Rekonstruktionsförfarandet från och med den 1 augusti 2022

Gäldenärens förberedande arbete och ansökan till tingsrätten

En företagsrekonstruktion kan föregås av en betalningsinställelse. Den innebär en presumtion för att företaget är på obestånd (2 kap. 8 § KonkL).

För rekonstruktören är det viktigt att ha de större borgenärerna med sig för att rekonstruktionen ska vara meningsfull. Rekonstruktören kan därför komma att kontakta de större fordringsägarna och fråga efter deras inställning redan innan rekonstruktionen har inletts. Men det finns inte något formellt krav att gäldenären redan i sin ansökan om företagsrekonstruktion ska redogöra för borgenärernas inställning till en möjlig rekonstruktion (prop. 2021/22:215 s. 131). Däremot ska ansökan innehålla uppgift om vilka borgenärer som har kontaktats före ansökan och deras inställning till förslaget till rekonstruktör. En rekonstruktör måste nämligen ha borgenärernas förtroende för att kunna förordnas och uppgiften om borgenärernas inställning till rekonstruktören är därför av stor betydelse för rättens möjligheter att bedöma om det kravet är uppfyllt. I undantagsfall kan det vara godtagbart att gäldenärens ansökan saknar uppgift om borgenärernas inställning till den föreslagne rekonstruktören. Gäldenären måste då lämna en rimlig förklaring till varför det inte har varit lämpligt med en förhandskontakt och göra antagligt att den föreslagna rekonstruktören kommer att ha borgenärernas förtroende (prop. 2021/22:215 s. 353).

Ansökan om företagsrekonstruktion ska lämnas in till den tingsrätt där gäldenären svarar i tviste­mål som angår betalningsskyldighet i allmänhet (2 kap. 1 § FrekL och 4 § FrekF).

Vanligtvis är det gäldenären själv som ansöker om företagsrekonstruktion. Det finns en möjlighet för borgenärer att ansöka om rekonstruktion, men den får endast bifallas om gäldenären har medgett ansökan (2 kap. 1 och 12 §§ FrekL).

Vad ska gäldenärens ansökan innehålla?

När gäldenären själv ansöker om företagsrekonstruktion ska ansökan, enligt 2 kap. 4 § FrekL, innehålla

• en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och orsakerna till de ekonomiska svårigheterna
• en lista över borgenärerna (borgenärsförteckning)
• en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten ska bedrivas i fortsättningen och hur verksamhetens livskraft ska säkerställas
• ett förslag på rekonstruktör och de uppgifter som behövs för att rätten ska kunna bedöma rekonstruktörens lämplighet för uppdraget
• uppgift om vilka borgenärer som har kontaktats före ansökan och deras inställning till förslaget till rekonstruktör.

En gäldenär kan ansöka om företagsrekonstruktion vid mer än ett tillfälle men om gäldenären tidigare har beviljats företagsrekonstruktion bör det ställas höga krav på företaget att visa hur dess livskraft kan återställas (prop. 2021/22:215 s. 130).

Tingsrätten prövar och beslutar

När gäldenären lämnar in en ansökan om företagsrekonstruktion ska rätten genast pröva den (2 kap. 7 § FrekL).

Särskilt prövningssammanträde om en borgenär ansöker

När ansökan har gjorts av en borgenär ska tingsrätten ta upp ansökan till prövning genom att sätta ut ett sammanträde inom två veckor från det att ansökan kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl får sammanträdet hållas senare, dock senast inom sex veckor. Gäldenären och den borgenär som har ansökt om företagsrekonstruktion ska kallas till sammanträdet (2 kap. 8 § FrekL).

Tingsrätten utser en rekonstruktör m.m.

När tingsrätten meddelar ett beslut om företagsrekonstruktion ska den samtidigt utse en rekonstruktör. Om det finns särskilda skäl kan fler än en rekonstruktör utses. Innan rätten utser en rekonstruktör ska tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) ges tillfälle att yttra sig (2 kap. 13 § FrekL). Kronofogden har i ett ställningstagande redogjort vad som krävs för att Kronofogden ska tillstyrka att en person utses till rekonstruktör (Kronofogdens ställningstagande Krav för att utses till rekonstruktör, nr 4/22). Beslutet om rekonstruktör kan överklagas av borgenärerna (9 kap. 3 § FrekL och 38 § ÄrendeL).

Tingsrätten ska bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde vilket ska hållas inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion (2 kap. 13 § andra stycket FrekL). Tingsrätten ska också underrätta Kronofogden, Skatteverket och TSM om besluten (8 § FrekF).

