Köparens registreringsnummer för mervärdesskatt, VAT-nummer

Registreringsnummer för mervärdesskatt

Vid registrering för mervärdesskatt tilldelas ett registreringsnummer för mervärdesskatt (2 kap. 2 § första stycket SFF). Bestämmelsen motsvaras av artiklarna 214 och 215 i mervärdesskattedirektivet. Läs mer om beslutet om registreringsnummer och VAT-nummer.

Vad är VAT-nummer?

VAT är förkortning för den engelska beteckningen Value Added Tax (mervärdesskatt). Med VAT-nummer förstås registreringsnumret för mervärdesskatt skrivet i ett särskilt format som är anpassat till EU:s VIES-system. Se i tabellen nedan hur VAT-numren för företagen i de olika länderna är utformade.

Uttrycket mervärdesskatteregistreringsnummer inom EU

Nedan anges uttrycket mervärdesskatteregistreringsnummer på respektive medlemslands språk. Uppgifterna har hämtats från EU-kommissionens webbplats. Observera dock att Storbritannien har lämnat EU (Brexit) och att övergångsperioden upphörde den 31 december 2020. I och med det ska som huvudregel Förenade konungariket Storbritannien ses som ett land utanför EU med vissa undantag. För Nordirland gäller olika regler för varu- och tjänstehandel. Läs mer på sidan Storbritannien och brexit.

Mervärdesskatteregistreringsnummer inom EU

Tabellen visar hur mervärdesskatteregistreringsnumret är utformat i respektive medlemsland. Uppgifterna har hämtats från EU-kommissionens webbplats. Observera dock att Storbritannien inte längre är med i EU (Brexit) och finns därför inte med i tabellen. För Nordirland gäller olika regler för varu- och tjänstehandel. Beskattningsbara personer i Nordirland som har varuhandel inom EU tilldelas ett särskilt VAT-nummer som framgår i listan nedan. Detta nummer är sökbart i VIES precis som övriga nummer. Läs mer på sidan Storbritannien och brexit.

Siffrorna kopplas till förklaringar efter tabellen.

Förklaringar till tabellen

1. 9 = tecknet ska vara en siffra

   X = tecknet ska vara en bokstav eller en siffra

   S = tecknet ska vara en bokstav, en siffra, ”+” eller ”*”

   L = tecknet ska vara en bokstav

2. Första siffran efter landskoden är alltid en nolla (0).
3. Äldre 9-siffriga nummer har kompletterats med en inledande nolla.
4. Tionde positionen efter landskoden är alltid bokstaven B.
5. Första och sista tecknet kan vara en bokstav eller en siffra. Dock får inte båda vara siffror.
6. Anger företagsfilialer.
7. Anger myndigheter.
8. Anger hälso- och sjukvårdsmyndigheter.
9. Första tecknet efter landskoden är alltid bokstaven U.

Krävs köparens VAT-nummer vid unionsintern omsättning?

En förutsättning för att undantaget i 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML ska vara tillämpligt är att köparen är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land och har meddelat säljaren sitt registreringsnummer. Läs mer om förutsättningarna för undantaget på sidan Undantag när köparen är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land.

Meddelat VAT-nummer kan kontrolleras

Säljaren kan kontrollera köparens VAT-nummer i VIES-systemet på EU-kommissionens webbplats. VAT-numret kan även kontrolleras genom att ringa Skatteverket. Säljaren bör i så fall notera vem som gav upplysningen och tidpunkten för samtalet och spara anteckningen. VIES systemet kan även nås via Skatteverkets webbplats (www.skatteverket.se). En utskrift av svaret i VIES bör bevaras. Se även artikel 55 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

Identitet mellan köpare och VAT-nummer

Det är inte tillräckligt att det VAT-nummer som meddelas är giltigt. Det meddelade VAT-numret måste tillhöra den verkliga köparen.

Enligt 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML ska köparen vara registrerad till mervärdeskatt i ett annat EU-land och ha meddelat sitt VAT-nummer till säljaren. Om det inte är möjligt att identifiera köparen och att säkerställa identitet mellan köparen och det meddelade VAT-numret kan säljaren bli skyldig att redovisa utgående mervärdesskatt på försäljningen. Enligt Skatteverket är undantaget i 3 kap. 30 a § första stycket 1 ML inte är tillämpligt i sådana fall eftersom säljaren inte har visat att förutsättningarna för undantaget är uppfyllda.

Dokumentation som gör det möjligt att säkerställa identiteten

Enligt Skatteverket måste en säljare på lämpligt sätt säkerställa att det meddelade VAT-numret verkligen är köparens VAT-nummer. Säljaren måste ha dokumentation som visar på vilket sätt detta har kontrollerats.

Uppgifterna i de dokument som förekommer i samband med affären kan vara underlag för bedömningen. Sådana uppgifter är köparens adress, telefonnummer, angiven kontaktperson, leveransadress, mottagare av leveransen, betalningsavsändare etc. Uppgifterna kan förekomma i beställningshandlingar, avtal, transporthandlingar, fakturor, bankuppgifter om betalningar etc. Om uppgifterna i de olika handlingarna inte stämmer överens, måste säljaren göra ytterligare kontroller för att säkerställa identiteten mellan köparen och det meddelade VAT-numret. Det kan säljaren till exempel behöva göra om leveransadressen är annan adress än köparens adress, om fakturamottagaren är någon annan än köparen eller om betalningsavsändaren är någon annan än köparen.

Om försäljningen sker till en köpare som säljaren saknar en etablerad affärsförbindelse med och köparen själv hämtar varorna hos säljaren samt betalar kontant saknas ofta orderhandlingar, avtal, betalningsavisering från bank etc. där köparen kan identifieras. I avsaknad av sådana handlingar måste säljaren på annat sätt säkerställa att det verkligen är köparens VAT-nummer som meddelas. Säljaren bör begära att köparen överlämnar en handling utställd av en myndighet i köparens registreringsland som visar att köparen är registrerad till mervärdesskatt. Säljaren bör vidare försäkra sig om att det går att identifiera den som hämtar varan genom att ta en kopia av dennes pass eller annan identitetshandling. Om en företrädare för köparen hämtar varan ska det dessutom finnas ett dokument som visar företrädarens rätt att agera för köparens räkning, t.ex. en kopia på en fullmakt som har uppvisats i original för säljaren.

Om säljaren har gjort dessa kontroller av VAT-numret samt vad som övrigt rimligen kan krävas i det enskilda fallet och samtidigt är i god tro, ska transaktionen undantas från mervärdesskatt om övriga förutsättningar för undantaget är uppfyllda. Det gäller även om det i efterhand visar sig att t.ex. köparen inte har varit registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land.