OBS: Detta är utgåva 2023.13. Visa senaste utgåvan.

Ett företag kan få olika former av bidrag till näringsverksamheten. Hur ett bidrag ska redovisas beror på vilken normgivning företaget följer.

Det bör noteras att redovisningen av gåvor skiljer sig från redovisning av bidrag. Läs om beskattningen av näringsbidrag och andra offentliga stöd. Du får här veta de viktigaste principerna i respektive regelverk och du behöver läsa regelverken för en fullständig bild.

Nytt: 2023-06-12

Redovisning av elstöd till företag

Förordningen (2023:233) om elstöd till företag för år 2023 utfärdades den 8 maj 2023. Elstöd till företag är ett offentligt bidrag som utgör ett näringsbidrag enligt 29 kap. 2 § IL.

Bokföringsnämnden har på sin webbplats under frågor och svar publicerat när elstöd till företag ska redovisas som intäkt. Elstöd till företag enligt elstödsförordningen ska redovisas som intäkt när Skatteverket har fattat beslut om stödet. Det innebär att stödet kan redovisas som intäkt i årsredovisningar som avser räkenskapsår som avslutas under 2023 om Skatteverket har fattat beslut om stödet senast på balansdagen.

För företag som tillämpar K3 (BFNAR 2012:1) ska stödet inte periodiseras.

För företag som tillämpar K2 (BFNAR 2016:10) eller företag som upprättar årsbokslut (BFNAR 2017:3) behöver stödet inte periodiseras.

En enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut K1 (BFNAR 2006:1) redovisar elstödet som intäkt i det förenklade årsbokslutet för 2023.

För ideella föreningar som upprättar förenklat årsbokslut K1 (BFNAR 2010:1) ska redovisa elstödet som intäkt

  1. det år som bidraget betalas till föreningen, eller
  2. det eller de räkenskapsår som bidraget hänför sig till.

Ett bidrag som hänför sig till räkenskapsåret men som inte betalats ut före räkenskapsårets utgång får endast redovisas som intäkt enligt punkten b ovan om det finns ett beslut och dokumentation om beloppets storlek innan det förenklade årsbokslutet är färdigställt.

Nytt: 2023-06-12

Redovisning av elstöd till enskilda näringsidkare

Förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022 utfärdades den 22 december 2022 och elstödet betalas ut 2023. Elstödet till konsumenter är ett offentligt bidrag som utgör ett näringsbidrag enligt 29 kap. 2 § IL till den del stödet är hänförligt till näringsverksamheten.

Bokföringsnämnden har på sin webbplats under frågor och svar publicerat när elstöd som har betalats ut till enskilda näringsidkare med stöd av förordningen ska redovisas. Enskilda näringsidkare som fått elstödet insatt på sitt konto eller utbetalt med en avi enligt denna förordning ska enligt Bokföringsnämnden redovisa stödet som intäkt för 2023. Detta gäller för enskilda näringsidkare som antingen upprättar bokslut enligt förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1) eller årsbokslut (BFNAR 2017:3).

Det är bara den del av stödet som hör till näringsverksamheten som ska bokföras. I förekommande fall ska en fördelning göras mellan den del av elstödet som avser den enskilda näringsverksamheten och den privata delen.

Elstödet hänför sig inte till en viss period. Den period som anges i förordningen är en beräkningsgrund för stödets storlek. Först under 2023 klargjordes det att enskilda näringsidkare som fått elstöd enligt denna förordning får behålla stödet.

.

Redovisning av stöd med anledning av corona

Bokföringsnämnden har gett ut ett särskilt allmänt råd om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset (BFNAR 2020:1). Det handlar om bland annat om periodisering av offentliga bidrag. Det allmänna rådet får tillämpas av företag som tillämpar något av följande tre regelverk (BFNAR 2020:1 punkt 1):

  • Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning
  • Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag
  • Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2017:3) om årsbokslut.

Stöd som ett företag erhåller till följd av de effekter som spridningen av sjukdomen covid-19 har får redovisas som intäkt det räkenskapsår som stödet hänförs sig till (BFNAR 2020:1 punkt 4). Stödet får tas upp till det belopp som med rimlig säkerhet kommer att erhållas. Detta under förutsättning att följande två krav också är uppfyllda.

  • Stödet grundas på en vid tidpunkten för avgivande av årsbokslutet, årsredovisningen eller koncernredovisningen utfärdad författning.
  • Företaget vid samma tidpunkt bedömer att det med rimlig säkerhet kommer att uppfylla villkoren för stödet och med rimlig säkerhet kommer att erhålla stödet.

Det trots de regler som gäller om händelser efter balansdagen enligt den normgivning företaget tillämpar när årsbokslut, årsredovisning eller koncernredovisning upprättas.

