OBS: Detta är utgåva 2023.16. Visa senaste utgåvan.

En anställd kan ha ett avtal med sin arbetsgivare som innebär att hen blir kompenserad för skatt som tas ut på lönen. Avtalets utformning har betydelse vid beskattningen m.m. Om det är fråga om ett nettolöneavtal måste den mot nettolönen svarande bruttolönen beräknas.

Nytt: 2023-02-01

I årsutgåva 2023 har hela sidan skrivits om. Avsnittet Nettolöneavtal har utökats med

Vad är skattekompensation?

Med s.k. skattekompensation menas olika situationer där anställda blir kompenserade för skatt. Detta kan t.ex. bli aktuellt när utländska arbetstagare arbetar i Sverige under en begränsad tid medan de är anställda i utländska koncernföretag. I allmänhet har dessa personer anställningsavtal som reglerar på vilket sätt de ska kompenseras för den ökade skattekostnad som de får i Sverige jämfört med om de hade arbetat kvar i sitt hemland. De får alltså en skattekompensation. Ofta sker beräkningen utifrån en hypotetisk hemlandsskatt.

Skattekompensation kan även förekomma för obegränsat skattskyldiga personer som arbetar utomlands.

Anställningsavtalets utformning har betydelse för beskattningen m.m.

Avgörande för frågan om hur en skattekompensation ska hanteras vid beskattningen m.m. är främst det sätt som anställningsavtalet är utformat på. Detta innebär att anställningsavtal och andra avtal som reglerar lönesättning m.m. kan vara ett nödvändigt underlag som behöver tas in för att kunna avgöra om det är fråga om ett s.k. nettolöneavtal (förmån av fri skatt) eller inte.

Rättsfall

Högsta förvaltningsdomstolen har i bl.a. RÅ 1987 ref. 61 och RÅ 1991 not. 53 prövat frågan om hur och när en skattekompensation ska beskattas.

Rättsfall: nettolöneavtal (RÅ 1987 ref. 61)

I det första rättsfallet skulle en utländsk arbetsgivare enligt anställningsavtalet svara för den skatt som arbetstagaren skulle betala i Sverige för sin inkomst.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att när en arbetsgivare och en arbetstagare har träffat avtal, inte om en bruttolön utan om storleken av det belopp som arbetstagaren ska få efter avdrag för skatt, d.v.s. storleken av nettolönen, ska inte nettolönen läggas till grund för arbetstagarens beskattningsbara inkomst. Vid beskattningen ska i stället den mot nettolönen svarande bruttolönen tas upp, d.v.s. det belopp som efter avdrag för skatten ger nettolönen. Den skatt som arbetsgivaren svarade för skulle beskattas samma år som nettolönen.

Rättsfall: bruttolöneavtal (RÅ 1991 not. 53)

I det andra rättsfallet hade det avtalats om en särskild rörlig ersättning som var avsedd att kompensera för de ökade skattekostnaderna i Sverige. Ersättningen skulle utgå med 80 procent av ett underlag som bestod av skillnaden mellan en hypotetiskt beräknad hemlandsskatt och den faktiskt debiterade skatten i Sverige.

Hösta förvaltningsdomstolen fann att skattskyldigheten för ersättningen inträdde när beloppet var tillgängligt för lyftning.

Nettolöneavtal (förmån av fri skatt)

När en arbetsgivare och en arbetstagare har träffat avtal om storleken på nettolönen, d.v.s. om vilket belopp arbetstagaren ska få efter avdrag för skatt, måste man beräkna den mot nettolönen svarande bruttolönen. Den framräknade bruttolönen används i följande sammanhang:

  • när skatteavdrag ska göras
  • vid beräkningen av underlag för avgifter och PGI
  • vid redovisning av individuppgifter i arbetsgivardeklarationen (alternativt vid redovisning på kontrolluppgift)
  • vid beskattningen av den anställda.

