OBS: Detta är utgåva 2023.13. Visa senaste utgåvan.

Genom att tillämpa säkringsredovisning kan ett företag skydda sig mot värdeförändringar på tillgångar, skulder, bindande åtagande, prognosticerade transaktioner och nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som kan bero på t.ex. ändrade valutakurser, aktiekurser eller räntor.

Årsredovisningslagens regler

Ett företag kan skydda sig mot värdeförändringar på bl.a. tillgångar och skulder som beror t.ex. på ändrade valutakurser och räntor genom att ta en motsatt position i ett finansiellt instrument, ett säkringsinstrument. Tanken är att en värdeförändring på den tillgång, skuld eller kassaflöde som ska skyddas, d.v.s. den säkrade posten, ska motsvaras av en lika stor motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Förändringen i värde på de två posterna kommer därmed att ta ut varandra. För att redovisningen ska kunna återspegla innebörden av transaktionen på ett rättvisande sätt är det nödvändigt att säkringsinstrumentet och den säkrade posten, om denna redovisas i balansräkningen, värderas enligt samma principer så att det redovisade nettoresultatet inte påverkas.

Om en tillgång, avsättning eller skuld helt eller delvis har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderas till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a §, ska också den säkrade posten värderas till verkligt värde, om de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter det. I ett sådant fall ska 4 kap. 14 d § ÅRL tillämpas (4 kap. 14 e § ÅRL).

Om en värdering sker till verkligt värde, ska värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i resultaträkningen. I vissa fall ska dock värdeförändringen redovisas direkt i eget kapital i en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen:

  • Det gäller när värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i resultaträkningen.
  • Det gäller när värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen. När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, ska fonden justeras (4 kap. 14 d § ÅRL).

K1: förenklat årsbokslut

I de allmänna råden för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och registrerade trossamfund m.fl. som upprättar förenklat årsbokslut finns inga regler om säkringsredovisning.

Läs om vad som gäller om regler saknas i K1-regelverken.

Årsbokslut

För företag som tillämpar BFNAR 2017:3 Årsbokslut är säkringsredovisning endast tillåten för fordringar och skulder i utländsk valuta som säkrats med terminskontrakt.

Ett företags långfristiga och kortfristig fordringar i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs. Den del av en fordran i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska däremot värderas till terminskursen (BFNAR 2017:3 punkt 10.7 och 12.5).

En skuld i utländsk valuta ska räknas om till balansdagens kurs. Den del av en skuld i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska däremot räknas om till terminskursen. Ett företag som på balansdagen har terminskontrakt ska avgöra om respektive terminskontrakt helt eller delvis säkrar en fordran eller en skuld i utländsk valuta. Det finns dock inget krav på att terminskontraktet ska ha ingåtts i syfte att säkra en specifik fordran eller skuld (BFNAR 2017:3 punkt 10.7 och 16.8 med kommentarer).

K2: årsredovisning i mindre företag

För företag som tillämpar BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) är säkringsredovisning endast tillåten för fordringar och skulder i utländsk valuta som säkrats med terminskontrakt.

En fordran i utländsk valuta ska värderas till balansdagens kurs. Den del av en fordran i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska däremot värderas till terminskursen (BFNAR 2016:10 punkt 11.8 och 13.5).

En skuld i utländsk valuta ska räknas om till balansdagens kurs. Den del av en skuld i utländsk valuta som är säkrad med ett terminskontrakt ska däremot räknas om till terminskursen (BFNAR 2016:10 punkt 17.8).

Ett företag som på balansdagen har terminskontrakt ska avgöra om respektive terminskontrakt helt eller delvis säkrar en fordran eller en skuld i utländsk valuta. Det finns dock inget krav på att terminskontraktet ska ha ingåtts i syfte att säkra en specifik fordran eller skuld.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett företag som tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) kan, om specifika kriterier är uppfyllda, identifiera ett säkringsförhållande mellan ett säkringsinstrument och en säkrad post på ett sådant sätt att säkringsförhållandet uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning innebär avsteg från de grundläggande redovisningsprinciperna för finansiella tillgångar och skulder.

Säkringsredovisning vid värdering utifrån anskaffningsvärdet

Vid en värdering utifrån anskaffningsvärdet enligt kapitel 11 i BFNAR 2012:1 (K3) innebär säkringsredovisning att ett företag inte omvärderar en säkrad tillgång eller skuld om värdeförändringen motsvaras av en motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Värdeförändringar på den säkrade posten som är hänförliga till andra, ej säkrade risker ska däremot redovisas enligt de ordinarie principer som gäller för redovisning av tillgångar och skulder.

