OBS: Detta är utgåva 2023.13. Visa senaste utgåvan.

Områden: Inkomstskatt (Näringsverksamhet, Tjänst), Mervärdesskatt

Dnr: 202 278405-17/111

Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 juni 2017, mål nr 278-17

Förhandsbesked om inkomstskatt

Nytt: 2017-09-28

Kommentaren har kompletterats den 28 september 2017 och i vissa delar ändrats när det avser hanteringen av redan ingångna avtal. Ändrade och nya stycken har markerats med gult.

Sammanfattning

HFD klargör att den rättspraxis om beskattning av styrelsearvoden som finns från 90-talet m.m. fortfarande gäller oavsett den komplettering av näringsbegreppet som infördes 2009 i inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Detta innebär att styrelsearvode normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. Undantag kan som tidigare i vissa fall göras för avgränsade uppdrag för specifika insatser i andra företag.

Detta medför att Skatteverkets ställningstagande den 11 december 2008 om Utfärdande av F-skattsedel efter ändrat näringsbegrepp (dnr 131 751308-08/111) inte längre kan tillämpas i fråga om möjlighet att redovisa styrelsearvode som näringsverksamhet, jfr femte punktsatsen i avsnitt 4.

Referat

Målet rör ett förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN). AA var styrelseledamot i ca 30 aktiebolag och beskattades för arvodena under inkomst av tjänst. Nio av dessa uppdrag avsåg han att utföra som konsult via sitt helägda aktiebolag AA AB. Av dessa uppdrag var åtta av dem hänförliga till bolag i vilka AA hade ett direkt eller indirekt ägarintresse. AA ansökte med anledning av Skatteverkets bedömningar i ovan nämnda ställningstagande om förhandsbesked för att få klarlagt om de nio styrelsearvodena skulle beskattas hos honom personligen eller hos AA AB.

SRN lämnade besked den 21 december 2016 (Dnr 9-16/D) att AA ska beskattas under inkomst av tjänst. Beskedet överklagades av båda parter, dock med olika motiveringar.

HFD:s dom meddelades den 20 juni 2017. HFD pekar i sin bedömning på den rättspraxis som finns för beskattning av styrelsearvode där beskattning skett under inkomst av tjänst, se RÅ 1993 ref. 104 och RÅ 2000 not. 187. Fakturering via bolag har undantagsvis godtagits vid uppdrag som har avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser, se RÅ 1993 ref. 55. HFD anger vidare att den lagändring av näringsbegreppet som skedde 2009, se 13 kap. 1 § andra stycket IL, inte kan anses ha medfört någon ändring av rättsläget när det gäller beskattning av styrelsearvode. AA ska därför beskattas för samtliga styrelsearvoden under inkomst av tjänst.

Skatteverkets kommentar

Som en grundförutsättning med anledning av HFD:s dom åligger det styrelseledamöter, deras uppdragsgivare och fakturerande företag att tillämpa den rättspraxis som domstolen nu förtydligat.

HFD:s dom innebär att Skatteverkets administrativa praxis från 2009, att under vissa förutsättningar godkänna fakturering av styrelsearvode, som redovisats i ställningstagandet Utfärdande av F-skattsedel efter ändrat näringsbegrepp inte längre ska tillämpas. Den femte punktsatsen under avsnitt 4 som avser s.k. styrelseproffs m.fl. upphör därmed att gälla, men fakturering kan dock i enlighet med rättspraxis även fortsättningsvis göras för vissa avgränsade uppdrag för specifika insatser i andra företag.

Vid ingående av nya avtal efter HFD:s dom den 20 juni 2017 kan ställningstagandet inte tillämpas för arvode för styrelseledamot. Detta bör gälla oavsett om fakturering sker via juridisk person eller enskild näringsverksamhet eftersom HFD tydligt uttalat att styrelseuppdrag normalt ska beskattas i tjänst.

När det gäller redan ingångna avtal där ledamoten har uppfyllt kriterierna enligt ställningstagandet och fakturerar via företag eller enskild näringsverksamhet bör dessa avtal normalt kunna fortlöpa viss tid utan beskattningskonsekvenser för inkomstbeskattningen.

Bakgrunden till detta är att ett uppdrag som styrelseledamot normalt gäller i vart fall till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år då ledamoten utsågs, 8 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551). Vidare har det fakturerande företaget regelmässigt varit godkänt för F-skatt, och F-skattens rättsverkningar gäller då under det ingångna avtalet för betalning av socialavgifter, 2 kap. 5 § socialavgiftslagen (2000:980) liksom för skyldighet att göra skatteavdrag, 10 kap. 11 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

De avtal om fakturering av styrelseuppdrag som ingåtts före HFD:s dom den 20 juni 2017 bör därför kunna fortlöpa viss tid, dock som längst till nästkommande årsstämma under som senast år 2018. Det innebär att styrelsearvoden som avser tiden fram till nästkommande årsstämma bör kunna betalas ut till fakturerande företag utan särskilda beskattningskonsekvenser för parternas inkomstbeskattning. Detta innebär i många fall en förlängning av tidigare aviserade övergångsperiod, som var begränsad till utgången av innevarande räkenskapsår.

Motsvarande bedömning och hantering bör tillämpas även i fråga om socialavgifter så att en sådan övergångsperiod i dessa delar hanteras enhetligt utan särskilda skattekonsekvenser. Inte heller bör HFD:s dom medföra beskattningskonsekvenser i dessa delar för tidigare år om tillämpning har skett i enlighet med ställningstagandet.

Referenser

13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 5 § socialavgiftslagen (2000:980)

10 kap. 11 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

8 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551)