OBS: Detta är utgåva 2023.14. Visa senaste utgåvan.

Ett terminskontrakt är ett avtal där båda parterna kommer överens om överlåtelse av en viss egendom, vid en bestämd tidpunkt i framtiden och till ett pris som bestäms vid avtalets ingående. I stället för leverans av den underliggande egendomen kan terminsavtalet innebära en rätt till kontantavräkning.

Vad är en termin?

En termin är ett avtal om ett köp eller en försäljning av egendom vid en framtida tidpunkt till bestämt pris. Istället för leverans av den underliggande egendomen kan terminsavtalet innebära en rätt till kontantavräkning. Till skillnad från ett optionsavtal är bägge parterna bundna vid ett terminsavtal. Bägge måste alltså fullgöra sina åtaganden.

Om en kontantavräkning ska ske ska A betala ett belopp motsvarande värdeförändringen till B om värdeförändringen går åt ena hållet. Går den åt andra hållet ska istället B betala till A. Avtalet innebär alltså ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Vanligtvis betalar parterna inget när de ingår ett terminsavtal. När avtalet löper ut sker i regel en betalning åt ena eller andra hållet, om inte värdet stått helt stilla. Avtalen kan avse alla möjliga slag av tillgångar som t.ex. aktier, räntor, valutor, råvaror, elektricitet eller olika index.

Terminsavtal har funnits under lång tid och inneburit att egendom har sålts för att levereras vid en framtida tidpunkt. Ibland har säljaren förvärvat egendomen först i samband med leveransen, i andra fall har hen varit ägare till egendomen redan när parterna träffade avtal om försäljningen. Försäljningen har kapitalvinstbeskattats på vanligt sätt.

Terminsavtal enligt inkomstskattelagen

Enligt inkomstskattelagens definition av termin ska terminsavtalet också vara lämpat för allmän omsättning (44 kap. 11 § IL). Bestämmelserna i skattelagstiftningen om terminer avser bara de terminsavtal som uppfyller definitionens krav. Sådana affärer som t.ex. inte lämpar sig för allmän omsättning är i praktiken bara vanliga försäljningar som sträcker sig över lång tid. Dessa behandlas enligt de vanliga reglerna om kapitalvinstbeskattning vid försäljning av egendomen.

Olika terminsavtal

Det finns olika sorters terminsavtal varav aktie- och aktieindexterminer är de vanligaste. Det finns också värdepapper som liknar terminsavtal t.ex. CFD-kontrakt och swappar.

Forwards och futures

Ofta används uttrycken forwards och futures i stället för terminer. Uttrycken står för olika typer av terminer med olika villkor. Forwards regleras alltid på slutdagen. För futures görs kontantavräkning varje dag. Futures kan dessutom säljas (kvittas) under löptiden vilket inte är möjligt med forwards.

Aktieindexterminer

Aktieindexterminer avser kursändringar på olika aktieindex. I Sverige handlar man ofta med indexterminer vars värdeutveckling beror på aktieindexet OMXS30 (OMX Stockholm S30 index). OMXS30-terminskontrakten är s.k. futures med daglig kontantavräkning.

Aktietermin

En aktietermin avser kursändringar på olika aktier. Dessa kan vara både futures- och forwardsterminer. Är man inte intresserad av leverans av de underliggande aktierna kan man välja aktiefutures där det är bestämt i villkoren att det ska ske en kontantavräkning (Cash).

OTC-kontrakt

När terminer används för säkring är det vanligt med skräddarsydda kontrakt istället för standardiserade. De skräddarsydda kontrakten kallas ofta OTC-kontrakt (over the counter) eller TM-kontrakt (tailor made = skräddarsydda).

Råvarutermin

En råvaurtermin avser kursändringar på olika råvaror t.ex. vete, olja, kaffe och guld.

Räntetermin

Ränteterminer avser avtal om förändringar av räntor. De baserar sig på antingen verkliga skuldebrev, ränteindex eller konstruerade obligationer. I det senare fallet varierar värdet på terminen med värdeförändringarna på en tänkt obligation med vissa bestämda villkor. Detta kan jämställas med ett ränteindex.

Valutatermin

En valutatermin avser kursändringar på olika valutor. Även en räntetermin med en utländsk fordringsrätt kallas normalt för valutatermin.

Handlingsalternativ

Parterna i terminsavtal är bundna av avtalet tills löptiden är slut. Det finns dock alternativ för parterna att säkra en vinst eller begränsa en förlust om de inte kan kvitta sig ur avtalet.

Kvittning

Parterna i ett futureskontrakt kan avsluta terminsavtalet innan löptiden är slut genom att sälja sin future under innehavstiden. Detta kallas för kvittning.

Lösen

Ett terminsavtal som avslutas med lösen genom leverans är i praktiken ett köp eller en försäljning av en tillgång.

