OBS: Detta är utgåva 2023.13. Visa senaste utgåvan.

En uppgiftsskyldig rådgivare eller användare ska lämna ett antal uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang till Skatteverket. Den uppgiftsskyldiga ska t.ex. lämna information om det rapporteringspliktiga arrangemanget och uppgift om vem som är användare av arrangemanget. Uppgiftsskyldigheten gäller bara sådana uppgifter som personen har kännedom om eller tillgång till. Uppgifterna ska lämnas på ett fastställt formulär.

Information om på vilka sätt uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang kan lämnas beskrivs på skatteverket.se/DAC6.

Vilka uppgifter ska en uppgiftsskyldig rådgivare eller användare lämna?

En rapport om ett rapporteringspliktigt arrangemang ska innehålla uppgifter om (33 b kap. 16 § SFL)

Identitet och hemvist för rådgivare, användare och anknutna personer

Den som är uppgiftsskyldig ska lämna nödvändiga identifikationsuppgifter för rådgivare och användare inklusive uppgift om var personen har hemvist (33 b kap. 16 § första stycket 1 SFL). Om det finns personer som är anknutna till användaren och de har betydelse för arrangemanget ska sådan information också lämnas om de personerna.

Nödvändiga identifikationsuppgifter är (7 kap. 2 b § SFF)

  • namn
  • personnummer
  • samordningsnummer
  • organisationsnummer eller motsvarande registreringsnummer
  • utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande
  • födelsedatum och födelseort för fysiska personer.

Med hemvist menas skatterättslig hemvist. Om en person har hemvist i mer än ett land ska alla länder där personen har hemvist anges (prop. 2019/20:74 s. 214).

Identifikationsuppgifter ska lämnas för både svenska och utländska rådgivare och användare. Dessa uppgifter ska bara lämnas om det finns personer som är rådgivare eller användare enligt den svenska lagstiftningen. Om ett arrangemang har genomförts utan att rådgivare har varit inblandade behöver någon uppgift om rådgivare inte lämnas.

Personer som är anknutna till användaren

Uppgifter ska lämnas om personer som är anknutna till användaren om personerna har betydelse för det rapporteringspliktiga arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 118). Personer som är anknutna till användaren är sådana personer som uppfyller kraven för att vara en anknuten person i 8 § RAL (33 b kap. 3 § SFL). Informationen ska bara lämnas om den är relevant, d.v.s. om Skatteverket, eller en utländsk skattemyndighet, behöver informationen för att kunna bedöma arrangemanget och dess konsekvenser (prop. 2019/20:74 s. 214). Det är alltså inte alla personer som är anknutna till användaren som ska rapporteras. De anknutna personer som ska anges är sådana som har betydelse för genomförandet eller förståelsen av arrangemanget utan att vara användare. De anknutna personerna kan ha hemvist inom eller utanför EU. Personerna kan ha större eller mindre betydelse för ett arrangemang.

Kännetecknen gränsöverskridande betalningar m.m. och överföring av svårvärderade immateriella tillgångar är bara tillämpliga om det rör sig om transaktioner mellan anknutna personer. För dessa kännetecken ska uppgifter därför lämnas om vilka anknutna personer som varit involverade i det aktuella arrangemanget. Även för övriga kännetecken, som inte kräver att det är ett arrangemang mellan anknutna personer, kan den uppgiftsskyldiga behöva lämna uppgifter om vilka personer som är anknutna till användaren. Ett exempel på när det kan behövas är om den uppgiftsskyldiga ska lämna uppgifter om en omstrukturering. I sådant fall kan det vara nödvändigt för Skatteverket eller en utländsk skattemyndighet att känna till vilka koncernföretag som berörs.

I Skatteverkets e-tjänst ”skapa rapport” ska man för anknutna personer ange om personen är berörd av arrangemanget eller inte (se Formkrav nedan). En anknuten person kan ha betydelse för ett arrangemang utan att vara berörd av arrangemanget. Det är den uppgiftsskyldiga som får bedöma om den anknutna personen är berörd eller inte utifrån sin information om arrangemanget. I sammanfattningen går det att beskriva vilken betydelse den anknutna personen har eller på vilket sätt denna är berörd.

