fall skyldighet att anmäla namnet inte följer av lagen om personnamn. Även uppgifter om födelseort, medborgarskap och familjeför­hållan­den i övrigt kan behöva hämtas in (prop. 2012/13:120 s. 157).

Vilka uppgifter och handlingar kan krävas in?

I ett föreläggande ska det anges vilka uppgifter som ska lämnas eller vilka handlingar som ska visas upp (31 § sista meningen FOL).

Vilka handlingar som Skatteverket förelägger enskilda att visa upp behöver anpassas utifrån vad ärendet rör. Det är upp till Skatteverket att avgöra hur myndigheten på bästa sätt ska få in korrekta och kompletta uppgifter. Utifrån principen om fri bevis­prövning kan det bli fråga om att göra en sammanvägd bedömning av olika handlingar. Uttrycket ”visa upp handlingar” omfattar även kopior av handlingar och handlingar i elektronisk form. Det bör även vara upp till Skatteverket att bestämma hur en uppgift ska lämnas, exempelvis om en kopia av en handling är tillräckligt i det enskilda fallet (prop. 2021/22:217 s. 16).

Vilka uppgifter eller handlingar som den enskilda ska föreläggas att lämna eller visa upp måste alltid avgöras i det enskilda fallet.

Föreläggande av fastighetsägare och innehavare av bostadslägenhet

Skatteverket får besluta att förelägga en fastighetsägare eller en innehavare av en bostadslägenhet som upplåter en bostad åt någon annan. Dessa personer får föreläggas att uppge till vem bostaden upplåts och om den personen i sin tur upplåter bostaden åt någon annan person, samt vilka personer som bor i fastigheten respektive lägenheten. Om fastigheten innehåller flera lägenheter får ett sådant föreläggande också avse uppgifter om personnummer, adress, fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer (32 § FOL).

Med fastighetsägare avses även ägare av byggnader.

Föreläggandets utformning

Även om det inte finns något uttryckligt krav på det, så ligger det i sakens natur att ett föreläggande ska vara skriftligt.

Föreläggande ska innehålla uppgifter om

  • att det är fråga om ett föreläggande
  • vem föreläggandet riktas till
  • den anmälan eller de uppgifter som den förelagda ska lämna eller de handlingar som hen ska visa upp
  • inom vilken tid uppgifterna ska lämnas eller handlingarna visas upp
  • tillämpligt lagrum för föreläggandet
  • att föreläggandet kan överklagas.

Det finns inte något krav på att ett föreläggande ska föregås av en förfrågan om att lämna uppgifter, även om detta normalt sett kan vara lämpligt, med hänsyn till proportionalitetsprincipen.

Vem kan överklaga ett beslut om föreläggande?

Ett beslut om föreläggande enligt 31 och 32 §§ FOL får överklagas av den som beslutet om föreläggandet gäller (40 § FOL).

Vitesföreläggande

Om en person inte följer ett föreläggande enligt 31 eller 32 § FOL kan Skatteverket besluta om ett nytt föreläggande och förena detta med vite. Vitet prövas och döms ut av förvaltningsrätten efter ansökan av Skatteverket (37 § FOL).

Skatteverket får inte vitesförelägga någon om denna kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (2 § andra stycket viteslagen).

Detta är särskilt viktigt att tänka på när Skatteverket begär att en person ska visa upp en handling. Om personen uppger sig inte kunna visa en handling är det upp till Skatteverket att bedöma om föreläggandet kan förenas med vite eller om den enskilda kan styrka den uppgift som efterfrågas på annat sätt (prop. 2021/22:217 s. 16).

Ett vitesföreläggande ska delges den som föreläggandet avser (2 § viteslagen). Observera att ett vitesföreläggande inte får delges genom kungörelsedelgivning.

Vitesföreläggandets utformning

Ett vitesföreläggande ska innehålla uppgifter om

  • att det är fråga om ett föreläggande
  • vem föreläggandet riktas till
  • den anmälan eller de uppgifter som den förelagda ska lämna eller de handlingar som hen ska visa upp (2 § viteslagen)
  • inom vilken tid uppgifterna ska lämnas eller handlingarna visas upp (normalt 14 dagar från delgivningstidpunkten) (2 § viteslagen)
  • tillämpligt lagrum för vitesföreläggandet, d.v.s. 31 eller 32 och 37 §§ FOL
  • vitesbeloppets storlek (3 § viteslagen)
  • att beslutet om vitesföreläggande inte kan överklagas (39 § FOL).