Rekonstruktörens underrättelse till borgenärerna

Inom en vecka från beslutet om företagsrekonstruktion ska rekonstruktören underrätta alla borgenärer om beslutet. Till den underrättelse som rekonstruktören skickar ut ska enligt 2 kap. 14 § första stycket FrekL bifogas:

• en preliminär förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder
• gäldenärens senaste årsredovisning eller årsbokslut och de övriga upplysningar som behövs om gäldenärens ekonomiska ställning
• information om orsaken till de ekonomiska svårigheterna och om hur verksamheten kan rekonstrueras
• när borgenärssammanträdet kommer att hållas.

Om antalet oprioriterade borgenärer är mycket stort kan rekonstruktören kungöra informationen om beslutet och tidpunkten för borgenärssammanträdet i stället för att skicka ut en underrättelse (2 kap. 14 § andra stycket FrekL).

Det första borgenärssammanträdet

Vid det första borgenärssammanträdet ska borgenärerna få tillfälle att uttala sig i frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsätta (2 kap. 18 § FrekL). Om rätten kommer fram till att rekonstruktionen ska fortsätta, förlängs förfarandet (se nedan) i första hand i tre månader räknat från dagen för beslutet om inledande av företagsrekonstruktion (6 kap. 2 § FrekL).

Borgenärskommitté

En borgenärskommitté är en grupp av borgenärer som har till uppgift att vara ett särskilt samrådsorgan till rekonstruktören. Varje borgenär kan vid första borgenärssammanträdet begära att en borgenärskommitté tillsätts. Om rätten utser en borgenärskommitté har rekonstruktören en skyldighet att samråda med den i väsentliga frågor (2 kap. 18 § FrekL). Vanligtvis består kommittén av högst tre personer.

Lönegaranti under rekonstruktionen

Rekonstruktören ska så fort som möjligt pröva och meddela beslut i frågan om en lönefordran ska betalas enligt lönegarantin (16 § LGL).

Det är länsstyrelsen som betalar ut lönegarantin till arbetstagarna. Genom utbetalningen får staten en återkravsfordran (regressfordran) mot arbetsgivaren (d.v.s. gäldenärsföretaget).

Det är Skatteverket som företräder regressfordringen under företagsrekonstruktionen. Läs mer under Andra myndigheters fordringar.

Kvittning och avräkning under rekonstruktionen

En borgenär har under vissa förutsättningar rätt till kvittning under en företagsrekonstruktion. Skatteverket har även rätt till avräkning enligt skatteförfarandelagen och avräkningslagen.

Betalning till skattekontot under rekonstruktionen

Gäldenären får som huvudregel inte betala de skulder som uppkommit före beslutet om rekonstruktion. Läs mer under Tillgångar och skulder fryses under rekonstruktionen. En inbetalning som görs till skattekontot efter att beslut om företagsrekonstruktion har fattats för ett företag ska i första hand avräknas från de poster som ska betalas under den aktuella perioden och i andra hand från de poster som uppkommit före ansökan om rekonstruktion.

Förlängning av förfarandet

En företagsrekonstruktion får inledningsvis pågå under tre månader. Om tiden visar sig vara för kort kan den på begäran av gäldenären, rekonstruktören eller en borgenär förlängas i högst tre månader. För en förlängning krävs särskilda skäl. Blir det aktuellt att begära ytterligare förlängning krävs det synnerliga skäl. Vid bedömningen av om rekonstruktionen ska förlängas ska rätten särskilt beakta vilka framsteg som har gjorts i förhandlingarna om rekonstruktionsplanen och hur en förlängning skulle påverka borgenärernas rättigheter eller intressen (6 kap. 2 § FrekL). Även enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion var allmänt hållna påståenden om ytterligare åtgärder är inte tillräckliga för att en förlängning skulle kunna beviljas. Det skulle krävas att det preciserades vilka åtgärder som återstod liksom att det redovisades när dessa åtgärder beräknades kunna genomföras (prop. 1995/96:5 s. 120). Den nya bestämmelsen får anses inskärpa vikten av att en förlängning inte ska beviljas slentrianmässigt av domstolarna.

