OBS: Detta är utgåva 2023.13. Visa senaste utgåvan.

Det kännetecken som kallas internprissättning består av tre kännetecken. De innefattar användning av ensidiga regler om en schabloniserad beräkning av resultat eller vinstmarginaler (unilaterala safe harbour-regler), överföring av svårvärderade immateriella tillgångar mellan anknutna personer och koncernintern gränsöverskridande överföring av funktioner, risker eller tillgångar där ett företag förlorar mer än halva intjäningsförmågan (omstrukturering). Ett arrangemang är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga fördelen.

Innehållsförteckning

Utnyttjande av unilaterala safe harbour-regler

Ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt om det innefattar användning av ensidiga regler om en schabloniserad beräkning av resultat eller vinstmarginaler, s.k. unilaterala safe harbour-regler (23 § RAL).

OECD:s riktlinjer för internprissättning kan användas för att bedöma vad som är en safe harbour-regel

Safe harbour-regler innebär en rätt för berättigade skattskyldiga att följa ett enklare regelverk för internprissättning avseende vissa på förhand definierade transaktioner. Sådana regler beskrivs i kapitel IV, avsnitt E, i OECD:s riktlinjer för internprissättning och i förarbetena till 23 § RAL görs hänvisningar till riktlinjerna (prop. 2019/20:74 s. 113 f. och prop. 2019/20:74 s. 203 f.). Skatteverket utgår därför från OECD:s riktlinjer vid bedömningen av kännetecknet.

Eftersom det ska vara fråga om unilaterala safe harbour-regler omfattas inte fall där två eller flera länder har kommit överens om en godtagbar prisnivå. Inte heller safe harbour-regler som det råder internationell konsensus om omfattas av uppgiftsskyldigheten, exempelvis genom att reglerna följer av OECD:s riktlinjer för internprissättning (prop. 2019/20:74 s. 114). Dit hör vägledningen om lågvärdeskapande koncerninterna tjänster i kapitel VII i riktlinjerna.

Förenklade dokumentationsregler för intern­pris­sättnings­transaktioner är inte safe harbour-regler. Inte heller unilaterala prissättningsbesked (APA) där ett företag har kommit överens med skattemyndigheten i det egna landet om prissättningen faller in under safe harbour-begreppet eftersom det är fråga om ett individuellt avtal där man tagit ställning till en viss transaktion. Underkapitaliseringsregler faller inte heller in under safe harbour-begreppet (punkt 4.103 i OECD:s riktlinjer).

Inte safe harbour om prissättningen grundar sig på en funktionsanalys och jämförelsestudie

Om prissättningen av transaktionen grundar sig på en funktionsanalys och jämförelsestudie är det inte fråga om att använda en safe harbour-regel även om priset, procentsatsen eller vinstmarginalen skulle hamna inom spannet i safe harbour-regeln.

Om en safe harbour-regel däremot utnyttjas saknar det betydelse om den i och för sig leder till ett armlängdsmässigt pris.

Kännetecknet omfattar även vinstallokering till fasta driftställen

Det går inte att utläsa av lagtexten i 23 § RAL att kännetecknet enbart omfattar transaktioner mellan två företag. Där anges bara att det innefattar användning av unilaterala safe harbour-regler. Skatteverket anser att om det är möjligt att utnyttja sådana regler i ett annat land vid vinstallokering till fasta driftställen så omfattas det av kännetecknet (Skatteverkets ställningstagande DAC 6 – vad menas med begreppet gränsöverskridande i kännetecknen om internprissättning och inom vilka företagsgrupperingar är kännetecknen tillämpliga?).

Rapporteringsplikt även om det inte uppkommer någon skatteförmån

Ett arrangemang som uppvisar det här kännetecknet är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga fördelen, eller en av de huvudsakliga fördelarna, som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget (12 § andra stycket RAL).