Villkor för säkringsredovisning

För finansiella instrument som värderas utifrån anskaffningsvärdet gäller följande villkor för säkringsredovisning

  • Säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen ska vara dokumenterade senast när säkringen ingås.
  • Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten som överensstämmer med företagets mål för riskhantering.
  • Säkringsförhållandet ska förväntas vara effektivt under den period för vilken säkringen har identifierats.

Företaget ska per varje balansdag bedöma om villkoren ovan är uppfyllda (BFNAR 2012:1 punkt 11.39).

Ett säkringsförhållande anses vara effektivt, om säkringsinstrumentet i hög utsträckning motverkar värdeförändringar hänförliga till den säkrade risken eller förändringar i kassaflöden hänförliga till den säkrade risken när säkringsförhållandet ingås och därefter. Även om ett säkringsförhållande inte eliminerar hela risken i den exponering som säkras, kan det ändå anses vara effektivt (BFNAR 2012:1 punkt 11.40 med kommentar).

Det är endast finansiella instrument som har en extern motpart som får identifieras som säkringsinstrument i ett säkringsförhållande. Motparten får inte ingå i den redovisande enheten. Begränsningen innebär t.ex. att ett avtal som ingåtts mellan två företag inom samma koncern kan identifieras som säkrad post i redovisningen för respektive juridisk person men kan inte identifieras som en säkrad post i koncernredovisningen eftersom fordran eller skulden inte har en motpart utanför koncernen (BFNAR 2012:1 punkt 11.41 med kommentar).

Ett finansiellt instrument som är ett derivatinstrument, eller en andel av ett sådant instrument får, med undantag av optioner utställda av företaget, identifieras som säkringsinstrument. Ett finansiellt instrument som inte är ett derivatinstrument, eller en andel av ett sådant instrument, får endast identifieras som säkringsinstrument för säkring av en valutarisk. Ett säkringsförhållande får dock inte identifieras för ett belopp som överstiger det lägsta av den säkrade postens nominella belopp och det identifierade säkringsinstrumentets nominella belopp (BFNAR 2012:1 punkt 11.42-11.44).

Två eller flera finansiella instrument får tillsammans identifieras som ett säkringsinstrument (BFNAR 2012:1 punkt 11.46).

En redovisad tillgång, en redovisad skuld, ett ej redovisat bindande åtagande eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion enligt punkt 11.49 får normalt endast identifieras som säkrad post om det finns en extern motpart. En nettoinvestering i en utlandsverksamhet får identifieras som säkrad post (BFNAR 2012:1 punkt 11.47 med kommentar).

Säkringsredovisning vid värdering till verkligt värde

Vid en värdering till verkligt värde enligt kapitel 12 i BFNAR 2012:1 (K3) finns det tre olika säkringsförhållanden:

  • säkring av verkligt värde
  • kassaflödessäkring
  • säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.

Säkring av verkligt värde innebär en säkring av exponering för förändringar i verkligt värde på en eller en grupp av redovisade tillgångar eller skulder eller oredovisade bindande åtaganden, eller en identifierbar del av sådan tillgång eller skuld eller sådant bindande åtagande, som är hänförlig till en viss risk och som skulle kunna påverka resultatet.

Kassaflödessäkring är en säkring av exponeringen för förändringar i kassaflöden som är hänförliga till en viss risk som är kopplad till en eller en grupp av redovisade tillgångar eller skulder eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner och som skulle kunna påverka resultatet (BFNAR 2012:1 kommentaren under punkt 12:47).

Villkor för säkringsredovisning

Säkringsredovisning får enligt BFNAR 2012:1 punkt 12.48 endast tillämpas om vissa villkor är uppfyllda:

  • Säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen ska vara dokumenterade senast när säkringen ingås och omfatta vissa beskrivningar.
  • Det ska finnas en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten som överensstämmer med företagets mål för riskhantering.
  • Säkringsförhållandet ska förväntas vara mycket effektivt under den period för vilken säkringen har identifierats.

Företaget ska per varje balansdag bedöma om villkoren ovan är uppfyllda.

Ett säkringsförhållande anses enligt BFNAR 2012:1 punkt 12.50 vara mycket effektivt om

  • säkringsinstrumentet effektivt motverkar förändringar i verkligt värde hänförliga till den säkrade risken eller förändringar i kassaflöden hänförliga till den säkrade risken när säkringsförhållandet ingås och därefter
  • säkringsförhållandets faktiska effektivitet ligger inom intervallet 80–125 %.

Endast finansiella instrument som har en extern motpart får identifieras som säkringsinstrument i ett säkringsförhållande (BFNAR 2012:1 punkt 12.51).

