Beskattningsbara personer med liten årsomsättning

När gäller undantaget från skatteplikt?

Undantaget från skatteplikt gäller för leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs inom landet av en beskattningsbar person vars årsomsättning beräknas bli högst 80 000 kronor under beskattningsåret. Årsomsättningen får inte heller ha varit mer än 80 000 kronor under något av de två närmast föregående beskattningsåren (18 kap. 2 § första stycket ML).

Före den 1 juli 2022 var gränsen för årsomsättningen 30 000 kr.

Skatteverket anser att endast den som på ett rimligt sätt beräknar att årsomsättningen inte överstiger 80 000 kronor kan omfattas av den särskilda ordningen. Beräkningen ska framstå som rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning. För nystartade företag ska bedömningen göras av enbart framtida transaktioner. Se Skatteverkets ställningstagande om beräkning av årsomsättningen. Årsomsättningen om 80 000 kronor ska beräknas på ett särskilt sätt.

Justering ska göras om beskattningsåret är kortare eller längre än 12 månader (18 kap. 2 § andra stycket ML).

Syftet med bestämmelserna i 18 kap. ML om undantag från skatteplikt är att förenkla för små företag som till exempel mikroproducenter av el från solceller. De slipper då administrationen med att redovisa mervärdesskatt på sin begränsade försäljning och sina inköp. Se vidare i prop. 2016/17:1 s. 396–409.

Bedömningen ska göras utifrån den beskattningsbara personens egna transaktioner

Det är den enskilda beskattningsbara personens transaktioner som avgör om bestämmelserna om undantag från skatteplikt gäller eller inte. Det innebär att bedömningen inte påverkas av om verksamheten har övertagits från en annan person vars årsomsättning har överstigit 80 000 kr.

Exempel: verksamhet som övergår i ett dödsbo

En fysisk person som bedriver verksamhet i en enskild firma avlider. Personen har inte omfattats av den särskilda ordningen för små företag eftersom årsomsättningen har överstigit 80 000 kr per beskattningsår. Dödsboet bedriver verksamheten vidare under avvecklingsfasen. Dödsboet är ett eget skattesubjekt skilt från den avlidne. Det innebär att de transaktioner som den avlidne personen har haft inte påverkar bedömningen av om dödsboet omfattas av den särskilda ordningen. Det ska alltså göras en bedömning, utifrån de förutsättningar som gäller för dödsboet, om dödsboet omfattas av den särskilda ordningen. Om årsomsättningen för dödsboet kommer att understiga 80 000 kr kan dödsboet omfattas av den särskilda ordningen.

Vem kan inte omfattas av den särskilda ordningen?

Undantaget från skatteplikt gäller inte för transaktioner som görs av

• beskattningsbara personer som inte är etablerade i Sverige
• beskattningsbara personer som utför leveranser av konstverk som är skattepliktiga enligt 10 kap 31 § andra stycket
• beskattningsbara personer som hyr ut eller upplåter fastigheter som enligt 12 kap. omfattas av frivillig beskattning
• beskattningsbara personer som utför leveranser av investeringsguld eller tillhandahåller förmedlingstjänster som enligt 21 kap. 7-9 §§ omfattas av frivillig beskattning (18 kap. 3 § ML).

Undantaget från skatteplikt är frivilligt

En beskattningsbar person kan välja att ta ut mervärdesskatt enligt de vanliga reglerna trots att förutsättningarna för undantag från skatteplikt är uppfyllda och företaget har en årsomsättning som är högst 80 000 kronor. Företaget måste i så fall ansöka om att skatt ska tas ut (18 kap. 15 § ML).

Hur gör man för att omfattas av den särskilda ordningen?

Den som inte är registrerad för mervärdesskatt omfattas av den särskilda ordningen utan ansökan och beslut så länge årsomsättningen inte överstiger 80 000 kronor (18 kap. 5 § ML). Undantaget från skatteplikt gäller då automatiskt från den tidpunkt då verksamheten startar.

Den som är registrerad för mervärdesskatt måste ansöka hos Skatteverket och få ett beslut om att omfattas av den särskilda ordningen. Undantaget från skatteplikt gäller tidigast från och med dagen för Skatteverkets beslut (18 kap. 6 § ML).

Fördröjningsregel för den som fått beslut att skatt ska tas ut

Den som har fått ett beslut om att skatt ska tas ut trots att årsomsättningen beräknas bli högst 80 000 kronor, omfattas av en fördröjningsregel. Den innebär att sådana beskattningsbara personer inte kan omfattas av undantaget på nytt förrän från ingången av det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då beslutet om beskattning fattades (18 kap. 6 § andra stycket ML).