När får vitesföreläggande användas?

När Skatteverket har beslutat om att förelägga någon med vite, får ett nytt föreläggande med vite mot personen om samma sak inte beslutas förrän det tidigare föreläggandet har fått laga kraft (2 § tredje stycket viteslagen).

Skatteverket får inte med vite förelägga någon att medverka i en utredning av en gärning som kan leda till straff för denna (43 § FOL). Om Skatteverket har ansökt om utdömande av ett vite är det ett hinder mot att göra en brottsanmälan (43 § andra stycket FOL).

Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas

Ett beslut om vitesföreläggande får inte överklagas (39 § FOL).

Kontrollbesök

Den kontrollmöjlighet, utöver föreläggande, som finns i folkbokföringslagen är kontrollbesök.

Var får ett kontrollbesök göras?

Kontrollbesök är en ingripande åtgärd och den får bara göras på de platser och på det sätt som framgår av lagen.

Kontrollbesök där den enskilda är folkbokförd m.m.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det behövs för bedömningen av personens folkbokföring. Ett sådant kontrollbesök får, enligt 32 a § första stycket FOL, bara genomföras där personen

  • är folkbokförd
  • har uppgett sig vara bosatt, eller
  • av andra anledningar kan antas vara bosatt.

Kontrollbesök på fastighet eller i lägenhet

Om det finns skäl för det får Skatteverket besluta om kontrollbesök på en fastighet eller i en lägenhet för att kontrollera vilka som kan anses bosatta där (32 a § andra stycket FOL).

Med ”skäl för det” menas t.ex. att det har observerats någon typ av avvikelse som ger anledning att anta att det kan finnas fel i uppgifter om en eller flera personers folkbokföring. Det kan exempelvis vara fråga om att Skatteverket fått underrättelser om att bosättningen för en särskild fastighet kan vara inkorrekt och att det därför finns skäl att undersöka den. Det kan också handla om underrättelser om en lägenhet där ingen är folkbokförd men ett flertal personen tycks vara bosatta (prop. 2021/22:217 s. 70).

När får kontrollbesök göras?

Kontrollbesök får användas om besöket behövs för bedömningen av frågan om personens folkbokföring(prop. 2021/22:217 s. 19). Den bedömningen ska göras i det enskilda fallet och ska innehålla en proportionalitetsavvägning mellan intresset av hembesöket och intrånget i den enskildas integritet.

Skälen för beslutet ska vara individuella och framgå av det enskilda ärendet. Syftet med besöket ska vara att få ett bättre underlag för beslut om folkbokföring. Det kan exempelvis finnas anledning att anta att en person är bosatt någon annanstans än där personen är folkbokförd eller har uppgett sig vara bosatt om Skatteverket har tagit emot underrättelser från myndigheter eller enskilda om detta (prop. 2017/18:145 s. 111 och 133).

Hur ska ett kontrollbesök genomföras?

Skatteverket får vid kontrollbesök begära att de personer som befinner sig på fastigheten eller i lägenheten lämnar uppgift om sin identitet (32 a § tredje stycket FOL).

Denna befogenhet gäller alla de som befinner sig på fastigheten eller i lägenheten. De närvarande personerna, inklusive den som besöket avser, har dock inte någon skyldighet att legitimera sig. Skatteverket ska inte heller mot den kontrollerades eller övriga personers vilja söka igenom en fastighet eller lägenhet för att klargöra vem som bor där (prop. 2021/22:217 s. 22 och prop. 2017/18:145 s. 112).

Kontrollbesöket ska genomföras på ett sådant sätt att det innebär så lite intrång för personen som möjligt (32 b § FOL).

Skatteverket behöver inte underrätta den person som ska kontrolleras om beslutet att göra kontrollbesök före besöket (32 b § FOL). Det kan förutsättas att en stor del av värdet med kontrollen skulle försvinna om den kontrollerade fick veta om besöket i förväg. Övervägande skäl talar därför för att Skatteverket ska få göra oannonserade kontrollbesök (prop. 2017/18:145 s. 112).

Beslut om kontrollbesök får inte överklagas

Ett beslut om kontrollbesök får inte överklagas (39 § FOL).

Om den enskilda är missnöjd med Skatteverkets förfarande får det i stället tas upp i samband med ett överklagande av beslutet om folkbokföring (prop. 2017/18:145 s. 112).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden [1] [2]
  • Proposition 2017/18:145 Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen [1] [2] [3] [4]
  • Proposition 2021/22:217 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]