Generella regler för ärenden i domstol

Vilken sekretess gäller i domstol för ett överklagat beslut?

Vilken sekretess som gäller för uppgifter i ärenden i domstol regleras dels av reglerna i 43 kap. OSL, dels av bestämmelser i andra kapitel i OSL som är direkt tillämpliga hos en domstol.

Primär sekretess

Huvudregeln är att om det finns en primär sekretessregel som är tillämplig hos domstolen ska den tillämpas. Det gäller oavsett den ger ett starkare, likvärdigt eller svagare skydd (43 kap. 2 § andra stycket OSL).

Sekretessbestämmelser som är direkt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol

Vissa sekretessbestämmelser som finns i andra kapitel än 43 kap. OSL är direkt tillämpliga vid handläggningen hos en förvaltningsdomstol. I dessa fall ska domstolen tillämpa sekretessbestämmelsen som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen (43 kap. 1 § OSL).

I fråga om beskattningsverksamhet är 27 kap. 4 § OSL direkt tillämplig hos en domstol. Den ska tillämpas som en primär sekretessregel hos domstolen. Bestämmelsen innebär att sekretessen för den uppgift som domstolen ska pröva i ett skatteärende omfattas av ett rakt skaderekvisit, till skillnad från när uppgiften förekommer hos Skatteverket då den omfattas av absolut sekretess.

Sekundär sekretess

Det förekommer att den sekretess som gäller hos en myndighet inte är direkt tillämplig hos domstolen. Det innebär att det inte finns någon primär sekretessregel för domstolen att tillämpa.

De uppgifter som omfattas av sekretessregler är ofta lika skyddsvärda om de överlämnas till domstol som hos den myndighet som lämnar över dem. Det finns därför en bestämmelse om överföring av sekretess som syftar till att bevara sekretesskyddet i dessa fall (43 kap. 2 § första stycket OSL).

Betydelsen av den bestämmelsen är att samma sekretess som gäller hos den utlämnande myndigheten ska gälla hos domstolen. När en sekretessregel på det här sättet överförs från en myndighet till en annan brukar man tala om sekundär sekretess.

Den sekundära sekretessen gäller bara om det inte finns någon tillämplig primär sekretessbestämmelse.

Sekretess vid muntlig förhandling

OSL innehåller bestämmelser om vilka sekretessregler som ska tillämpas av domstolarna vid en muntlig förhandling.

Offentlig förhandling

Om en sekretessbelagd uppgift läggs fram vid en offentlig förhandling i en domstol upphör sekretessen att gälla för uppgiften utom i vissa särskilt angivna fall (43 kap. 5 § första stycket OSL). Det innebär att sekretess som överförts till domstolen kan komma att upphöra om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling.

Stängda dörrar

En domstol kan besluta att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar. Om en sekretessbelagd uppgift läggs fram vid en sådan förhandling, så fortsätter den tillämpliga sekretessbestämmelsen att gälla för uppgiften under den fortsatta handläggningen av målet eller ärendet, om inte domstolen beslutar annat. När domstolen avgör målet eller ärendet, fortsätter sekretessbestämmelsen att gälla för uppgiften bara om domstolen i sitt avgörande beslutar det (43 kap. 5 § andra stycket OSL).

Vad har lagts fram vid en förhandling?

För att kunna avgöra om den aktuella sekretessbestämmelsen är tillämplig även efter en förhandling behöver det klargöras om uppgiften har lagts fram vid en offentlig förhandling. Exempelvis kan en revisionspromemoria innehålla en mängd sekretessbelagda uppgifter och det kan då bli svårt att avgöra vilka uppgifter i promemorian som faktiskt har lagts fram vid förhandlingen, och vilka som inte har lagts fram.

En uppgift bör anses ha lagts fram vid en muntlig förhandling om

• den lämnades muntligen, eller
• den åberopades under förhandlingen.

Till den del en handling inte blir uppläst eller åberopad vid en förhandling är uppgifterna inte att anse som framlagda. Att en sekretessbelagd uppgift finns i en handling som är tillgänglig vid en offentlig förhandling är inte tillräckligt för att sekretessen ska upphöra att gälla.

En förhandling skiljer sig åt beroende på om den sker i en allmän domstol eller i en förvaltningsdomstol. Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen.

Om en förvaltningsdomstol har hållit en muntlig förhandling i ett mål betyder inte det att alla de uppgifter som domstolen ska grunda sitt avgörande på ska anses framlagda vid förhandlingen. Vilka uppgifter som har lagts fram blir i praktiken en bedömningsfråga som i första hand domstolen avgör (prop. 1979/80:2 Del A s. 304 f.).

