Skattskyldighet

Godkända lagerhållare

Den som har godkänts som lagerhållare enligt 9 § LSNP är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 1 LSNP).

Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig i denna egenskap även för skatt på varor som lagerhållaren säljer genom distansförsäljning, som lagerhållaren äger och för in eller tar emot från ett annat EU-land eller som lagerhållaren äger och som importeras från tredjeland.

En godkänd lagerhållare kan inte under skatteuppskov hantera varor som civilrättsligt tillhör någon annan (jfr prop. 2013/14:10 s. 123). Förarbetsuttalandet gäller godkända lagerhållare enligt LTS, men motsvarande får anses gälla även för lagerhållare enligt LSNP. I förarbetena till LSNP uttalas att reglerna om beskattning av e-cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter ska utformas efter reglerna om beskattning av snus och tuggtobak (jfr prop. 2017/18:187 s. 44). Uttalandet i prop. 2013/14:10 avser godkänd lagerhållare enligt tidigare LTS. Bestämmelserna om lagerhållare har från den 13 februari 2023 förts över till nu gällande LTS utan att någon ändring i sak är avsedd (jfr prop. 2021/22:61 s. 396-398). Det som uttalas om lagerhållare i förarbeten till såväl tidigare LTS som LTS har således betydelse för tillämpningen av LSNP.

Skattskyldighet då lagerhållare försätts i konkurs

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är då skattskyldiga för varor för vilka skattskyldigheten inträder efter konkursbeslutet (10 § LSNP).

Den som yrkesmässigt tillverkar varor utan att vara godkänd lagerhållare

Den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor utan att vara godkänd lagerhållare är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 a LSNP).

Den som utan att vara godkänd lagerhållare säljer skattepliktiga varor till köpare i Sverige genom distansförsäljning

Den som utan att vara godkänd som lagerhållare säljer skattepliktiga varor till en köpare i Sverige genom distansförsäljning är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 b LSNP).

Det ställs inget uttryckligt krav på yrkesmässighet vid distansförsäljning eftersom denna typ av försäljning per automatik uppfyller kraven för yrkesmässig aktivitet i 2 § första stycket LSNP (prop. 2017/18:187 s. 46).

Vad menas med distansförsäljning?

Med distansförsäljning menas försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och köpet inte är yrkesmässigt för köparen. Med EU-land menas områden som tillhör EU:s punktskatteområde enligt lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde (2 § första stycket LSNP).

Det saknar betydelse i vilket land säljaren har sitt säte. Exempelvis kan en svensk eller en norsk säljare bedriva distansförsäljning till svenska köpare så länge säljaren transporterar varorna till köparna från andra EU-länder än Sverige. Om varorna transporteras från Norge eller inom Sverige till de svenska kunderna är det dock inte frågan om distansförsäljning.

Anmälan för registrering

Den som avser att sälja nikotinskattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning ska anmäla detta till Skatteverket på en särskild blankett (5 och 7 §§ FSNP). Anmälan görs på blanketten ”Anmälan Nikotinskatt Distansförsäljning” (SKV 5414).

Den som för in eller tar emot varor från ett annat EU-land utan att vara lagerhållare och utan att det är distansförsäljning

Den som för in eller tar emot skattepliktiga varor från ett annat EU-land utan att vara godkänd lagerhållare och utan att det är distansförsäljning är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 c LSNP). Med EU-land menas områden som tillhör EU:s punktskatteområde enligt lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde (2 § första stycket LSNP).

Det finns inget krav på yrkesmässighet för skattskyldighet enligt 6 § 2 c LSNP. Skatt ska alltså som huvudregel betalas även för varor som förs in för privat bruk.

Begränsat undantag för enskilda personers resandeinförsel för personligt bruk

Från skattskyldighet enligt 6 § 2 c LSNP undantas en viss mängd varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildas eller dennes familjs personliga bruk (8 § LSNP). Skattefrihet medges för högst

• 20 milliliter e-vätskor per person och tillfälle och
• 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

Observera att varorna ska transporteras av den enskilda privatpersonen själv i samband med resa för att undantaget ska vara tillämpligt. Om någon annan för i varorna till Sverige för privatpersonens räkning är undantaget inte tillämpligt och privatpersonen ska redovisa och betala nikotinskatt för samtliga varor.

