Skyddad folkbokföring

När kan en person medges skyddad folkbokföring?

Skyddad folkbokföring innebär att en person folkbokförs på en annan folkbokföringsort än där hen är bosatt. Det kan användas om personen av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt (16 § första stycket FOL). Personen måste själv ansöka om skyddad folkbokföring.

Åtgärden ska antas kunna tillgodose behovet av skydd

Vid en bedömning av om Skatteverket ska medge en person skyddad folkbokföring ska hänsyn tas till personens förmåga och övriga förutsättningar (16 § första stycket FOL). Vid prövningen av om skyddad folkbokföring kan förväntas ge ett tillräckligt skydd måste Skatteverket ta hänsyn till personens förmåga att leva med de krav som åtgärden medför. En person som inte är beredd, eller som saknar förmåga, att anpassa sig till vad som krävs för att skyddad folkbokföring ska få avsedd effekt bör alltså inte medges denna skyddsåtgärd. Skatteverket måste också ta hänsyn till förutsättningarna för familjemedlemmar och andra i personens närhet att respektera de inskränkningar som skyddad folkbokföring innebär (prop. 2017/18:145 s. 129).

För att behovet av skydd ska kunna tillgodoses krävs bl.a. att personens adress eller andra uppgifter som kan bidra till att avslöja var personen bor, t.ex. medlemskap i lokala föreningar, inte kan hittas via internet eller på annat sätt (prop. 2017/18:145 s. 129).

Olika åtgärder som kan vidtas för att skydda en hotad eller förföljd person ska kunna kombineras så att skyddet är utformat efter vars och ens specifika situation. Det finns därmed inte något hinder för den som har exempelvis kontaktförbud eller personlarm att också ansöka om skyddad folkbokföring (prop. 2017/18:145 s. 53).

Var ska personen folkbokföras?

Normalt folkbokförs personen på den gamla folkbokföringsorten, men ibland kan Skatteverket behöva folkbokföra personen på någon annan ort. I vissa fall kan personen också få skyddad folkbokföring utan att flytta.

Skyddad folkbokföring på den gamla folkbokföringsorten

Skyddad folkbokföring ska vid flyttning ske på den gamla folkbokföringsorten eller på en annan folkbokföringsort om det bedöms ge ett bättre skydd (16 § andra stycket FOL).

Högre krav än vad som är nödvändigt bör inte ställas på den enskilda. Om de grundläggande kraven för att beviljas skyddad folkbokföring är uppfyllda ska den skyddade folkbokföringen vid flyttning ske på den gamla folkbokföringsorten (prop. 2017/18:145 s. 50).

En stor grupp av de som får skyddad folkbokföring är redan utsatta för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier av någon som har stor kännedom om dem och vet var de bor. Eftersom skyddet knappast kan stärkas av att välja en annan folkbokföringsort är det i den situationen lämpligt att personen behåller sin gamla folkbokföringsort (prop. 2017/18:145 s. 50).

Skyddad folkbokföring på en annan ort

Möjligheten att få skyddad folkbokföring på en annan ort än den gamla folkbokföringsorten kan tillämpas i ett begränsat antal fall (prop. 2017/18:145 s. 129). Bestämmelsen tar särskilt sikte på den situationen att en person ännu inte har utsatts för hot eller förföljelser, men det kan befaras att så kommer att ske. Detta kan t.ex. bli aktuellt i följande fall:

• en person får ett nytt arbete eller en ny tjänst som kan medföra hot eller förföljelser
• en person som har bevittnat ett brott utan att gärningsmannen vet vem vittnet är och var hen bor

Vid t.ex. våld i nära relationer bör den förföljda personen folkbokföras på en ort som personen inte har någon anknytning till. En ort där personen tidigare har bott eller har ett fritidsboende bör exempelvis inte väljas. Det kan ofta vara lämpligt att folkbokföra personen i någon av de större städerna (prop. 2017/18:145 s. 130).

Skyddad folkbokföring utan att personen flyttar

Skyddad folkbokföring kan även medges utan att personen flyttar om det ändå kan antas ge tillräckligt skydd (16 § andra stycket FOL). Med tillräckligt skydd avses att behovet av skydd kan antas bli tillgodosett. Eftersom en person med skyddad folkbokföring aldrig kan vara folkbokförd på den folkbokföringsort där hen är bosatt innebär det att den som inte flyttar måste folkbokföras på en annan ort (prop. 2017/18:145 s. 129).

Skyddad folkbokföring utan att personen flyttar kommer att kunna utnyttjas för ett fåtal personer. Åtgärden tar sikte på samma kategorier av personer som de som kan folkbokföras på en annan folkbokföringsort än den gamla folkbokföringsorten. Framför allt avses följande situationer:

• en person har bott mycket kort tid på adressen och adressuppgiften har ännu inte hunnit få spridning i samhället
• en person har redan tidigare hanterat sina personuppgifter med mycket stor försiktighet

Rättsfall: Krav på flytt för skyddad folkbokföring

Uppgift om klagandenas adress hade tidigare blivit offentlig. Kammarrätten ansåg därför inte att klagandena hade visat att skyddad folkbokföring kunde antas ge ett tillräckligt skydd utan att de flyttade till en ny bostad (KRSU 2021-01-25, mål nr 2826-20).