Ett finansiellt instrument som är ett derivatinstrument, eller en andel av ett sådant instrument får, med undantag av optioner utställda av företaget, identifieras som säkringsinstrument. Ett finansiellt instrument som inte är ett derivatinstrument, eller en andel av ett sådant instrument, får endast identifieras som säkringsinstrument för säkring av en valutarisk. Ett säkringsförhållande får dock inte identifieras för ett belopp som överstiger det lägsta av den säkrade postens nominella belopp och det identifierade säkringsinstrumentets nominella belopp (BFNAR 2012:1 punkt 12.52-12.54).

En redovisad tillgång, en redovisad skuld, ett ej redovisat bindande åtagande eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion får normalt endast identifieras som säkrad post om det finns en extern motpart. En nettoinvestering i en utlandsverksamhet får identifieras som säkrad post (BFNAR 2012:1 punkt 12.57 med kommentar).

Redovisning av säkring av verkligt värde

Den värdeförändring som är hänförlig till den säkrade risken i en säkrad post ska redovisas i resultaträkningen och det redovisade värdet på den säkrade posten ska justeras med motsvarande belopp (BFNAR 2012:1 punkt 12.62).

Är säkringsinstrumentet ett derivatinstrument ska värdeförändringen vid en omvärdering av säkringsinstrumentet till verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Är säkringsinstrumentet inte ett derivatinstrument, ska värdeförändringen från en valutakomponent i säkringsinstrumentets redovisade värde redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.60-12.61).

Leder en säkring av ett ej redovisat bindande åtagande till att en tillgång eller skuld redovisas, ska de ackumulerade värdeförändringar som redovisats i balansräkningen inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden (BFNAR 2012:1 punkt 12.63).

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver inte de ackumulerade värdeförändringarna enligt punkt 12.63 ingå i anskaffningsvärdet för en icke-finansiell tillgång i juridisk person (BFNAR 2012:1 punkt 12.82).

När säkringsredovisningen av verkligt värde ska upphöra

Företaget ska enligt BFNAR 2012:1 punkt 12.64 upphöra med en säkringsredovisning av verkligt värde om

  • säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
  • säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning
  • företaget häver identifieringen.

Upphör säkringsredovisningen, ska både säkringsinstrumentet och den säkrade posten värderas och redovisas enligt principerna för värdering vid det första redovisningstillfället men utifrån förhållandena vid den tidpunkt då säkringen upphör. Resultateffekter som uppkommer när säkringen upphör ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.66).

Redovisning av kassaflödessäkring

Den del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet som bestämts vara en mycket effektiv säkring av ett kassaflöde ska redovisas direkt i eget kapital i posten Fond för verkligt värde. Resterande del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.67).

Leder en säkring av en prognostiserad transaktion till att en icke-finansiell tillgång eller icke-finansiell skuld redovisas, får de värdeförändringar som redovisats i posten Fond för verkligt värde inkluderas i anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. Den valda principen ska tillämpas konsekvent (BFNAR 2012:1 punkt 12.68).

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning behöver inte de ackumulerade värdeförändringarna enligt punkt 12.68 ingå i anskaffningsvärdet för en icke-finansiell tillgång i juridisk person (BFNAR 2012:1 punkt 12.82).

När redovisning av kassaflödessäkring ska upphöra

Företaget ska enligt BFNAR 2012:1 punkt 12.69 upphöra med sin redovisning av kassaflödessäkrings om

  • säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in
  • säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning
  • den prognostiserade transaktionen inte längre förväntas inträffa
  • företaget häver identifieringen.

Ett säkringsinstrument som ersatts med ett annat säkringsinstrument är inte förfall eller avveckling enligt punkt 12.69 om företagets dokumenterade mål för riskhantering avseende säkring omfattar ett sådant förfarande (BFNAR 2012:1 punkt 12.70).

Upphör säkringsredovisningen ska både säkringsinstrumentet och den säkrade posten värderas och redovisas enligt principerna för värdering vid det första redovisningstillfället men utifrån förhållandena vid den tidpunkt då säkringen upphör. Resultateffekter som uppkommer när säkringen upphör ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.71).

De värdeförändringar som redovisats i posten Fond för verkligt värde ska kvarstå fram till dess den prognostiserade transaktionen påverkar resultaträkningen eller inte längre förväntas inträffa och därefter överföras till resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.72).

Säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Den del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet som bestämts vara en mycket effektiv säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, inklusive säkring av en monetär post som redovisas som en del av en nettoinvestering, ska redovisas direkt i eget kapital i posten Fond för verkligt värde. Resterande del av värdeförändringen på säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen (BFNAR 2012:1 punkt 12.73).