Överföring av svårvärderade immateriella tillgångar

Ett gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktigt enligt 24 § RAL om det innefattar en överföring av svårvärderade immateriella tillgångar mellan anknutna personer. Med svårvärderade immateriella tillgångar avses immateriella tillgångar eller rättigheter till immateriella tillgångar för vilka

  • tillförlitliga jämförbara transaktioner saknas vid den tidpunkt då de överförs
  • beräkningarna av framtida kassaflöden eller inkomster som väntas kunna härledas ur den immateriella tillgången eller de antaganden som används vid värderingen av den immateriella tillgången är mycket osäkra vid den tidpunkt då transaktionen inleddes, vilket gör det svårt att förutsäga värdet på den immateriella tillgången vid tidpunkten för överföringen.

OECD:s riktlinjer för internprissättning kan användas för att bedöma vad som är svårvärderade immateriella tillgångar

Svårvärderade immateriella tillgångar (Hard-to-value intangibles, HTVI) beskrivs i kapitel VI, avsnitt D.4, i OECD:s riktlinjer för internprissättning och i förarbetena till 24 § RAL görs hänvisningar till riktlinjerna (prop. 2019/20:74 s. 114 f. och prop. 2019/20:74 s. 204). Skatteverket utgår därför från OECD:s riktlinjer vid bedömningen av kännetecknet.

Exempel på arrangemang som omfattas av detta kännetecken är arrangemang som innefattar överföringen av en immateriell tillgång som bara delvis är utvecklad vid tidpunkten för överföringen eller som inte förväntas exploateras kommersiellt förrän flera år efter överföringen (prop. 2019/20:74 s. 204).

De exempel som ges i förarbetena är inte uttömmande men är sådant som typiskt sett brukar känneteckna svårvärderade immateriella tillgångar. Det rör sig om fall där värderingen blir osäker eftersom det inte finns några historiska finansiella data att göra framtida prognoser utifrån (jfr p. 6.166 i OECD:s riktlinjer). Immateriella tillgångar anses ofta vara svåra att värdera eftersom de i många fall är unika. Men bara den omständigheten innebär inte att de omfattas av begreppet svårvärderade immateriella tillgångar utan vägledning får hämtas i avsnitt D.4 i kapitel VI i OECD:s riktlinjer.

Både överlåtelse och upplåtelse av immateriella tillgångar omfattas av kännetecknet

Med överföring avses såväl överlåtelse som upplåtelse av immateriella tillgångar. Även rättigheter till immateriella tillgångar avses (24 § RAL). OECD:s riktlinjer omfattar också både överlåtelser och upplåtelser (transfer of intangibles or rights in intangibles, jfr p. 6.189). Det visar ytterligare på att både överlåtelser och upplåtelser omfattas av kännetecknet.

Överföringen ska ske mellan anknutna personer

Kännetecknet träffar överföring av HTVI mellan anknutna personer. Det avser därför bara transaktioner mellan två företag. Definitionen av anknutna personer omfattar bl.a. situationer där ett företag äger mer än 25 procent av rösterna eller kapitalet i ett annat företag (8 § RAL). Även om en transaktion avseende HTVI mellan två anknutna företag skulle ske på armlängdsmässiga villkor omfattas den av uppgiftsskyldigheten.

När är arrangemanget gränsöverskridande?

En förutsättning för att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt är att det är gränsöverskridande. Vid överföring av HTVI kan det handla om transaktioner mellan företag med hemvist i olika länder eller mellan två företag i samma land där det ena företaget har fast driftställe i ett annat land som arrangemanget är en del av. Skatteverket anser inte att det är nödvändigt att de immateriella tillgångarna flyttas över en landsgräns för att kännetecknet ska vara uppfyllt. Skatteverket anser att om äganderätten eller nyttjanderätten till tillgångar överförs från ett företag i ett land till ett företag i ett annat land och detta får skattekonsekvenser för företagen i något av länderna så är arrangemanget gränsöverskridande och kan omfattas av kännetecknet. Det gäller även om verksamheten fortsätter att bedrivas på samma plats som tidigare (Skatteverkets ställningstagande DAC 6 – vad menas med begreppet gränsöverskridande i kännetecknen om internprissättning och inom vilka företagsgrupperingar är kännetecknen tillämpliga?).

Det finns en viss skillnad i ordalydelse mellan 24 § RAL (”… gränsöverskridande arrangemang … om det innefattar överföring av …”) jämfört med 25 § RAL (”… arrangemang … om det innefattar gränsöverskridande överföring av …”). Denna skillnad i ordalydelsen har dock ingen betydelse när man bedömer om arrangemanget är gränsöverskridande eller om kännetecknen är uppfyllda.