Genom regeln kommer företagen kunna matcha stödet mot de kostnader som har legat till grund för beräkningen av stödet.

Det allmänna rådet gäller från och med den 22 januari 2021 och får tillämpas när årsbokslutet, årsredovisning och koncernredovisningen avges från och med den dagen.

Från och med den 18 februari 2022 får bedömningen av om stödet kan intäktsföras det räkenskapsår det hänför sig till göras senast i samband med att årsbokslutet, årsredovisningen eller koncernredovisningen upprättas. Årsbokslutet är upprättat och årsredovisningen eller koncernredovisningen är upprättad den dag samtliga befattningshavare har skrivit under.

Brevsvar: redovisning av bidrag till regionala flygplatser

Bokföringsnämnden har svarat på frågan hur bidrag till regionala flygplatser som ägs av en kommun eller en region ska behandlas i redovisningen. Frågan som besvaras är om ett bidrag som flygplatsen får från ägarna ska behandlas som ett aktieägartillskott eller ett driftsbidrag. Svaret är utformat både utifrån det allmänna rådet om årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10), K2, och det allmänna rådet om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1), K3. Bokföringsnämnden skriver i sitt svar att om ett bidrag från företagets ägare är att anse vara aktieägartillskott eller driftsbidrag måste bedömas utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Något generellt svar kan inte ges. Det är omständigheterna och relationen mellan företaget och dess ägare som är avgörande vid bedömningen. Bokföringsnämnden anser att vid bedömningen kan ledning hämtas från det resonemang som Högsta förvaltningsdomstolen för i RÅ 2001 ref 28 I–II (BFN:s brevsvar 2022-06-17 om redovisning av bidrag till regionala flygplatser).

K1: förenklat årsbokslut

En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa ett offentligt stöd som en intäkt när något av följande är uppfyllt:

  • Ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek.
  • Företaget kan disponera medlen eller på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomsten redovisas som intäkt det år den avser om någon av punkterna ovan inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2). Ett stöd som avser ett förvärv av en tillgång ska minska tillgångens anskaffningsvärde (BFNAR 2006:1 punkterna 6.13, 6.25 och 6.36)

För en ideell förening eller registrerat trossamfund som upprättar ett förenklat årsbokslut definieras bidrag som likvida medel som en förening får från en bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ (BFNAR 2010:1 punkt 2.1). En förening ska redovisa ett bidrag som intäkt antingen det räkenskapsår bidraget betalas till föreningen eller det eller de räkenskapsår bidraget hänför sig till (BFNAR 2010:1 punkt 7.3). Ett bidrag som hänför sig till räkenskapsåret men som inte betalats ut före räkenskapsårets utgång får redovisas som intäkt det eller de räkenskapsår som bidraget hänför sig till endast om det finns ett beslut och dokumentation om beloppets storlek innan årsbokslutet är färdigställt. Bidraget ska i vissa fall reducera anskaffningsvärdet på de tillgångar som anskaffas med hjälp av stödet (BFNAR 2010:1 punkterna 6.12, 6.22 och 6.33).

Villkorade bidrag är bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfylls (BFNAR 2010:1 punkt 2.2). Ett villkorat bidrag ska redovisas som intäkt endast om bidraget med hög grad av sannolikhet inte kommer att återkrävas (BFNAR 2010:1 punkt 7.4).

Årsbokslut

I det allmänna rådet om årsbokslut gör man ingen skillnad mellan offentliga bidrag och andra erhållna bidrag. Bidrag är stöd som lämnas i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet.

Ett företag ska redovisa ett bidrag som intäkt, om företaget senast på balansdagen uppfyller villkoren för att ta emot bidraget. Det saknar betydelse om ett stöd lämnas med återbetalningsskyldighet eller inte. Ett lån kan därför vara ett bidrag (BFNAR 2017:3 punkt 5.27 med kommentar).

Ett bidrag får inte redovisas som intäkt om bidraget ska minska anskaffningsvärdet vid förvärv av tillgång enligt punkt 8.14 eller redovisas som en skuld enligt punkt 16.4. Om ett bidrag har redovisats som en skuld och det efterskänks eller av annan anledning inte ska återbetalas ska det redovisas som en intäkt (BFNAR 2017:3 punkt 5.28).

Ett bidrag som avser att täcka kostnader ska redovisas som intäkt samma räkenskapsår som det år kostnaderna avser. Om bidraget avser kostnader under flera räkenskapsår ska bidraget fördelas och redovisas som intäkt under dessa räkenskapsår. Om bidraget avser att täcka uppkomna förluster ska hela bidraget redovisas som intäkt under räkenskapsåret (BFNAR 2017:3 punkt 5.29).

