Begreppet ingående skatt

Ingående skatt definieras i mervärdesskattelagen

I 1 kap. 8 § andra stycket ML finns en definition på vad ingående skatt är. Den bestämmelsen hänvisar till 8 kap. 2 § ML. I 8 kap. 2 § ML kopplas den ingående skatten till olika slags förvärv. Ett första steg för rätt till avdrag är att ta reda på om det är fråga om ingående skatt enligt definitionerna.

Den ingående skatten uppgår till samma belopp som den utgående skatten hos den som är skattskyldig för omsättningen eller importen (8 kap. 6 § ML).

Omsättning av varor och tjänster

Inledningsvis beskrivs situationen när en skattskyldig säljare omsätter varor eller tjänster. Den ingående skatten hos köparen utgörs av beloppet av den skatt som en skattskyldig säljare debiterat vid försäljning av varor eller tjänster. Omsättningen måste ha medfört skattskyldighet för säljaren. Den säljare som debiterat skatten ska alltså ha gjort detta i egenskap av beskattningsbar person och dessutom ska omsättningen vara skattepliktig och ske inom landet.

Belopp som en ej skattskyldig säljare felaktigt har uppgivit avse mervärdesskatt utgör därför inte ingående skatt enligt ML:s definition.

Eventuell utgående skatt som påförts på grund av uttagsbeskattning utgör inte heller ingående skatt hos förvärvaren med undantag av i vissa särskilt reglerade fall inom byggbranschen.

Varor och tjänster från annat land m.m.

Ingående skatt utgörs vidare av beloppet av den skatt som den skattskyldige ska redovisa som utgående skatt på unionsinterna förvärv, på efterföljande omsättning vid trepartshandel och på förvärvade tjänster från utländska företagare (8 kap. 2 § andra stycket jfr med 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 c, 5). Som ingående skatt ses också skatt som hänför sig till import (8 kap. 2 § fjärde stycket 2 ML jfr med 1 kap. 2 § första stycket 6 ML).

Varor i särskilda lager

Bestämmelser om undantag från skatteplikt under den tid som varor är placerade i vissa lager finns i 3 kap. 1 a § och 9 c kap. ML. När en vara upphör att vara placerad i ett sådant lager ska skatt tas ut. Beloppet av den uppkomna skatten blir ingående skatt (8 kap. 2 § andra stycket ML).

Övertagna investeringsvaror

I 8 a kap. 11–14 §§ ML finns bestämmelser om i vilka fall en förvärvare övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter beträffande jämkning (8 kap. 2 § tredje stycket ML). Den ingående skatten som överlåtaren haft för de varor som nu har överlåtits blir ingående skatt hos förvärvaren.

Uttagsbeskattade byggtjänster

Som ingående skatt hos en köpare av en fastighet, hyresrätt eller en bostadsrätt till en lägenhet räknas den skatt som en säljare har redovisat eller ska redovisa på grund av uttagsbeskattning av tjänster som tillförts fastigheten eller lägenheten om säljaren därefter inte tagit fastigheten i bruk (8 kap. 4 § punkt 4 ML).

Även den utgående skatt som en skattskyldig redovisat eller ska redovisa för skattepliktiga uttag av tjänster i sin byggnadsrörelse utgör ingående skatt om denne övergår till att använda fastigheten eller lägenheten i en annan verksamhet som medför skattskyldighet (8 kap. 4 § punkt 5 ML).

Retroaktivt avdrag

Fastighetsägaren får, vid frivillig skattskyldighet för fastighetsupplåtelser, i vissa fall göra avdrag för en tidigare ägares ingående skatt. (9 kap. 8 § ML). Ett sådant belopp är också ingående skatt för fastighetsägaren. Se vidare avdragsrätt vid frivillig skattskyldighet och retroaktivt avdrag.

Omvänd skattskyldighet hos köpare

Ingående skatt utgörs även av den utgående skatt som den skattskyldige köparen ska redovisa vid vissa inköp från en annan näringsidkare. Detta gäller t.ex köp av investeringsguld, byggtjänster, utsläppsrätter för växthusgaser samt avfall och skrot (8 kap. 2 § andra stycket ML jfr 1 kap. 2 § första stycket, 4 a, 4 b, 4 d, 4 e ML).

Vid redovisning enligt särskilda ordningar

Presumtionsregeln vid distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU medför inte i sig att avdrags- eller återbetalningsrätt finns för ett belopp som angetts som mervärdesskatt på en faktura till en beskattningsbar person.

Exempel: företag etablerat i Kina säljer vara till lågt värde till Sverige via plattformsföretag

SE1 säljer i eget namn en vara till SE2 genom sin webbutik. SE1 köper i sin tur varan från CN1. Försäljningen till SE1 möjliggörs av CN2 som genom sin webbplats säljer varan i CN1:s namn för CN1:s räkning. Försändelsen har ett verkligt värde på högst 150 euro. CN1 och CN2 är beskattningsbara personer etablerade i Kina. SE1 är en beskattningsbar person registrerad för mervärdesskatt i Sverige. Slutkunden SE2 är en privatperson i Sverige. Varan transporteras direkt från CN1 till SE2 (dropshipping).

SE1 meddelar inte CN2 sitt svenska registreringsnummer för mervärdesskatt och klargör inte heller på annat sätt att denna är en beskattningsbar person i samband med beställningen. CN2 som inte har uppgifter som visar motsatsen kan presumera att SE 1 inte är en beskattningsbar person (artikel 5d i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011). CN2 har därför angett svensk mervärdesskatt i fakturan till SE1. Tillämpningen av presumtionen påverkar dock inte tillämpningen av reglerna i ML. I detta fall möjliggör CN2 omsättning till en beskattningsbar person som gör unionsinterna förvärv och det är inte fråga om distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU i ledet mellan CN1 och SE1 (jfr 2 kap. 1 k § ML). CN2 ska därför inte anses själv ha förvärvat och omsatt varan enligt bestämmelsen i 6 kap. 9 § ML. Försäljningen ska i detta fall anses ha skett i två led, dels mellan CN1 och SE1, dels mellan SE1 och SE2. Det belopp som CN2 har betecknat som mervärdesskatt på fakturan är felaktigt debiterad skatt (1 kap. 2 e § ML). Feldebiterad skatt är inte ingående skatt enligt ML och kan därmed inte medföra rätt till avdrag eller återbetalning.

Kompletterande information

• Skattskyldighet inom mervärdesskatt.