Hur upphör undantaget?

Undantaget kan upphöra av två skäl enligt 18 kap. 12 och 15 §§ ML

• den som är omfattas av undantaget genomför en transaktion som medför att årsomsättningen överstiger 80 000 kronor under beskattningsåret
• den som omfattas av undantaget ansöker om att skatt ska tas ut.

När årsomsättningen överskrids

När befrielsen upphör p.g.a. att årsomsättningen överstiger 80 000 kr under beskattningsåret ska mervärdesskatt tas ut redan på den transaktion som medför att gränsen överskrids. Den beskattningsbara personen ska då också anmäla sig för registrering hos Skatteverket (18 kap. 12 § ML).

Vid bedömningen av vilken försäljning som medför att beloppsgränsen överskrids får en transaktion inte delas upp på ett konstlat sätt. Om en försäljning till en kund innefattar flera olika varor ska den ändå anses som en och samma transaktion när varorna inte levereras separat, omfattas av ett och samma köpeavtal till förmån för en och samma köpare och betalningen görs i ett totalbelopp (C-265/18, Akvile Jarmuskiene).

Ansökan om att skatt ska tas ut

Den som är skattebefriad kan ansöka om att Skatteverket ska besluta att skatt ska tas ut. Ett beslut om att skatt ska tas ut gäller tidigast från ingången av det föregående beskattningsåret (18 kap. 15 § ML).

Vilka transaktioner omfattas av undantaget?

Undantaget från skatteplikt gäller de flesta leveranser av varor och tillhandahållanden tjänster som den beskattningsbara personen själv gör inom landet. Det innebär att också varor som transporteras från Sverige till ett annat EU-land kan omfattas av undantaget. Detta eftersom leverans av en vara enligt huvudregeln i 6 kap. 5 § ML är gjord inom landet om varan finns här i landet när transporten till köparen påbörjas.

Vilka transaktioner omfattas inte av undantaget?

Undantaget gäller inte för inköp av varor och tjänster som företaget själv måste deklarera utgående mervärdesskatt för genom s.k. omvänd betalningsskyldighet. Undantaget gäller inte heller för ett företags unionsinterna förvärv av varor eller för import av varor.

Undantaget gäller inte för leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs utomlands (18 kap. 2 § ML). En transaktion som inte är gjord inom landet enligt 6 kap. eller 19 kap. ML anses gjord utomlands (6 kap. 3 § ML) och kan därför inte omfattas av undantaget från skatteplikt.

Om en beskattningsbar person som omfattas av den särskilda ordningen tillhandahåller en tjänst i ett annat land omfattas det tillhandahållandet inte av undantaget och kan komma att beskattas i det land där tjänsten tillhandahålls.

Undantaget gäller inte för leverans av nya transportmedel till ett annat EU-land. Sådana leveranser undantas i stället enligt 10 kap. 42 § ML. Undantaget gäller inte heller för sådana uttag av varor för annat ändamål än den egna rörelsen som anges i 5 kap. 9 § ML.

Hur beräknas 80 000-kronorsgränsen?

Årsomsättningen beräknas på ett särskilt sätt och får inte överstiga 80 000 kronor. I beräkningen ska mervärdeskatt inte ingå (18 kap. 7 § andra stycket ML).

Om skattesatsen är 25 procent innebär det att den totala ersättningen för försäljningen, inklusive mervärdeskatt, enligt beräkningen i 18 kap. 7-9 § ML får uppgå till 100 000 kr. Om skattesatsen är 12 procent blir maxbeloppet 89 600 kr och vid en skattesats på 6 procent blir det 84 800 kr.

Beloppet ska justeras om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader (18 kap 2 § andra stycket ML).

I årsomsättningen ingår värdet av den beskattningsbara personens leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet som skulle vara skattepliktiga om den särskilda ordningen inte hade varit tillämplig (18 kap. 12 § ML). Det innebär att även tillhandahållanden av tjänster och leverans av varor inom landet ska räknas med även i de fall det är förvärvaren som är betalningsskyldig (exempelvis leverans av skrot).

Beräkningen av årsomsättningen ska inte göras utifrån beskattningsunderlaget för de skattepliktiga transaktionerna utan från värdet av transaktionerna exklusive mervärdesskatt. Om en försäljning beskattas genom vinstmarginalbeskattning ska hela ersättningen exklusive mervärdesskatt, och inte bara vinstmarginalen, tas med vid beräkningen av årsomsättningen (prop. 2022/23:46, s. 325).