Om en enskild person har med sig mer än de skattefria mängderna medges fortfarande skattefrihet för dessa, medan de mängder som överstiger nivåerna ska beskattas. Om en enskild person exempelvis transporterar 30 milliliter e-vätska för personligt bruk till Sverige kommer 20 milliliter att undantas från beskattning, medan skatt tas ut på 10 milliliter (prop. 2017/18:187 s. 58).

Med personligt bruk menas att det är personen själv eller familjemedlemmen som ska använda varan. Det kan även innefatta exempelvis enstaka gåvor, men inte försäljning (prop. 2017/18:187 s. 55 f.).

Om en person tar med sig stora mängder skattepliktiga varor kan detta vara ett tecken på att de inte är avsedda för personligt bruk och i så fall ska skatt betalas för hela mängden. En bedömning av om varorna är för personligt bruk måste dock alltid göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (prop. 2017/18:187 s. 56 och s. 58).

Den som använder varor som köpts in skattefritt för annat än avsett ändamål

Den som använder skattepliktiga varor som förvärvats skattefritt för något annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 3 LSNP).

Den som har ett provianteringstillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg kan under vissa förutsättningar ta emot varor utan skatt för vissa skattebefriade ändamål. Om varorna används för annat än det avsedda ändamålet blir den som använder varorna på detta sätt alltså skattskyldig enligt denna bestämmelse.

Import och otillåten införsel till EU

Bestämmelser om skattskyldighet vid import och otillåten införsel finns i 7 § LSNP.

Den som importerar varor

Skattskyldig för import av skattepliktiga varor till Sverige är deklaranten eller varje annan person enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen (7 § första stycket LSNP).

Skattskyldig vid import av en unionsvara till Sverige är deklaranten eller varje annan person som hade varit skyldig att betala tull enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen om varan hade varit belagd med tull (7 § andra stycket LSNP).

Skattskyldighet i Sverige uppkommer vid import till Sverige. Detta gäller oavsett om tulldeklarationen för varan lämnas i Sverige eller om tulldeklarationen inges i ett annat EU-land med stöd av ett tillstånd för s.k. centraliserad klarering enligt artikel 179 i unionstullkodexen. Om tulldeklarationen ges in i ett annat EU-land med stöd av ett tillstånd för centraliserad klarering kommer deklaranten att betala tullen i det andra EU-landet. Punktskatten ska däremot betalas i Sverige (jfr prop. 2021/22:61 s. 386 och s. 501).

Andra stycket i 7 § andra stycket LSNP reglerar skattskyldigheten när importen sker från de territorier inom unionens tullområde som inte ingår i Europeiska unionens punktskatteområde, t.ex. Åland och Kanarieöarna. Även i dessa fall ska en tulldeklaration lämnas enligt tullagstiftningen. Någon skyldighet att betala tull föreligger inte och därför anges särskilt att skattskyldig är deklaranten eller den som hade varit skyldig att betala tull om varorna varit belagda med tull. Skattskyldigheten uppkommer om varorna förs in till Sverige (jfr prop. 2021/22:61 s. 386 och s. 501).

Vad menas med import?

Med import menas vid tillämpningen av LSNP varors övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i unionstullkodexen.

Med import avses även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen vid sådan införsel vid sådan införsel har fullgjorts (2 a § första stycket LSNP).

Införsel av unionsvaror från något av de territorier som ingår i unionens tullområde men inte omfattas av Europeiska unionens punktskatteområde, exempelvis Åland och Kanarieöarna betraktas som import enligt LSNP (jfr prop. 2021/22:61 s. 340 och s. 501).

Definitionen av import innebär att även varor som har förts in från områden utanför unionens tullområde, utan att hänföras till förfarandet för övergång till fri omsättning (eller något av de andra förfaranden som är tillåtna under tullagstiftningen), inte omfattas av begreppet import. Det är i detta fall istället fråga om otillåten införsel enligt 2 a § andra stycket LSNP (jfr prop. 2021/22:61 s. 340 och s. 501).