Exempel på när arrangemanget är gränsöverskridande

Här nedan finns ett exempel på när arrangemanget är gränsöverskridande.

Exempel 1 a: överföring av HTVI till ett annat företags fasta driftställe

A AB bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Finland. I Finland finns det anknutna företaget B Oy. B Oy avyttrar HTVI till A AB som allokerar dem till det fasta driftstället i Finland.

Avyttringen innebär att äganderätten till tillgångarna övergår från ett finskt företag (B Oy) till ett svenskt företag (A AB). Finland kommer även fortsättningsvis att kunna beskatta tillgångarna men den svenska beskattningen kommer också att påverkas av förvärvet. Arrangemanget kan vara gränsöverskridande och beröra två länder även om tillgångarna inte flyttas från verksamhet som bedrivs i ett land till verksamhet som bedrivs i ett annat land. Det finns deltagare i Sverige (A AB) och Finland (B Oy) och båda länderna är berörda. Arrangemanget är därför gränsöverskridande enligt villkoren i 5 § RAL och uppfyller kännetecknet i 24 § RAL. Det är därmed rapporteringspliktigt.

Rapporteringsplikt även om det inte uppkommer någon skatteförmån

Ett arrangemang som uppvisar det här kännetecknet är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga fördelen, eller en av de huvudsakliga fördelarna, som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget (12 § andra stycket RAL).

Koncernintern gränsöverskridande överföring av funktioner, risker eller tillgångar (omstrukturering)

Ett arrangemang är rapporteringspliktigt om det innefattar en koncernintern gränsöverskridande överföring av funktioner, risker eller tillgångar och den överförande partens förväntade resultat före finansiella poster och skatter under en treårsperiod efter överföringen är mindre än 50 procent av vad det förväntade resultatet skulle ha varit om överföringen inte hade gjorts (25 § RAL).

OECD:s riktlinjer för internprissättning kan användas för att bedöma vad som är en omstrukturering

Kännetecknet omfattar omstruktureringar, vilket behandlas i kapitel IX i OECD:s riktlinjer. Riktlinjerna kan vara till hjälp vid tolkningen av kännetecknet, inklusive vad som kan utgöra funktioner, risker och tillgångar (prop. 2019/20:74 s. 115).

En omstrukturering kan träffas av flera kännetecken

En omstrukturering som träffas av det här kännetecknet kan innehålla en överföring av svårvärderade immateriella tillgångar och därmed också träffas av kännetecknet i 24 § RAL. Om ett arrangemang träffas av flera kännetecken som gör det rapporteringspliktigt ska samtliga kännetecken anges (33 b kap. 16 § första stycket 2 SFL).

Eventuell ersättning för den överförda verksamheten ska inte beaktas

Resultatet före finansiella poster och skatter kallas ofta EBIT (Earnings Before Interest and Tax). När man beräknar det förväntade resultatet för treårsperioden ska eventuell ersättning som uppbärs på grund av överföringen inte tas med vid beräkningen. Avsikten med kännetecknet är att jämföra den överförande partens intjänandeförmåga före och efter överlåtelsen (prop. 2019/20:74 s. 115 f.).

Resultatminskningen beräknas som ett genomsnitt för treårsperioden

Det förväntade resultatet före finansiella poster och skatter (EBIT) ska under en treårsperiod efter överföringen vara mindre än 50 procent av vad det förväntade resultatet skulle ha varit om överföringen inte hade gjorts. Beräkningen görs som ett genomsnitt för hela treårsperioden. Det är alltså inte nödvändigt att varje års resultat under treårsperioden beräknas minska med mer än 50 procent (prop. 2019/20:74 s. 115 f.).

När överföringen sker genom en koncernintern gränsöverskridande fusion kommer det överlåtande företaget att upplösas och därmed kommer dess EBIT att vara mindre än 50 procent under en treårsperiod efter överföringen jämfört med vad resultatet hade varit om fusionen inte ägt rum. Villkoret avseende resultatminskningen är därför uppfyllt och arrangemanget är rapporteringspliktigt. Se exempel nedan på att en gränsöverskridande fusion anses vara ett gränsöverskridande arrangemang.