Exempel: en anknuten person har betydelse för arrangemanget utan att vara berörd

En omstrukturering genomförs mellan koncernföretag i olika länder. Ett koncernföretag står för finansieringen. Den koncerninterna finansiären är en anknuten person till flera av användarna. En sådan finansiär (som saknar annan roll i arrangemanget) kan ha betydelse för arrangemanget utan att för den delen beröras av arrangemanget.

Marknadsförbara arrangemang

Ett marknadsförbart arrangemang kan vara rapporteringspliktigt även om det inte finns någon användare. Om uppgiftsskyldigheten för ett sådant arrangemang har inträtt innan det finns en användare behöver uppgift om användare inte lämnas utan den uppgiften får lämnas senare, jfr 33 b kap. 21 § SFL (prop. 2019/20:74 s. 214).

En rådgivare behöver för ett marknadsförbart arrangemang bara lämna uppgift om användare som rådgivaren har koppling till. Exempelvis behöver rådgivare A inte lämna uppgifter om användare som har tillhandahållits samma marknadsförbara arrangemang av rådgivare B. Rådgivare A ska däremot lämna uppgift om vem som ursprungligen har utformat arrangemanget om rådgivare A har kännedom om eller tillgång till den uppgiften. Rådgivare A ska också lämna uppgift om andra rådgivare i tidigare led som bidragit till att rådgivare A kan marknadsföra arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 214).

Information om det rapporteringspliktiga arrangemanget

Den uppgiftsskyldiga ska beskriva det rapporteringspliktiga arrangemanget genom att bl.a. tala om vilket eller vilka kännetecken som gör arrangemanget rapporteringspliktigt, de faktiska omständigheterna och relevanta affärstransaktioner för arrangemanget.

Kännetecken

Uppgift ska lämnas om vilket eller vilka av kännetecknen i 13–25 §§ RAL som gör arrangemanget rapporteringspliktigt (33 b kap. 16 § första stycket 2 SFL). Om arrangemanget träffas av flera kännetecken ska alla kännetecken anges.

Beskrivning av det rapporteringspliktiga arrangemanget

Den uppgiftsskyldiga ska lämna en sammanfattning av innehållet i arrangemanget och en övergripande beskrivning av relevant affärsverksamhet eller relevanta arrangemang (33 b kap. 16 § första stycket 3 SFL).

Den uppgiftsskyldiga måste lämna tillräcklig information om arrangemanget så att Skatteverket och en utländsk skattemyndighet kan förstå hur arrangemanget fungerar. Om det rör sig om komplicerade arrangemang kan det underlätta om den uppgiftsskyldiga lämnar in scheman över bolagsstrukturer, transaktioner m.m. (prop. 2019/20:74 s. 215). Sådana scheman kan då vara en illustration till den beskrivning som lämnas i texten i sammanfattningen.

Både sammanfattningen och den övergripande beskrivningen syftar till att klargöra arrangemanget som sådant på en övergripande nivå. Det är därför inte nödvändigt att alla detaljer om arrangemanget tas med, t.ex. behöver identifikationsuppgifter för varje person som nämns inte vara med. I den övergripande beskrivningen kan det räcka med att t.ex. skriva att företag A i land A förvärvar företag B i land B och vilken bolagsform företag A och företag B har. Om det har betydelse för att förstå hur ett arrangemang fungerar kan man också behöva tala om vilka länder som arrangemanget berör och vilka skattesatser som gäller i landet för den inkomst som det är fråga om (prop. 2019/20:74 s. 118).

Sammanfattningen och den övergripande beskrivningen ska ge tillräcklig information om de olika stegen i arrangemanget och hur det fungerar. Hur lång och detaljerad sammanfattningen och den övergripande beskrivningen av ett arrangemang behöver vara måste avgöras för varje enskilt arrangemang. En bra utgångspunkt för hur detaljerad sammanfattningen behöver vara är att man behöver lämna så mycket information att det ger Skatteverket eller en utländsk skattemyndighet en grundläggande uppfattning om vilka transaktioner som ligger till grund för det aktuella arrangemanget. Dessutom ska Skatteverket eller en utländsk skattemyndighet kunna förstå varför ett arrangemang träffas av det kännetecken som angetts, vilka skattekonsekvenserna är av arrangemanget och hur en förväntad skatteförmån uppkommer. Beskrivningen bör också förklara hur berörda bestämmelser är tillämpliga (eller inte är tillämpliga) på arrangemanget. Även relationen mellan parterna i arrangemanget bör beskrivas när det är relevant.