En företagsrekonstruktion får längst pågå ett år, om inte rätten har beslutat om planförhandling. Om rätten har beslutat om planförhandling får rekonstruktionen pågå under som längst 15 månader. Efter att rekonstruktionen har pågått i tolv månader gäller inte längre verkställighetsförbudet och det finns inget konkurshinder eller hävningsförbud (6 kap. 3 § FrekL). I förarbetena betonas att en företagsrekonstruktion bör planeras på ett sådant sätt att en rekonstruktionsplan kan läggas fram för fastställelse av rätten i så god tid att gränsen inte riskerar att överskridas (prop. 2021/22:215 s. 257). Det kan noteras att dessa tidsgränser även inkluderar en eventuell prövning i hovrätterna och Högsta domstolen av överklaganden av beslut under företagsrekonstruktionen (SOU 2021:12 s. 319).

Innan rätten fattar beslut om förlängning ska gäldenären, rekonstruktören, tillsynsmyndigheten och borgenärerna ges tillfälle att yttra sig (6 kap. 4 § FrekL).

Rekonstruktionens upphörande

Det finns flera skäl till att rätten ska besluta att en företagsrekonstruktion ska upphöra (6 kap. 1 § FrekL och prop. 2021/22:215 s. 248 f.).

Syftet anses uppnått

Rätten ska besluta att företagsrekonstruktionen ska upphöra när syftet kan anses uppnått. Vanligtvis kommer syftet ha uppnåtts när de berörda parterna har röstat om en rekonstruktionsplan och denna har antagits och fastställts.

Gäldenären begär att rekonstruktionen ska upphöra

Gäldenären kan när som helst begära att företagsrekonstruktionen ska upphöra. För att det inte ska vara möjligt att kringgå regeln om att en rekonstruktionsplan endast får tas tillbaka eller ändras efter godkännande av rätten kan gäldenären däremot inte begära att rekonstruktionen ska upphöra efter det att beslut om planförhandling har fattats. Men det finns ingenting som hindrar att gäldenären ansöker om egen konkurs och därmed åstadkommer att företagsrekonstruktionen upphör om rätten beslutar om konkurs. Om det pågår en företagsrekonstruk­tion ska däremot en borgenärs ansökan om konkurs, i fall gäldenären begär det, förklaras vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör (2 kap 10 a § KonkL).

Även om beslut om planförhandling har fattats kan rekonstruktionen upphöra t.ex. på den grunden att syftet inte antas bli uppnått.

Rekonstruktören begär att rekonstruktionen ska upphöra

Rekonstruktören kan alltid begära att rekonstruktionen ska upphöra. Det kan endast i undantagsfall finnas förutsättningar för att en rekonstruktion ska lyckas i de fall rekonstruktören begär att den ska upphöra.

Syftet kan inte antas bli uppnått

Rekonstruktionen ska alltid avslutas i de fall syftet med rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, detta gäller oavsett om tingsrätten har beslutat om planförhandling eller inte. Enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion gällde att rekonstruktören eller en borgenär måste begära att företagsrekonstruktionen ska upphöra på den grunden att syftet med rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått. Undantagsvis kan det dock tänkas att domstolen på ett tidigare stadium än rekonstruktören eller borgenärerna får kännedom om någon omständighet som gör att företagsrekonstruktionen inte bör fortsätta. Även domstolen kan därför självmant ta initiativ till rekonstruktionens upphörande (prop. 2021/22:215 s. 250).

Brister i bokföringen

Om det finns sådana brister eller fel i gäldenärens bokföring att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning i huvudsak inte går att bedöma ska rekonstruktionen upphöra. Brister i bokföringen utgör dels ett hinder mot att inleda rekonstruktion, dels ett hinder mot att en rekonstruktion fortsätter.

Oskäligt mot borgenärerna

Beslut om upphörande kan också fattas om det skulle vara oskäligt mot någon eller några av borgenärerna om rekonstruktionen fortsätter. Vid denna bedömning behöver rätten beakta om en fortsatt företagsrekonstruktion skulle bevara värdet på gäldenärens verksamhet liksom om gäldenären agerar i avsikt att orsaka skada eller generellt handlar mot borgenärernas berättigade förväntningar (prop. 2021/22:215 s. 406). Det är däremot inte möjligt att begära att en rekonstruktion ska upphöra med motiveringen att den ger upphov till en borgenärs insolvens.

Rekonstruktören entledigas

En förutsättning för rekonstruktion är att en rekonstruktör utses, vilket även är ett krav i insolvensdirektivet. Om rekonstruktören entledigas och ingen ny rekonstruktör utses ska rätten därför fatta beslut om att rekonstruktionen ska upphöra.

Konkurs

En företagsrekonstruktion ska upphöra om gäldenären försätts i konkurs (6 kap. 1 § FrekL). Detta gällde även enligt 1996 års lag om företagsrekonstruktion.