Vad menas med deklarant och unionsvara?

Med deklarant och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i unionstullkodexen (2 a § LSNP).

Undantag från skattskyldighet vid import

Från skattskyldighet vid import undantas varor som ägs av en godkänd lagerhållare vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen eller, om det är fråga om en unionsvara, vid den tidpunkt då skyldigheterna enligt tullagstiftningen fullgjorts (7 § tredje stycket LSNP).

För dessa varor kommer skattskyldighet i stället att inträda vid ett senare tillfälle enligt bestämmelserna om skattskyldighetens inträde för lagerhållare (prop. 2017/18:187 s. 58).

Det är frågan om ett undantag från huvudregeln om skattskyldighet vid import och det är den som hävdar att undantaget är tillämpligt som ska visa att så är fallet (jfr prop. 2017/18:187 s. 58 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 501).

Tredje stycket i 7 § LSNP avser undantag från skattskyldighet vid import och fjärde stycket avser undantag från skattskyldighet vid otillåten införsel. Tredje stycket omfattar inte något undantag från skattskyldighet vid import med anledning av att tullskulden har upphört för varorna. Vid import finns det alltså inte något motsvarande undantag som enligt fjärde stycket gäller vid otillåten införsel med anledning av att tullskulden för varorna upphört.

Den som är involverad i otillåten införsel

Skattskyldig för otillåten införsel av skattepliktiga varor till Sverige som är yrkesmässig för någon av de inblandande parterna är varje person som är involverad i den otillåtna införseln (7 § första stycket LSNP).

Skattskyldig för en unionsvara till Sverige är varje person som är involverad i den otillåtna införseln (7 § andra stycket LSNP).

Vad menas med otillåten införsel?

Med otillåten införsel avses införsel till EU av varor som inte har hänförts till förfarandet för övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i unionstullkodexen och för vilka en tullskuld i enlighet med artikel 79.1 i unionstullkodexen har uppkommit eller skulle ha uppkommit om varorna hade varit belagda med tull (2 a § andra stycket LSNP).

Med otillåten införsel avses även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen vid sådan införsel inte har fullgjorts (2 a § andra stycket LSNP).

Otillåten införsel omfattar situationer där varor har förts in utan att hänföras till ett tullförfarande. För att en otillåten införsel ska föreligga ska en tullskuld ha uppkommit i enlighet med artikel 79.1 unionstullkodex eller skulle ha uppkommit om varorna hade varit belagda med tull (jfr artikel 3.8 punktskattedirektivet)(jfr prop. 2021/22:61 s. 341 och s. 501).

Vad menas med tullskuld och unionsvara?

Med tullskuld och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i unionstullkodexen (2 a § LSNP).

Undantag från skattskyldighet vid otillåten införsel

Från skattskyldighet vid otillåten införsel undantas varor för vilka tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e, f, g eller k i unionstullkodexen. Vid otillåten införsel av unionsvaror ska det som sägs i första meningen tillämpas som om varan hade varit belagd med tull (7 § fjärde stycket LSNP).

Av författningskommentaren till motsvarande bestämmelse i LTS framgår att undantaget omfattar bl.a. situationer där varorna har förverkats eller beslagtagits, förstörts under tullövervakning eller förts ut ur unionens tullområde (prop. 2021/22:61 s. 387 och s. 398).

När varor förs in från en plats som ligger inom unionens tullområde, t.ex. Åland, uppkommer inte någon tullskuld. I andra meningen anges därför att bestämmelsen i dessa fall ska tillämpas som om en tullskuld hade uppkommit, dvs. undantaget ska medges i motsvarande situationer som enligt första meningen (prop. 2021/22:61 s. 501).

Tullverket beslutar om nikotinskatt vid import

Tullverket beslutar om nikotinskatt för den som är skattskyldig vid import och skatten ska då betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2016:253) (17 § andra stycket LSNP).

Kompletterande information

• Vem ska registreras?