Namn under vilket arrangemanget är allmänt känt om ett sådant namn finns

Om arrangemanget är allmänt känt under ett visst namn ska uppgift också lämnas om det namnet (33 b kap. 16 § första stycket 3 SFL). Normalt ska inget namn fyllas i eftersom det bara är sådana arrangemang som är allmänt kända under ett visst namn som avses. Ett exempel på ett allmänt känt namn är ”kattrumpa”. Kattrumpa är ett namn som används på en viss typ av fastighetsöverlåtelser (prop. 2019/20:74 s. 93). Med namn på arrangemanget menas alltså ingen allmän beskrivning av den genomförda transaktionen som t.ex. ”avyttring av patent”.

Genomförandedatum

Den uppgiftsskyldiga ska lämna uppgift om det datum när genomförandet av arrangemanget påbörjades eller när arrangemanget ska genomföras (33 b kap. 16 § första stycket 4 SFL). När det gäller ”det datum när genomförandet av arrangemanget påbörjades eller när arrangemanget ska genomföras” avser det den dag när den rådgivare eller den användare som ska lämna in uppgifterna till Skatteverket påbörjade genomförandet av arrangemanget. Om den uppgiftsskyldiga ska lämna uppgifter innan genomförandet har påbörjats ska uppgift om det datum när den aktuella rådgivaren eller användaren avser att genomföra arrangemanget lämnas. Det saknar betydelse om någon annan rådgivare eller användare som deltar i arrangemanget redan har genomfört delar av arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 215).

Nationella bestämmelser som utgör grunden för arrangemanget

Uppgift ska lämnas om de nationella bestämmelser som utgör grunden för arrangemanget (33 b kap. 16 § första stycket 5 SFL). Både svenska och utländska bestämmelser ska anges. Man ska inte bara lämna uppgift om skatterättsliga bestämmelser utan även bestämmelser i skatteavtal utgör en del av det nationella regelverket. Den uppgiftsskyldiga ska därför lämna uppgift även om sådana bestämmelser (prop. 2019/20:74 s. 215).

Om ett arrangemang berör vissa svenska skatteregler så räcker det inte att bara ange IL utan de specifika regler som berörs av arrangemanget ska anges. Ett exempel är om en omstrukturering ska rapporteras där reglerna om internprissättning är tillämpliga. I ett sådant fall ska åtminstone 14 kap. 19 IL (den s.k. korrigeringsregeln) anges. Berör omstruktureringen dessutom regler i andra länder eller skatteavtal ska även dessa regler (inklusive specifika lagrum eller artiklar) anges.

Man behöver inte ange bestämmelser i RAL under nationella bestämmelser.

Om arrangemanget inte baseras på några särskilda bestämmelser bör det förklaras i sammanfattningen av arrangemanget. Det kan exempelvis vara fallet när kännetecknet verkligt huvudmannaskap är tillämpligt.

Värdet på arrangemanget

Den uppgiftsskyldiga ska lämna uppgift om värdet på arrangemanget (33 b kap. 16 § första stycket 6 SFL).

Det är värdet av den eller de transaktioner som ingår i arrangemanget som avses. Det är alltså inte skatteförmånens värde som ska anges. Beroende på hur arrangemanget ser ut kan man behöva ange flera transaktionsvärden, men det är tillräckligt att ange ett värde per enskild transaktion. Vid en överlåtelse av en fastighet bör priset vara det värde som ska anges, i vart fall om priset motsvarar marknadsvärdet.

I ett enskilt fall kan ett annat värde vara mer relevant för arrangemanget, t.ex. om en fastighet överlåts utan ersättning. Då kan det i stället vara exempelvis marknadsvärdet eller det bokförda värdet som bör anges (prop. 2019/20:74 s. 119).

I rapporten är det bara möjligt att ange ett värde i det aktuella fältet. Övriga relevanta värden får då anges i sammanfattningen.