Det finns särskilda regler för offentliga bidrag och andra erhållna bidrag för enskild näringsverksamhet, ideella föreningar, samfällighetsföreningar och stiftelser (BFNAR 2017:3 kap. 5).

K2: årsredovisning i mindre företag

I det allmänna rådet om årsredovisning i mindre företag gör man ingen skillnad mellan offentliga bidrag och andra erhållna bidrag. Med bidrag avses alla stöd som lämnas i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Om bidraget lämnas av t.ex. EU, stat eller kommun kallas det för offentligt bidrag. Bidragsgivarna kan även vara andra än offentliga organ.

Ett företag ska redovisa ett bidrag som intäkt, om företaget senast på balansdagen uppfyller villkoren för att ta emot bidraget. Det saknar betydelse om ett stöd lämnas med återbetalningsskyldighet eller inte. Ett lån kan därför vara ett bidrag (BFNAR 2016:10 punkt 6.27 med kommentar).

Ett bidrag får däremot inte redovisas som intäkt om bidraget ska minska anskaffningsvärdet vid förvärv av tillgång enligt punkt 9.14 eller redovisas som en skuld enligt punkt 17.4. Om ett bidrag har redovisats som en skuld och det efterskänks eller av annan anledning inte ska återbetalas ska det redovisas som en intäkt (BFNAR 2016:10 punkt 6.28).

Ett bidrag som avser att täcka kostnader ska redovisas som intäkt samma räkenskapsår som det år kostnaderna avser. Om bidraget avser kostnader under flera räkenskapsår ska bidraget fördelas och redovisas som intäkt under dessa räkenskapsår. Om bidraget avser att täcka uppkomna förluster ska hela bidraget redovisas som intäkt under räkenskapsåret (BFNAR 2016:10 punkt 6.29).

Det finns särskilda regler för redovisning av bidrag för stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar (BFNAR 2016:10 kap. 6).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett offentligt bidrag är ett stöd från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet (BFNAR 2012:1 punkt 24.2).

Ett offentligt bidrag som inte är förenat med krav på framtida prestation ska redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts. Ett offentligt bidrag som är förenat med krav på framtida prestation ska redovisas som intäkt när prestationen utförs. Har bidraget tagits emot innan villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, ska bidraget redovisas som skuld. Ett offentligt bidrag som hänför sig till förvärv av en anläggningstillgång ska minska tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt (BFNAR 2012:1 punkterna 24.3-24.5).

I det allmänna rådets kapitel 36 finns särskilda regler om bidrag som tas emot av stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former. I kapitel 37 finns motsvarande regler för ideella föreningar och registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar. I dessa kapitel görs ingen skillnad mellan offentliga bidrag och andra bidrag. Bidrag definieras dessutom något annorlunda och med en gränsdragning gentemot gåvor.

En gåva eller ett bidrag är en transaktion i vilken en stiftelse eller förening tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte. Om stiftelsen eller föreningen får tillgången eller tjänsten därför att de uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor, och har en skuld till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag (BFNAR 2012:1 punkterna 36.7 och 37.9) .

Bidraget ska värderas till det verkliga värdet av den tillgång som stiftelsen eller föreningen fått eller kommer att få. Bidraget ska redovisas som intäkt när villkoren för bidraget har uppfyllts. Intäkten får redovisas samma räkenskapsår som stiftelsen eller föreningen redovisar den kostnad bidraget är avsett att täcka. Ett bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång ska reducera tillgångens anskaffningsvärde eller redovisas som en förutbetald intäkt (BFNAR 2012:1 punkterna 36.14-36.16 och 37.16-37.18).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska redovisa statliga bidrag i enlighet med IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd, om inte RFR 2 Redovisning för juridiska personer innehåller några begränsningar.

Av RFR 2 framgår att IAS 20 punkt 2 d anger att standarden inte behandlar statliga stöd som omfattas av IAS 41 Jord- och skogsbruk. IAS 41 anger att de tillgångar som omfattas av standarden ska redovisas till verkligt värde. IAS 41 ska inte tillämpas i juridisk person. Undantagsregeln i punkt 20 punkt 2 d i IAS 20 ska därför inte tillämpas, utan även de stöd som omfattas av IAS 41 ska redovisas enligt IAS 20.

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2001 ref. 28 [1]

Övrigt

  • BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1] [2]
  • BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1] [2] [3] [4] [5]
  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1] [2] [3] [4] [5]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1] [2] [3] [4]
  • BFNAR 2017:3 Årsbokslut [1] [2] [3] [4]
  • BFNAR 2020:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset; [1] [2]
  • Fråga om redovisning av bidrag till regionala flygplatser [1]
  • IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd [1]
  • IAS 41 Jord- och skogsbruk [1]
  • RFR 2 Redovisning för juridiska personer [1]