Skyddad folkbokföring medges normalt för obestämd tid

Skyddad folkbokföring ska som regel medges för obestämd tid (prop. 2017/18:145 s. 130). Åtgärden får dock begränsas till viss tid (17 § första stycket FOL). Detta kan bli aktuellt när det finns särskilda omständigheter som talar för att skyddsbehovet endast kan antas bestå för viss tid, t.ex. vissa arbetsuppgifter.

Familjemedlemmar

Skyddad folkbokföring får även medges en familjemedlem som är bosatt tillsammans med den utsatta personen (16 § tredje stycket FOL).

Ansökan om skyddad folkbokföring för barn

En ansökan för barn under 18 ska göras av barnets vårdnadshavare. Om syftet med ansökningen är att skydda mot den andra vårdnadshavaren får ansökan göras av endast en vårdnadshavare (30 § andra stycket FOL)

Socialnämnden får i vissa fall ansöka för barn under 18

Ansökan om skyddad folkbokföring får göras av socialnämnden i vissa fall (30 § andra stycket FOL). Det gäller barn under 18 år, om barnet vårdas med stöd av ett lagakraftvunnet beslut enligt 2 § LVU och syftet med ansökningen är att skydda barnet i något av följande fall:

• Mot båda vårdnadshavarna eller, om barnet har endast en vårdnadshavare, mot vårdnadshavaren.
• Mot den ena vårdnadshavaren när den andra vårdnadshavaren inte vill eller förmår skydda barnet.
• Mot en annan person än vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna när vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna inte vill eller förmår skydda barnet.

Om ett barn har medgetts skyddad folkbokföring efter ansökan av socialnämnden upphör den skyddade folkbokföringen att gälla om socialnämnden anmäler hos Skatteverket att den inte längre behövs, om det finns särskilda skäl för det eller senast när vården enligt 2 § LVU upphör (17 § tredje stycket FOL). Ett sådant beslut får överklagas av socialnämnden (40 § första stycket FOL).

Skatteverket kan be Polisen och socialnämnden om hjälp

Om det inte är obehövligt ska Skatteverket begära biträde av Polismyndigheten vid utredning av frågor om skyddad folkbokföring (17 a § första stycket FOL). Polisen kan bidra i bedömningen av karaktären på det brott som den enskilda riskerar att utsättas för och den hotandes vilja och förmåga att verkställa hoten eller liknande gärningar, samt den enskildas vilja och förmåga att ändra sitt liv så att åtgärden kan få avsedd effekt (prop. 2017/18:145 s. 65). Biträde kan vara obehövligt om det t.ex. klart framgår i ärendet att Polisen inte har någon kunskap att bidra med (prop. 2017/18:145 s. 131).

Skatteverket kan även begära biträde av socialnämnden (17 a § FOL). Det kan framför allt behövas för att bedöma om den skyddade folkbokföringen kan förväntas tillgodose behovet av skydd (prop. 2017/18:145 s. 67). Uppgifterna kan lämnas utan hinder av sekretess (12 kap. 10 § tredje stycket 2 SOL).

Skatteverket ska lämna stöd till personer med skyddad folkbokföring

Skatteverket ska lämna stöd av olika slag till den som har skyddad folkbokföring för att skyddet ska få avsedd effekt (17 b § FOL). Stödet kan t.ex. bestå i råd om hur personen bör agera och hantera sina personuppgifter vid kontakter med myndigheter och andra, och stöd så att personen kan få del av rättigheter och annan samhällsservice utan att säkerheten äventyras (prop. 2017/18:145).

När upphör den skyddade folkbokföringen att gälla?

Om den som har skyddad folkbokföring anmäler hos Skatteverket att åtgärden inte längre behövs eller om det finns särskilda skäl för det, ska Skatteverket besluta att den skyddade folkbokföringen ska upphöra att gälla (17 § andra stycket FOL).

Följande situationer är exempel på särskilda skäl (prop. 2017/18:145 s. 130):

• Det är uppenbart att hotet har upphört eller minskat i så stor utsträckning att det inte längre finns ett behov av skyddad folkbokföring.
• Den utsatta personen förhindrar aktivt att skyddet ger effekt, t.ex. genom att upprätthålla kontakt med förföljaren.

Stark sekretess för personer med skyddad folkbokföring

I ärenden om skyddad folkbokföring gäller i normalfallet sekretess för uppgift om den enskildas personliga förhållanden (22 kap. 2 § OSL).

Sekretess gäller i normalfallet även i mål eller ärende vid domstol eller annan myndighet om en part har skyddad folkbokföring för uppgift som lämnar eller tillsammans med andra uppgifter i målet eller ärendet bidrar till upplysning om var den parten bor stadigvarande eller tillfälligt. Sekretessen gäller för samtliga uppgifter, oavsett i vilken verksamhet uppgifterna finns och omfattar även uppgifter som personen själv lämnar till en myndighet (21 kap. 3 a § OSL).

Markering för skyddad folkbokföring i folkbokföringsdatabasen

I folkbokföringsdatabasen registreras en särskild sekretessmarkering för den som har skyddad folkbokföring, en s.k. markering för skyddad folkbokföring.

Kompletterande information

• Sekretessregler som gäller alla myndigheter.
• Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69).