För kännetecknet koncernintern gränsöverskridande överföring av funktioner, risker eller tillgångar (omstrukturering) i 25 § RAL är det marknadsvärdet på den överförda verksamheten (funktioner, risker och tillgångar) som ska anges. Kännetecknet avser internprissättning och avsikten med reglerna om rapporteringspliktiga arrangemang är att Skatteverket och utländska skattemyndigheter ska kunna identifiera arrangemang där tillgångar har överförts till fel pris. Överföringar av tillgångar i gränsöverskridande situationer ska ske till marknadsvärde (armlängdsprincipen) och därför är det också marknadsvärdet på den överförda verksamheten som ska anges som värdet på arrangemanget.

Transaktionsvärdet kan anges i någon annan valuta än svenska kronor. Man ska lämna uppgift om i vilken valuta värdet av arrangemanget har angetts (7 kap. 2 c § SFF).

EU-länder där användarna har hemvist och andra EU-länder som kan beröras

Uppgifter ska lämnas om det eller de EU-länder där användaren eller användarna har hemvist. Dessutom ska den uppgiftsskyldiga lämna uppgift om andra EU-länder som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget (33 b kap. 16 § första stycket 7 SFL). Det kan t.ex. röra sig om länder där arrangemanget påverkar beskattningen.

För marknadsförbara arrangemang bör uppgifter lämnas om i vilka EU-länder marknadsföringsåtgärder har vidtagits (prop. 2019/20:74 s. 215).

Identitet och hemvist för andra personer än rådgivare och användare som berörs av arrangemanget

En uppgiftsskyldig person ska också lämna uppgifter om alla andra personer i ett EU-land, än de som är rådgivare, användare eller anknutna personer till en användare, som sannolikt kommer att beröras av arrangemanget (33 b kap. 16 § första stycket 8 SFL). De uppgifter som ska lämnas om dessa personer är nödvändiga identifikationsuppgifter inklusive hemvist. Uppgifter om en annan berörd person ska bara lämnas om personen har hemvist i ett EU-land. Om en person har hemvist i mer än ett EU-land ska alla EU-länder där personen har hemvist anges (prop. 2019/20:74 s. 215).

En fysisk person berörs inte av ett rapporteringspliktigt arrangemang bara genom att personen är anställd hos eller har ett uppdrag för en juridisk person som berörs av arrangemanget. En fysisk person kan beröras av ett arrangemang om personen är personligen involverad i ett arrangemang genom att t.ex. vara betalningsmottagare, köpare eller säljare i någon transaktion som ingår i arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 120).

Myndigheter borde sällan beröras av ett rapporteringspliktigt arrangemang. Men det går inte att utesluta att en myndighet omedvetet kan beröras av ett arrangemang inom ramen för sitt agerande som juridisk person, t.ex. vid ett marknadsmässigt köp av en fastighet (prop. 2019/20:74 s. 120).

En bank kan beröras av ett rapporteringspliktigt arrangemang om den agerar för egen räkning inom ramen för arrangemanget. Utför banken däremot t.ex. transaktioner åt eller lånar ut pengar till andra för att de ska kunna genomföra transaktioner blir frågan i stället om banken är rådgivare för arrangemanget. Om banken är rådgivare för ett rapporteringspliktigt arrangemang ska nödvändiga identifikationsuppgifter lämnas för banken. Men uppgifterna lämnas i så fall enligt 33 b kap. 16 § första stycket 1 SFL och inte enligt 16 § första stycket 8 (prop. 2019/20:74 s. 120).

Referensnummer för arrangemanget

Om ett referensnummer har tilldelats det rapporteringspliktiga arrangemanget ska uppgift om detta referensnummer lämnas (33 b kap. 16 § andra stycket SFL).

Varje specifikt rapporteringspliktigt arrangemang som rapporterats har ett referensnummer knutet till sig. Om flera uppgiftsskyldiga rådgivare eller användare är skyldiga att lämna uppgifter om samma arrangemang så ska uppgifterna kunna knytas till ett enda arrangemang i det centrala registret (Central Directory) där alla uppgifter ska registreras för att informationsutbytet mellan EU-länderna ska genomföras. Detta sker genom att varje specifikt arrangemang får ett eget referensnummer (prop. 2019/20:74 s. 121).

Vid den första rapporteringen av ett arrangemang tilldelas arrangemanget ett unikt referensnummer av Skatteverket eller, om uppgifterna lämnas i ett annat EU-land, av den behöriga myndigheten i det andra EU-landet (7 kap. 2 d § SFF). Om det är första gången som ett arrangemang rapporteras så finns det alltså inget referensnummer och då ska man inte heller fylla i något referensnummer utan lämna det fältet blankt. Detta förutsätter att det aktuella arrangemanget inte tidigare har rapporterats till Skatteverket eller till en behörig myndighet i ett annat EU-land.