Stängning

Istället för lösen av den underliggande egendomen kan parterna göra en kontantavräkning på slutdagen.

Nettning

Parterna i ett forwardskontrakt kan inte gå ur det genom t.ex. en försäljning under löptiden. De måste vänta till kontraktets slutdag innan affären är slutgiltigt avslutad. För att säkra en vinst eller begränsa en förlust kan man istället ingå ett nytt motsatt terminskontrakt avseende samma slag av egendom. Den som exempelvis köpt genom ett terminskontrakt till ett visst pris, kan ingå ett nytt kontrakt som säljare med annat pris men med samma slutdag. Skillnaden mellan de två priserna är nettot av affären och det nettot kan inte förändras under tiden fram till slutdagen för kontrakten.

Beteckningar

För att underlätta handeln har dessa terminer standardiserade villkor exempelvis avseende den underliggande egendomen, lösenpriset och terminernas löptid. Alla standardiserade terminsavtal har en speciell beteckning där det framgår vad det är för terminsavtal som har träffats.

På samma sätt som vid handel med optioner anges terminens slutmånad med en bokstav. Bokstäverna A-L står för slutmånad januari till och med december för futureskontrakt medan bokstäverna M-X står för slutmånad januari till och med december för forwardskontrakt.

För forwardskontrakt anges också lösenpriset i terminsbeteckningen. En termin med beteckningen SKFB3M180 visar att detta terminsavtal är ett forwardskontrakt som löper ut i januari (M) år 2023 (3) med B-aktier i SKF som underliggande egendom (SKFB). Lösenpriset står sist i beteckningen och uppgår till 180 kr.

Motsvarande futureskontrakt betecknas SKFB3A. Bokstaven A visar att det är en futurestermin med januari som slutmånad. Eftersom det sker en daglig avräkning på futureskontrakt finns inget lösenpris med i beteckningen. En futures med kontantavräkning istället för leverans på slutdagen betecknas SKFB3AC där bokstaven C står för cash.

Beskattning av terminer

Ett terminsavtal måste vara ett fristående avtal för det ska beskattas enligt kapitalvinstreglerna i inkomstslaget kapital. Är terminssavtalet en del av ett annat avtal som inte kan överlåtas separat ska det i stället beskattas enligt reglerna för det andra avtalet (RÅ 1997 ref. 63 och RÅ 1999 ref. 14).

Vinsterna på ett terminsavtal är skattepliktiga och förlusterna är avdragsgilla (42 kap. 1 § IL). Standardiserade terminer avslutas ibland med leverans av den underliggande egendomen, ibland med en kontantavräkning (stängning). Betalning kan gå i ena eller i andra riktningen. Den som får betalt ska beskattas för en kapitalvinst medan den som betalar får avdrag för en kapitalförlust. Leder terminsavtalet till att egendom överlåts ska säljaren kapitalvinstbeskattas. Den andra parten har gjort ett köp.

Terminer beskattas i allmänhet enligt de regler som gäller för den underliggande egendomen. Aktie- och aktieindexterminer beskattas därför efter samma regler som för delägarrätter (48 kap. 2 § IL) ränteterminer i SEK som svensk fordringsrätt (48 kap. 3 § IL) valutaterminer som utländsk fordringsrätt (48 kap. 4 § IL) och råvaruterminer som andra tillgångar (52 kap. 1 § IL). Speciella kvittningsregler gäller för terminer.

Beräkning av anskaffningsutgift

Med hänsyn till hur lagtexten är uppbyggd anser Skatteverket att genomsnittsberäkning av anskaffningsutgiften inte behöver göras vid redovisningen av terminsaffärer (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av futures-terminer). Detta innebär att om någon ingått ett antal futureskontrakt i samma serie till olika pris och sen bara kvittar en del av dem, har man valfrihet att välja vilka kontrakt som man kvittar sig ur först.

Anskaffningsutgiften får inte beräknas enligt schablonregeln (20 procent av försäljningspriset) vid stängning genom kontantavräkning eller kvittning av terminskontrakt (48 kap. 15 § IL).

Beskattningstidpunkt

Den som får betalt anses ha avyttrat en termin (44 kap. 4 § IL). Skatteverket anser att beskattningstidpunkten för den part som får betalt ska vara likviddagen (Skatteverkets ställningstagande Rätt beskattningsår för en terminsaffär). Den som har en förpliktelse, dvs. den som ska betala, kan inte avyttra denna. För den parten inträder skattskyldighet respektive avdragsrätt under det beskattningsår som terminsavtalet fullföljs eller upphör (44 kap. 30 § IL). En förpliktelse upphör inte förrän affären har slutreglerats. Detta innebär att beskattningstidpunkten även i dessa fall är likviddagen (prop. 1989/90:110 s. 713).

Vid futureskontrakt sker en avräkning med betalning mellan parterna varje dag. Skatteverket anser att dessa betalningar får ses som förskott på den slutliga betalningen (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av futures-terminer). Beskattning av ett futureskontrakt ska ske när det avslutas, genom kvittning eller genom stängning.