Exempel på beräkningen av resultatminskningen

Här nedan finns ett exempel på hur resultatminskningen beräknas.

Exempel 2 a: beräkning av resultatminskningen

A AB omstruktureras genom att funktioner, risker och tillgångar överförs till koncernföretag B i land B. Efter överföringen förväntas A AB uppnå en EBIT under de närmaste tre åren om sammanlagt 20 miljoner kr. Om överföringen inte hade gjorts, utan A AB hade fortsatt att bedriva sin verksamhet som tidigare, hade A AB förväntats uppnå en EBIT under de närmaste tre åren om sammanlagt 50 miljoner kr. Det förväntade resultatet efter överföringen är mindre än 50 procent av det förväntade resultatet om överföringen inte hade gjorts (20/50 = 40 procent). Arrangemanget är därmed rapporteringspliktigt.

Beräkningen av treårsperioden

Hur treårsperioden ska beräknas framgår inte av lagtexten och regeringen har inte gett någon vägledning i förarbetena.

En omstrukturering behöver inte äga rum på en specifik dag utan kan ske genom en gradvis överföring av tillgångar och personal under en längre tid. Eftersom syftet är att jämföra den överförande partens intjänandeförmåga före och efter omstruktureringen anser Skatteverket att det är treårsperioden efter den tidpunkt då berörda tillgångar, funktioner och risker har överförts och fått effekt på resultatnivån som är den relevanta beräkningsperioden (Skatteverkets ställningstagande DAC 6 – hur beräknas treårsperioden i kännetecknet om överföring av funktioner, risker eller tillgångar?).

Exempel på beräkningen av treårsperioden

Här nedan finns ett par exempel på hur treårsperioden ska beräknas.

Exempel 3 a: omstrukturering från fullfjädrad tillverkare till kontraktstillverkare

A AB, med hemvist i Sverige, bedriver tillverkning av produkterna X, Y och Z. A AB bedriver också forskning och utveckling (FoU) för att förbättra produkterna och hitta nya produkter inom samma område. A AB är en fullfjädrad tillverkare som ansvarar för verksamheten och själv står alla risker med både FoU och tillverkning. I januari beslutas att det ska ske en omstrukturering inom koncernen och att A AB framöver ska vara en kontraktstillverkare. Företag B, med hemvist i land B, ska ta över FoU-verksamheten och agera principal avseende tillverkningen. Ett avtal ingås i april mellan A AB och företag B som reglerar villkoren för överlåtelsen av de immateriella tillgångarna och överföringen av funktioner och risker till företag B samt priset på den överlåtna verksamheten. I juni påbörjas överföringen av de immateriella tillgångarna och överflyttningen av den personal som ska följa med till företag B. I början av september är omstruktureringen klar. De funktioner, risker och tillgångar samt den personal som skulle överföras till företag B har överförts och A AB fungerar som kontraktstillverkare. Treårsperioden börjar i september och den förväntade EBIT-nivån för A AB som kontraktstillverkare ska jämföras med vad förväntad EBIT hade varit om A AB inte hade omstrukturerats.

Exempel 3 b: omstrukturering sker i två omgångar

C AB, med hemvist i Sverige, bedriver tillverkning och försäljning av produkterna X, Y och Z. C AB bedriver också forskning och utveckling (FoU) för att förbättra produkterna och hitta nya produkter inom samma område. C AB är ett fullfjädrat tillverknings- och försäljningsbolag som ansvarar för verksamheten och själv står alla risker med både FoU, tillverkning och försäljning. I januari år 1 beslutas att det ska ske en omstrukturering inom koncernen och att C AB framöver bara ska vara ett försäljningsbolag. Företag D, med hemvist i land D, ska ta över FoU-verksamheten och tillverkningen. C AB ska fortsätta som fullfjädrat försäljningsbolag. Avtal ingås i april år 1 mellan C AB och företag D som reglerar villkoren för överlåtelsen av materiella och immateriella tillgångar till företag D avseende FoU och tillverkning samt priset på den överlåtna verksamheten. I juni år 1 påbörjas överföringen av de immateriella tillgångarna, flyttning av maskinerna för tillverkningen och överflyttningen av den personal som ska följa med till företag D. I början av september år 1 är omstruktureringen klar. De tillgångar och den personal som skulle överföras till företag D har överförts och C AB fungerar som försäljningsbolag. Treårsperioden börjar i september år 1 och den förväntade EBIT-nivån för C AB som försäljningsbolag ska jämföras med vad förväntad EBIT hade varit om C AB inte hade omstrukturerats.

