Konkursbon och dödsbon

Skattskyldighet för konkursbon

Beslut om konkurs fattas av tingsrätten efter skriftlig ansökan av borgenär eller gäldenären själv. Skatteverket kan också ansöka om att en gäldenär ska försättas i konkurs. Ett beslut om konkurs gäller omedelbart och konkursgäldenären får sedan beslutet har meddelats inte råda över egendom som ingår i konkursboet. Konkursutbrottet inträffar alltså vid den tidpunkt som tingsrätten meddelar beslut om konkurs. Förvaltningen av konkursboet omhändertas av en konkursförvaltare. Tingsrätten utser förvaltare efter att ha hört med tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM). Som TSM fungerar Kronofogdemyndigheten. Tingsrätten ska skicka en kopia av kungörelser om konkursbeslut till bl.a. Skatteverket (12 § konkursförordningen [1987:916]).

Konkursboet inträder som skattesubjekt för verksamheten

Om en skattskyldig har försatts i konkurs är konkursboet skattskyldigt för omsättning i verksamheten efter konkursbeslutet (6 kap. 3 § ML). Regler om redovisningsskyldighetens inträde vid konkurs finns i 13 kap. 10 § ML och reglerna om avdragsrättens inträde vid konkurs i 13 kap. 21 § ML. Bestämmelserna innebär att boet till följd av konkursen inträder som skattesubjekt för verksamheten i konkursgäldenärens ställe.

Vad omfattar skattskyldigheten?

Skattskyldigheten gäller de affärshändelser för vilka skattskyldighet inträder efter konkursbeslutet. Enligt Skatteverkets uppfattning bör omfattningen av konkursboets skattskyldighet bedömas mot bakgrund av dess speciella karaktär och konkursförvaltarens åligganden för att snabbt avveckla boet. Konkursförvaltarens uppgift är att avveckla den verksamhet som bedrivits av konkursgäldenären. Konkursboet efter en skattskyldig konkursgäldenär bör anses som skattskyldigt även om boet inte har haft egen skattepliktig omsättning. Anledningen till detta är att boet bör ha rätt till avdrag för ingående skatt i den omfattning som konkursgäldenären skulle haft när det gäller sådana förvärv som görs som ett led i avvecklingen av verksamheten.

Om egendom har blivit utmätt före en konkurs är det konkursgäldenären som blir skattskyldig vid försäljningen av egendomen även om försäljningen sker efter konkursen. Om konkursbeslutet medför att utmätningens förmånsrätt går åter blir dock konkursboet skattskyldigt för försäljningen av egendomen. Konkursboet blir normalt även skattskyldigt för försäljning av egendom som omfattas av beslut om kvarstad.

Rättsfall: konkursboet är endast skattskyldigt för omsättning av tillgångar som boet kan förfoga över såsom ägare

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att bestämmelsen i 6 kap. 3 § ML endast är tillämplig om konkursboet kan förfoga över tillgångarna såsom ägare. En förutsättning för att boet ska kunna förfoga över tillgångarna är att de ingår i boet. För att tillgångarna ska anses ingå i boet krävs att de kan utmätas för gäldenärens skulder.

Exempel på tillgångar som inte kan utmätas för gäldenärens skulder är egendom som tillhör någon annan och innehas av gäldenären genom exempelvis leasingavtal och lösöreköpsavtal. Tillgångar som gäldenären har förvärvat genom avbetalningskontrakt är som regel föremål för ett återtagandeförbehåll som kan aktiveras vid utebliven betalning. Återtagandeförbehållet hindrar i princip inte utmätning men sådan egendom återlämnas vanligtvis till kreditgivaren i det fall den inte bedöms ha ett tillräckligt stort övervärde efter täckande av kreditgivarens fordran.

Som en följd av ovanstående är det i stället gäldenären som är skattskyldig för omsättningar i verksamheten av tillgångar som inte kan utmätas för gäldenärens skulder. Förfoganderätten över dessa tillgångar kvarstår alltjämt hos gäldenären vilket innebär att gäldenären är skattskyldig om omsättningen är skattepliktig. Gäldenären ska redovisa den utgående skatten i den redovisningsperiod som gäller enligt 13 kap. ML skattepliktig (Se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2022 ref. 29 – skattskyldighet för konkursbo, mervärdesskatt, samt HFD 2022 ref. 29).

Rättsfall: konkursboet blev skattskyldigt för leasingverksamhet

Kammarrätten har ansett att ett konkursbo var skattskyldigt till mervärdesskatt för omsättning i leasingverksamhet som bedrivits efter konkursen. Detta trots att boet valt att inte inträda i leasingavtalen (KRNS 1998-07-03, mål nr 5175–5177-1997). Prövningstillstånd medgavs inte. Skatteverket delar Kammarrättens bedömning.

Rättsfall: konkursgäldenären blev inte skattskyldig för uthyrning av fastighet

Kammarrätten har ansett att konkursgäldenären inte är skattskyldig för uthyrning av fastighet (frivillig skattskyldighet) även om konkursboet avstår från fastigheten (abandonering av fastigheten). Det var konkursboet som borde ha påförts mervärdesskatten (KRNJ 2006-03-29, mål nr 897-898-05). Skatteverket delar Kammarrättens bedömning.

Skattskyldighet för dödsbon

Har en skattskyldig avlidit övergår skattskyldigheten till dödsboet efter dödsfallet (6 kap. 4 § ML).

Kompletterande information

Läs mer om konkurs och annan avveckling.