Rättsfall: Beräkning av årsomsättningen vid vinstmarginalbeskattning

EU-domstolen har ansett att hela ersättningen exklusive mervärdeskatt ska ingå vid beräkningen av årsomsättningen, oavsett hur dessa belopp faktiskt kommer att beskattas. Målet rörde hur försäljningar som beskattas enlig reglerna om vinstmarginalbeskattning för begagnade varor ska behandlas vid beräkningen av årsomsättningen (C-388/18, B).

Transaktioner som ingår i årsomsättningen

Årsomsättningen ska beräknas med hänsyn till följande belopp, exklusive mervärdesskatt:

• värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster inom landet som skulle vara skattepliktiga om de utförs av någon som inte omfattas av den särskilda ordningen (18 kap 8 § ML)
• värdet av vissa transaktioner som undantas från skatteplikt enligt 10 kap. ML (18 kap. 9 § ML)
  • vissa leveranser av läkemedel (10 kap. 13 §)
  • framställning av periodiska publikationer (10 kap. 26 första stycket 2)
  • leverans av guld till Sveriges riksbank (10 kap. 34 § 4)
  • export (10 kap 64-68 §§)
  • leverans av fartyg och luftfartyg och utrustning till dessa (10 kap. 69-70 §§ )
  • leverans av varor för förbrukning och försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg (10 kap. 71-72 §§)
  • leverans av varor för förbrukning och försäljning ombord på krigsfartyg (10 kap. 73 §)
  • tillhandahållande av tjänster som avser fartyg eller luftfartyg (10 kap 74 §)
  • tillhandahållande av tjänster av mäklare och andra förmedlare (10 kap. 75 §).
  • leverans av flygbensin och flygfotogen (10 kap. 76 §)
  • leverans av motorfordon till utländska beskickningar m. fl. (10 kap 78 §)
  • leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU-organ och andra internationella organisationer (10 kap. 84 §)
  • leverans av varor till Europeiska kommissionen, EU-organ eller byråer för att hantera covid-19-pandemin (10 kap. 88 §)
  • tillhandahållande av tjänster till EU, EU-organ och andra internationella organisationer (10 kap. 89-91 §§)
  • leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land (10 kap. 92 §)
  • leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för väpnade styrkor som tillhör part i Nato (10 kap. 93 §)
  • leverans av varor och tillhandahållande av tjänster för väpnade styrkor stationerade på Cypern (10 kap. 94 §)
  • tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser vissa undantagna transaktioner eller transaktioner gjorda utanför EU (10 kap. 95 §).
• vissa undantagna transaktioner som inte endast har karaktären av en bitransaktion (18 kap 10 § ML)
  • fastighetstransaktioner
  • försäkringstransaktioner
  • finansiella transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap. 33 § ML
  • leveranser av sedlar och mynt som är undantagna från skatteplikt enligt 10 kap 34 § 1 ML.

Uthyrning av fastighet utgör inte en bitransaktion när transaktionen genomförs inom en beskattningsbar persons normala ekonomiska verksamhet. Så kan vara fallet när en beskattningsbar persons verksamhet består i att utöva flera fria yrken samt uthyrning av fastighet (C-716/18, AJFP Caraş-Severin och DGRFP Timişoara).

Transaktioner som inte ingår i årsomsättningen

Ersättning vid avyttring av anläggningstillgångar ska inte ingå i årsomsättningen.

Med anläggningstillgångar menas tillgångar som företaget använder i sin verksamhet, som normalt inte säljs och som beräknas ha sådan varaktighet och sådant värde att det skrivs av på flera räkenskapsår.

Exempel på anläggningstillgångar kan vara skördetröska eller andra maskiner i jordbruksverksamhet, taxibil i taxiverksamhet och butiksinredningen i detaljhandel.

För enkla bolag, partrederier och samägande beräknas beloppsgränsen för varje delägare

Ett enkelt bolag eller ett partrederi är inte en juridisk person. När ekonomisk verksamhet bedrivs i form av ett enkelt bolag eller partrederi är varje delägare som bedriver verksamheten självständigt en beskattningsbar person (4 kap. 16 § ML). Skyldigheter och rättigheter rörande mervärdesskatt gäller för var och en av delägarna. När skyldigheterna och rättigheterna går att fördela, gäller de i förhållande till delägarens andel i bolaget eller rederiet. Beloppsgränsen ska därför beräknas för varje delägare för sig och utifrån dennes andel i bolaget eller rederiet.