I februari år 3 beslutas att C AB ska omstruktureras från fullfjädrat försäljningsbolag till lågriskdistributör med företag E, med hemvist i land E, som principal. Denna omstrukturering var inte en del i det första beslutet. Företag E tar över ansvaret för marknadsföring och försäljningsstrategier. Avtal ingås i mars år 3 mellan C AB och företag E som reglerar villkoren för överlåtelsen av de immateriella tillgångarna som hör till försäljningsverksamheten och överföringen av funktioner och risker till företag E samt priset på den överlåtna verksamheten. Den berörda personalen sägs upp och i maj år 3 påbörjas överföringen av de immateriella tillgångarna till företag E. I början av juni år 3 är omstruktureringen klar. De funktioner, risker och tillgångar som skulle överföras till företag E har överförts och C AB fungerar som lågriskdistributör. En ny treårsperiod börjar i juni år 3 och den förväntade EBIT-nivån för C AB som lågriskdistributör ska jämföras med vad förväntad EBIT hade varit om C AB hade fortsatt som fullfjädrat försäljningsbolag.

Rapporteringen avser ett förväntat resultat

Kännetecknet innefattar en jämförelse av det förväntade resultatet före och efter omstruktureringen. Det är alltså inte det faktiska utfallet som ska rapporteras. Tidpunkten för rådgivares och användares uppgiftsskyldighet regleras i 33 b kap. 19 och 20 §§ SFL. Den sista av de tidpunkter som medför att tidsfristen för när uppgifterna ska lämnas börjar löpa är den dag då omstruktureringen påbörjas.

Bedömningen av om kännetecknet är uppfyllt ska göras inför rapporteringen. Beräkningen av om det förväntade resultatet är mindre än 50 procent får göras så noggrant som möjligt utifrån de omständigheter som var kända vid den tidpunkten. Men det finns alltid ett visst mått av osäkerhet när det gäller att bedöma vad resultatet kommer att bli. Om det i efterhand visar sig att det faktiska resultatet blev mindre än 50 procent innebär inte det nödvändigtvis att beräkningen var felaktig. Skillnaden i resultat kan bero på omständigheter som inte var möjliga att förutse. I sådana fall har rådgivaren eller användaren inte brustit i sin uppgiftsskyldighet. Skulle skillnaden i utfall däremot bero på att man inte har beaktat omständigheter som borde ha beaktats kan bedömningen bli den motsatta.

Om det förväntade resultatet före överföringen visar en förlust är kännetecknet inte uppfyllt om det förväntade resultatet efter överföringen är noll eller positivt. Ett nollresultat eller positivt resultat kan inte anses vara mindre än 50 procent av ett negativt belopp. Om däremot förlusten förväntas bli ännu större efter överföringen är kännetecknet uppfyllt. Kännetecknet omfattar även situationer där förväntad EBIT före överföringen är negativ.

Både överlåtelse och upplåtelse av tillgångar omfattas av kännetecknet

Kännetecknet omfattar en överföring av funktioner, risker och tillgångar. På samma sätt som när det gäller överföring av svårvärderade immateriella tillgångar avser begreppet överföring såväl överlåtelse som upplåtelse. Kapitel IX i OECD:s riktlinjer omfattar båda delarna (jfr p. 9.48 i riktlinjerna).

Det ska vara fråga om en koncernintern överföring

Kännetecknet omfattar en koncernintern överföring av funktioner, risker och tillgångar. Det finns ingen definition i RAL av vad som menas med koncern. Skatteverket anser att med koncern avses en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § ÅRL (Skatteverkets ställningstagande DAC 6 – vad menas med begreppet gränsöverskridande i kännetecknen om internprissättning och inom vilka företagsgrupperingar är kännetecknen tillämpliga?). Enligt huvudprincipen i årsredovisningslagen innebär det ett innehav av mer än 50 procent av rösterna.