Vid alla efterföljande tillfällen när uppgifter ska lämnas om ett redan tidigare inrapporterat arrangemang (oavsett om uppgifterna har lämnats till Skatteverket eller i ett annat EU-land) ska referensnummer anges. Referensnumret utgörs av en kod bestående av 17 tecken som t.ex. kan se ut så här SEA20200701000123 om referensnumret har tilldelats av Skatteverket. Har uppgifterna om det aktuella arrangemanget redan lämnats i ett annat EU-land anges i stället det referensnummer som arrangemanget har tilldelats av den behöriga myndigheten i det andra EU-landet.

Uppgifter ska bara lämnas om den uppgiftsskyldiga har kännedom om eller tillgång till uppgifterna

Den uppgiftsskyldiga ska bara lämna sådana uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang som personen har kännedom om eller tillgång till (33 b kap. 17 § SFL). Detta inkluderar information som personen indirekt har tillgång till, t.ex. genom bolag inom samma koncern, åtkomst till vissa datasystem eller på liknande sätt (prop. 2019/20:74 s. 216). Däremot behöver uppgiftsskyldiga rådgivare och användare inte efterfråga uppgifter eller information för att uppfylla uppgiftsskyldigheten (prop.2019/20:74 s. 123).

Om en uppgiftsskyldig inte har kännedom om eller tillgång till en uppgift som ska lämnas enligt 33 b kap. 16 § SFL ska detta markeras vid uppgiftslämnandet. I många fall innebär det att man i formuläret skriver att uppgiften saknas.

Undantag från att lämna uppgift vid tystnadsplikt

Skyldigheten för en rådgivare att lämna uppgifter gäller bara om denna inte är förhindrad att lämna uppgifterna på grund av tystnadsplikten för advokater (33 b kap. 18 § SFL). Vilka uppgifter som omfattas av tystnadsplikten får avgöras från fall till fall. Advokatens tystnadsplikt gäller inte om klienten samtycker till att uppgifterna lämnas. I ett sådant fall är advokaten eller advokatbyrån skyldig att lämna samtliga uppgifter om arrangemanget och ansvarar för att så sker (prop. 2019/20:74 s. 216).

Om rådgivaren är en juridisk person, i form av en advokatbyrå, kan rådgivaren vara förhindrad att lämna uppgifter på grund av att uppgifterna omfattas av den tystnadsplikt för advokater som gäller för en anställd eller en företrädare för advokatbyrån (prop. 2019/20:74 s. 216). Den som är förhindrad att lämna uppgift ska om det inte finns förhinder på grund av tystnadsplikten informera de andra rådgivarna, eller om inga sådana finns, användaren.

Uppgiftsskyldighetens förhållande till regler om insiderinformation och marknadsmissbruk

Det kan inte uteslutas att ett rapporteringspliktigt arrangemang innehåller information som är s.k. insiderinformation. Även om ett arrangemang innehåller insideruppgifter har regeringen bedömt att de uppgifterna inte behöver undantas från uppgiftsskyldigheten i RAL (prop. 2019/20:74 s. 134).

Formkrav

Uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang ska lämnas enligt ett fastställt formulär (38 kap. 1 § SFL). Uppgifterna kan lämnas genom att

  • lämna filer i e-tjänst
  • skapa rapport i e-tjänst.

Om den uppgiftsskyldiga inte har möjlighet att använda Skatteverkets e-tjänster så kan blanketten Rapport om rapporteringspliktiga arrangemang (SKV 2780) också användas.

Läs mer om hur de olika sätten för att lämna uppgifter fungerar på skatteverket.se/DAC6.

Om uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang lämnas på något annat sätt än enligt ett fastställt formulär har uppgifterna inte lämnats och då kan en rapporteringsavgift tas ut.

Kompletterande information

  • Om uppgifterna om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte lämnas i tid, eller om lämnade uppgifter har fel eller brister kan Skatteverket ta ut en rapporteringsavgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

Övrigt

  • Rapporteringspliktiga arrangemang (DAC 6) [1] [2]

Referenser inom informationsutbyte med andra länder