Exempel: futureskontrakt

Louise tror att bolaget Data AB kommer att stiga och ingår dag 1 ett futureskontrakt (marknadsnoterat) om att köpa 100 aktier i Data AB till kursen 150 kr per aktie. Dag 2 sjunker dock kursen på Data AB till 145 kr och hon får betala 5 kr per aktie (500 kr) i daglig avräkning för terminen. Dag 3 stiger dock kursen kraftigt och Louise väljer att kvitta sitt futureskontrakt genom en försäljning när kursen är uppe i 160 kr. Vid den dagliga likvidavräkningen får hon 15 kr per aktie (160-145) totalt 1 500 kr.

Louise ska redovisa en försäljningsintäkt på futureskontraktet på 16 000 kr (160 x 100) och hennes anskaffningsutgift är 15 000 kr (150 x 100). (Bortse från kostnaden för courtage.) Kapitalvinsten blir 1 000 kr.

De dagliga avräkningarna har inneburit att Louise har fått 1 500 kr och har betalt 500 kr d.v.s. netto har hon fått 1 000 kr vilket är samma belopp som hennes kapitalvinst.

Lösen

Vid lösen ska säljaren beskattas på vanligt sätt enligt de regler som gäller för den sålda egendomen. Köparen har köpt egendom och ska inte beskattas (44 kap. 10 § IL).

Stängning

Stängning kan ske för både forwards- och futureskontrakt. Om avtalet avslutas med kontantavräkning (stängning) är nettovinsten skattepliktig i sin helhet och nettoförlusten är avdragsgill. Detta gäller oavsett vilken av parterna i avtalet som betalar respektive får betalt.

Kvittning

Om ett futureskontrakt säljs (kvittas) under löptiden, ska beskattningen ske det år då terminsavtalet upphör att gälla. Detta innebär att beskattning ska ske det år likviddagen infaller.

Nettning

Eftersom ett forwardskontrakt inte kan säljas under löptiden nettas i stället kontraktet. Vid nettning ingår man två motstående kontrakt som i praktiken låser in vinsten respektive förlusten till ett visst belopp. Båda kontrakten löper emellertid till sitt slut. Det sker ingen beskattning vid nettningen utan först vid löptidens slut. Detta hänger samman med att vissa kostnader inte uppkommer förrän vid löptidens slut och det går därför inte att beräkna det slutliga resultatet förrän då (prop. 1989/90:110 s. 448).

Beskattning av OTC-kontrakt

OTC-kontrakt är oftast inte lämpade för allmän omsättning och de regler som finns i inkomstskattelagen om beskattning av terminer är därför inte tillämpliga. I stället gäller de allmänna bestämmelserna om kapitalvinst och kapitalförlust. Det innebär att ett köp av en tillgång inte ska beskattas. Försäljning av egendom beskattas som vanliga försäljningar för den aktuella tillgången vid avyttringstillfället. Beträffande kontantavräknande kontrakt är de allmänna terminsbestämmelserna inte tillämpliga (44 kap. 4 § IL och 44 kap. 30 § IL). Beskattningstidpunkten är istället avtalsdagen. Eftersom det beloppsmässiga resultatet av affären inte är klart förrän då kontraktet löper ut blir emellertid beskattningstidpunkten i praktiken densamma som vid andra terminer. Det är de regler som gällde vid avyttringstidpunkten som ska tillämpas vid beräkning av kapitalvinst respektive kapitalförlust. Ibland kan dessa terminer gå under beteckningen OTC-terminer eller TM-terminer (Tailor Made terminer).

Tabell över beskattning av aktieterminer

För att göra beskattningsreglerna för aktieterminer avsedda för allmän omsättning mer överskådliga följer här en sammanfattning av reglerna i tabellform. Speciella kvittningsregler gäller också för terminer.

Köparen

Stängning

Leverans

Kvittning (futures)

Kapitalvinsten eller kapitalförlusten beskattas när fullgörandet ska ske.

Ingen beskattning förrän aktien säljs.

Beskattas som en vanlig aktieaffär.

Kapitalvinsten eller kapitalförlusten beskattas när likviddagen infaller.

Säljaren

Stängning

Leverans

Kvittning (futures)

Kapitalvinsten eller kapitalförlusten beskattas när fullgörandet ska ske.

Kapitalvinsten eller kapitalförlusten beskattas vid fullgörandet som en vanlig aktieaffär.

Kapitalvinsten eller kapitalförlusten beskattas när likviddagen infaller.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1997 ref. 63 [1]
  • RÅ 1999 ref. 14 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Prop. 1989/90:110 s. 448 [1]
  • Prop. 1989/90:110 s. 713 [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av futures-terminer [1] [2]
  • Rätt beskattningsår för en terminsaffär [1]