När är arrangemanget gränsöverskridande?

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt måste det vara gränsöverskridande. Vid överföring av funktioner, risker eller tillgångar kan det vara fråga om transaktioner mellan företag med hemvist i olika länder eller mellan två företag i samma land där det ena företaget har fast driftställe i ett annat land som arrangemanget är en del av.

Skatteverket anser inte att det är nödvändigt att tillgångar fysiskt flyttas över en landsgräns för att kännetecknet ska vara uppfyllt. Inte heller funktioner och risker behöver överföras från en verksamhet som bedrivs i ett land till en verksamhet som bedrivs i ett annat land. Skatteverket anser att om äganderätten eller nyttjanderätten till tillgångar och ansvaret för funktioner och risker överförs från ett företag i ett land till ett företag i ett annat land och detta får skattekonsekvenser för företagen i något av länderna så är arrangemanget gränsöverskridande och kan omfattas av kännetecknet. Det gäller även om verksamheten fortsätter att bedrivas på samma plats som tidigare (Skatteverkets ställningstagande DAC 6 – vad menas med begreppet gränsöverskridande i kännetecknen om internprissättning och inom vilka företagsgrupperingar är kännetecknen tillämpliga?).

Det finns en viss skillnad i ordalydelse mellan 24 § RAL (”… gränsöverskridande arrangemang … om det innefattar överföring av …”) jämfört med 25 § RAL (”… arrangemang … om det innefattar gränsöverskridande överföring av …”). Denna skillnad i ordalydelsen har dock ingen betydelse när man bedömer om arrangemanget är gränsöverskridande eller om kännetecknen är uppfyllda.

Exempel på när ett arrangemang är gränsöverskridande

Här nedan finns ett exempel på när ett arrangemang är gränsöverskridande.

Exempel 4 a: gränsöverskridande fusion

F AB bedriver verksamhet i Sverige. I Finland finns ett koncernföretag G Oy som dels bedriver verksamhet i Finland, dels bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige. G Oy fusioneras upp i F AB.

Fusionen innebär att äganderätten till tillgångarna och ansvaret för skulderna övergår från ett finskt företag till ett svenskt. Finland kommer fortsättningsvis att kunna beskatta den verksamhet som det finska företaget bedrev i Finland men tappar beskattningsrätten till det finska företagets svenska verksamhet. Sverige kommer fortsättningsvis inte bara att kunna beskatta den verksamhet som det finska företaget tidigare bedrev i Sverige utan även den verksamhet som tidigare bedrevs i Finland.

Även om verksamheten fortsätter att bedrivas i respektive land på samma sätt som tidigare är både Sverige och Finland berörda av arrangemanget. Eftersom G Oy upphör att existera kommer företagets förväntade EBIT under den kommande treårsperioden att vara mindre än 50 procent av vad det förväntade resultatet skulle ha varit om överföringen inte hade gjorts under förutsättning att EBIT förväntades överstiga noll. Sammantaget innebär detta att arrangemanget är gränsöverskridande enligt villkoren i 5 § RAL och uppfyller kännetecknet i 25 § RAL. Det är därmed rapporteringspliktigt. Det saknar betydelse om fusionen kan genomföras utan omedelbara beskattningskonsekvenser i enlighet med fusionsdirektivet (rådets direktiv 2009/133/EG).

Rapporteringsplikt även om det inte uppkommer någon skatteförmån

Ett arrangemang som uppvisar det här kännetecknet är rapporteringspliktigt även om en skatteförmån inte är den huvudsakliga fördelen, eller en av de huvudsakliga fördelarna, som en person rimligen kan förvänta sig av arrangemanget (12 § andra stycket RAL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2019/20:74 Genomförande av EU:s direktiv om automatiskt utbyte av upplysningar som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]

Ställningstaganden

  • DAC 6 – hur beräknas treårsperioden i kännetecknet om överföring av funktioner, risker eller tillgångar? [1]
  • DAC 6 – vad menas med begreppet gränsöverskridande i kännetecknen om internprissättning och inom vilka företagsgrupperingar är kännetecknen tillämpliga? [1] [2] [3] [4]

Referenser inom informationsutbyte med andra länder