Ideella föreningar

Det är bara de transaktioner som görs av någon som agerar i egenskap av beskattningsbar person som ska räknas med. De transaktioner som en ideell förening eller ett registrerat trossamfund gör utan att vara en beskattningsbar person enligt 4 kap. 6 § ML ska därför inte ingå i beräkningen av 80 000-kronorsgränsen.

Nya bestämmelser om gemensam beskattningslandströskel från och med 1 juli 2021

Sedan den 1 juli 2021 gäller en EU-gemensam beskattningslandströskel som ska tillämpas både för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster inom EU till andra än beskattningsbara personer (6 kap. 62-65 §§ ML och artikel 59c mervärdesskattedirektivet). Ett tröskelvärde på totalt 10 000 euro (99 680 kr) ska gälla i alla medlemsstater. Det gemensamma tröskelvärdet innebär inte skattebefrielse för leveranser och tillhandahållanden under det beloppet, utan att ett visst land är beskattningsland för leveranser och tillhandahållanden under det beloppet.

Om ett företag som är etablerat bara i Sverige tillämpar tröskelvärdet anses leveransen av varorna och tillhandahållandet av tjänsterna gjorda inom landet. Detta gäller trots att köparen finns i ett annat EU-land (i fråga om elektroniska tjänster m.m.) eller transporten av varorna avslutas i ett annat EU-land (i fråga om varor).

Eftersom det i sådant fall är fråga om skattepliktiga transaktioner som görs inom landet kan reglerna om undantag från skatteplikt för små företag bli aktuella. Vid beräkningen av årsomsättningen ska alltså värdet av sådan försäljning av elektroniska tjänster m.m. och unionsintern distansförsäljning av varor ingå.

Avdragsrätt, justering och faktura

Den som genomför sådana transaktioner som omfattas av undantaget har inte rätt till avdrag för ingående skatt (18 kap. 13 § ML). Särskilda bestämmelser finns för justering av ingående skatt vid övergång till undantag från skatteplikt (15 kap. 12 § ML). Vid leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som omfattas av undantaget ska mervärdesskatt inte anges i fakturan (18 kap. 14 § ML).

Registrering

Företag som enbart har sådana transaktioner som är undantagna från skatteplikt enligt 18 kap. 2 § ML ska inte vara registrerade för mervärdesskatt.

Ett företag som omfattas av den särskilda ordningen kan i vissa fall ändå vara skyldigt att vara registrerat för att deklarera mervärdesskatt på sådana transaktioner som inte omfattas av undantaget. Det kan till exempel vara förvärv av varor och tjänster eller justering av ingående skatt (7 kap. 1 § SFL).

Det kan också vara så att företaget ska vara registrerat på grund av att det har rätt till avdrag för ingående skatt (7 kap. 1 § 4 SFL) eller av annan anledning i 7 kap. 1 § 5 och 6 SFL.

Beloppsgränser i andra EU-länder

De flesta av EU:s medlemsländer har utnyttjat den möjlighet till skattebefrielse för små företag som finns i artikel 282–292 i mervärdesskattedirektivet.

Nedanstående förteckning över de beloppsgränser för skattebefrielse som gäller i de andra länderna har hämtats från EU-kommissionens hemsida och avser den 1 januari 2021.

Land	Nationell valuta	Värde i euro*
Belgien	25 000 EUR
Bulgarien	50 000 BGN	25 565 EUR
Cypern	15 600 EUR
Danmark	50 000 DKK	6 720 EUR
Estland	40 000 EUR
Finland	10 000 EUR
Frankrike	82 800, 42 900, 33 200 och 17 700 EUR
Grekland	10 000 EU
Irland	Ingen
Italien	65 000 EUR
Kroatien	300 000 HRK	39 725 EUR
Lettland	40 000 EUR
Litauen	45 000 EUR
Luxemburg	35 000 EUR
Malta	35 000, 24 000 och 14 000 EUR
Nederländerna	20 000 EUR
Polen	200 000 PLN	43 863 EUR
Portugal	12 500 EUR
Rumänien	300 000 RON	47 180 EUR
Slovakien	49 790 EUR
Slovenien	50 000 EUR
Spanien	Ingen
Tjeckien	1 000 000 CZK	38 106 EUR
Tyskland	22 000 EUR
Ungern	12 000 000 HUF	33 977 EUR
Österrike	35 000 EUR