Vittne och sakkunnig vid en muntlig förhandling

Ibland kallas anställda vid Skatteverket till att vara vittne eller sakkunnig vid en domstolsförhandling.

Sekretess för domar och beslut

OSL innehåller bestämmelser om vilka sekretessregler som gäller för domstolarnas domar och beslut.

Offentliga domar och beslut

Huvudregeln är att en sekretessbestämmelse som är tillämplig för en uppgift i ett mål eller ärende hos en domstol upphör att vara tillämplig om uppgiften skrivs in i en dom eller ett slutligt beslut. Detsamma gäller om uppgiften skrivs in i ett beslut som inte är slutligt, om beslutet innebär att domstolen tar ställning till om en tvångs- eller säkerhetsåtgärd ska riktas mot någon enskild eller att domstolen bestämmer vad som tills vidare ska gälla i en fråga som målet eller ärendet rör (43 kap. 8 § första stycket OSL).

Skatteverket är del i processen i fråga om två olika typer av beslut som innebär att domstolen tar ställning till om en säkerhetsåtgärd ska riktas mot en enskild, dels vid beslut om bevissäkring enligt 45 kap. SFL, dels vid beslut om betalningssäkring enligt 46 kap. SFL (prop. 2015/16:144 s. 24).

Uppgifter i domar, slutliga beslut och vissa övriga domstolsbeslut blir alltså som huvudregel offentliga.

Sekretessbelagda domar och beslut

Huvudregeln om offentliga domar, slutliga beslut och vissa övriga domstolsbeslut gäller inte om domstolen i sitt avgörande beslutar att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen, ett s.k. sekretessförordnande (43 kap. 8 § andra stycket OSL).

Innan domstolen beslutar om ett sekretessförordnande ska den göra en intresseavvägning (43 kap. 8 a § första stycket OSL). Ett beslut om att en sekretessbestämmelse ska fortsätta att vara tillämplig får bara fattas om intresset av sekretessen för uppgiften väger väsentligt tyngre än intresset av offentlighet. Vid bedömningen ska domstolen lägga särskild vikt vid intresset för offentlighet för uppgifter om

• vilka överväganden domstolen har gjort vid sin prövning
• resultatet av prövningen
• identiteten på någon som har anklaglagats för brott eller vars rörelsefrihet har inskränkts genom avgörandet.

Bestämmelsen om intresseavvägning framhåller tydligt att offentlighet är huvudregeln (jfr prop. 2015/16:144 s. 30 ff.).

Domstolen ska alltid besluta om ett sekretessförordnande i fråga om uppgifter som är sekretessbelagda enligt 27 kap. 5 § andra och tredje stycket OSL samt 34 kap. 4 § OSL, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs (43 kap. 8 a § andra stycket OSL). Domstolen ska alltså inte göra någon intresseavvägning om en uppgift är sekretessbelagd enligt dessa bestämmelser (prop. 2015/16:144 s. 35).

Om en uppgift har lagts fram vid en offentlig förhandling kan domstolen inte besluta att den ska sekretessbeläggas i avgörandet.

Om en uppgift har lagts fram vid en förhandling inom stängda dörrar kan domstolen besluta att sekretessbestämmelsen ska fortsätta vara tillämplig för uppgiften i avgörandet. Om domstolen inte fattar ett sådant beslut blir uppgiften offentlig.

När en myndighet får en sekretessbelagd dom

När en myndighet får del av en dom för vilken domstolen har beslutat att en sekretessbestämmelse ska vara tillämplig är den bestämmelsen även tillämplig hos den mottagande myndigheten (s.k. sekundär sekretess). Om det finns en annan en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som gäller hos den myndigheten som får en sådan dom så är den sekretessbestämmelsen tillämplig istället (s.k. primär sekretess ), 43 kap. 9 § OSL.

Uppgifter i en offentlig dom hos en myndighet

Det finns situationer när uppgifter ur en offentlig dom blir sekretessbelagda hos en myndighet. Det gäller om uppgifterna i domen tillförs ett ärende som omfattas av sekretess (jfr NJA 2003 s. 447). Om Skatteverket använder uppgifter i en dom i ett beskattningsärende kan uppgifterna komma att omfattas av absolut sekretess.

Kompletterande information

• Konkurrens mellan sekretessbestämmelser.
• Sekretess för uppgifter från andra länder.