De värdeförändringar som motsvarar den avyttrade delen av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet och som redovisas i posten Fond för verkligt värde, ska överföras till resultaträkningen vid avyttring av hela eller delar av utlandsverksamheten (BFNAR 2012:1 punkt 12.74).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IFRS 9 Finansiella instrument om det inte finns några begränsningar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Av RFR 2 framgår att med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning behöver företag inte tillämpa IFRS 9 . Företag som inte följer IFRS 9 ska, för samtliga finansiella instrument, tillämpa en metod med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL (RFR 2 IFRS 9 Finansiella instrument punkt 2).

Säkring och säkringsredovisning regleras i IFRS 9 kapitel 6.

IFRS 9 innehåller tre olika varianter av säkringsredovisning (IFRS 9 punkt 6.5.2) :

  • säkring av verkligt värde
  • kassaflödessäkring
  • säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet.

En säkrad post kan vara en redovisad tillgång eller skuld, ett ej redovisat bindande åtagande, en mycket sannolik prognostiserad transaktion eller en nettoinvestering i en utländsk verksamhet (IFRS 9 punkterna 6.3.1 och 6.3.3).

Inom varje post är det en eller flera specifika risker som utgör en säkrad risk. Såväl enskilda poster som grupper av poster med liknande riskegenskaper och delar av portföljer med likartad risk kan säkras.

Som huvudregel kan enbart derivat användas som säkringsinstrument. En tillgång eller skuld kan dock utnyttjas som säkringsinstrument vid säkring av en valutarisk (IFRS 9 punkt 6.2.1-6.2.2).

Endast finansiella instrument som har en extern motpart, d.v.s. som står utanför den koncern eller det enskilda företaget som rapporteringen gäller, kan indentifieras som säkringsinstrument (IFRS 9 punkt 6.2.3).

För att kvalificera för säkringsredovisning måste samtliga följande villkor vara uppfyllda (IFRS 9 punkt 6.4.1):

  • Vid säkringens ingående ska det finnas en formell identifiering och dokumentation över säkringsförhållandet samt företagets mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen.
  • Säkringen förväntas vara mycket effektiv. Fortlöpande utvärdering av effektiviteten ska ske.
  • Det verkliga värdet eller kassaflödena för säkringen och den säkrade posten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt.
  • För kassaflödessäkring måste en prognostiserad transaktion vara mycket sannolik och vara exponerad för förändringar i kassaflöden som kan påverka resultatet.
  • Säkringen bedöms fortlöpande och fastställdes som att ha varit mycket effektiv under den räkenskapsperiod för vilken säkringen identifierades.

Säkring av verkligt värde är en säkring av exponeringen för att det verkliga värdet ska förändras på en redovisad tillgång eller skuld eller ett oredovisat bindande åtagande som är hänförlig till en viss risk och som skulle kunna påverka resultaträkningen (IFRS 9 punkt 6.5.2). Vinsten eller förlusten från omvärdering av säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen samtidigt som den vinst eller förlust på den säkrade posten som är hänförlig till den säkrade risken ska justera det redovisade värdet på den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen (IFRS 9 punkt 6.5.8).

Säkring av kassaflöde är en säkring av exponeringen för variationer i kassaflöden som antingen är kopplade till en redovisad tillgång eller skuld (såsom t.ex. framtida räntebetalningar på en skuld med rörlig ränta) eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (IFRS 9 punkt 6.5.2). Den andel av vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som utgör en effektiv säkring ska redovisas i eget kapital. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten för säkringsinstrumentet ska redovisas i resultaträkningen. Den säkrade posten redovisas enligt ordinarie regler.

Om en prognostiserad transaktion leder till redovisning av en icke-finansiell tillgång eller skuld, eller som blir ett bindande åtagande ska företaget justera fonden för verkligt värde och redovisa det som anskaffningsvärde för tillgången eller skulden. För övriga kassaflödessäkringar ska vinsten eller förlusten på säkringsinstrumentet redovisas i resultatet. (IFRS 9 punkt 6.5.11).

Ett företag ska framåtriktat upphöra med säkringsredovisningen om

  • säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, avvecklas eller löses in
  • säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning
  • den prognostiserade transaktionen inte längre förväntas inträffa
  • företaget häver identifieringen (IFRS 9 punkterna 6.4.1, 6.5.6 och 6.5.12) .

Säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamhet, inklusive säkringar av monetära poster som redovisas som en del av en nettoinvesteringar ska redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkring. Det innebär att den del av vinst och förlust på säkringsinstrumentet som bestämts vara effektiv löpande redovisas mot eget kapital och vid avyttring, återbetalning eller utdelning förs de över till resultaträkningen. Den del som bedömts vara ineffektiv ska redovisas i resultatet (IFRS 9 punkt 6.5.13).

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretagen ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Årsredovisningslag (1995:1554) [1] [2]

Övrigt