Det är förhållandena vid utbetalningstillfället som avgör hur bruttolönen ska beräknas eftersom det är då skyldigheten att göra skatteavdrag uppkommer. Om förhållandena ändras efter detta tillfälle påverkar det inte den beräkning av bruttolönen som gjordes vid utbetalningstillfället, se exemplen under Utbetalning av överskott på den anställdas skattekonto medför inga skattekonsekvenser (nedan).

Vid nettolöneavtal är bruttolönen = nettolönen + tabellskatteavdrag

Om det är fråga om en avtalad nettolön där arbetsgivaren fullt ut svarar för de svenska skatterna anser Skatteverket att bruttolönen ska räknas fram enligt formeln bruttolön = nettolön + tabellskatteavdrag (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.4). Till grund för beräkningsmodellen ligger bl.a. RÅ 1987 ref. 61 (se ovan).

Beräkningsmodellen innehåller ett visst mått av schablonmässighet men innebär att en bruttolön beräknas utifrån en viss given nettolön. Utgångspunkten att den anställda under inkomståret får utbetalt den nettolön som har avtalats från arbetsgivaren.

Exempel: beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal

Anthony har en avtalad nettolön på 50 000 kr/månad.

Om skatten enligt skattetabell är 50 procent blir bruttolönen/månad 100 000 kr.

Avdrag påverkar inte bruttolönens storlek

När bruttolönen beräknas enligt formeln bruttolön = nettolön + tabellskatteavdrag påverkas bruttolönens storlek av grundavdrag och de skattereduktioner som ingår i skattetabellerna.

Detta innebär exempelvis att avdrag för ökade levnadskostnader och avdrag för utländska socialförsäkringsavgifter inte ska beaktas när bruttolönen räknas fram (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.5). Det innebär att inte heller avdrag för räntekostnader som den anställda har rätt till ska beaktas.

Rättsfall: beräkning av bruttolönen när det förekommer avdrag

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om hur bruttolönen ska beräknas när det förekommer avdrag. Den anställda hävdade att bruttolönen eller tjänsteintäkterna ska beräknas med beaktande av det allmänna avdrag och grundavdrag som han har rätt till vid inkomstbeskattningen. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att för allmänna avdrag och grundavdrag gäller att de ska göras från överskott i bl.a. inkomstslaget tjänst (1 kap. 5 IL). Dessa avdrag ska alltså inte påverka intäkterna där. Det konstaterades vidare att en förmån ska värderas med utgångspunkt i förhållandena under inkomståret, d.v.s. i detta fall när den nettolön som förmånen av fri skatt hänför sig till kom den anställda till del. Det betyder också att värdet på förmånen ska grundas på en för honom beräknad bruttolön som inte påverkats av de aktuella avdragen (RÅ 2010 ref. 15).

Med hänsyn till skattetabellernas utformning innebär Skatteverkets beräkningsmodell att storleken av bruttolönen beräknas med viss försiktighet. Den anställda har i målet inte fått bifall till sitt överklagande och Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att bruttolönen ska bestämmas utan hänsyn till allmänna avdrag och grundavdrag och uttalar att en förmån ska värderas med utgångspunkt i förhållandena under inkomståret, d.v.s. när nettolönen blev disponibel. Det är också utgångspunkten i den beskrivna beräkningsmodellen. Högsta förvaltningsdomstolen tar i domen även upp rättsfallet RÅ 1987 ref. 61 (se ovan) där det ansågs att nettolönen skulle räknas upp till en bruttolön som efter avdrag för preliminär skatt gav den överenskomna nettolönen (Skatteverkets rättsfallskommentar Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal).

Nettolöneavtal och förmåner

Om den anställda har skattepliktiga förmåner påverkas storleken av den kontanta bruttolönen av förmånen eftersom arbetsgivaren ska stå för skatten på förmånen. När man beräknar bruttolönen lägger man ihop den kontanta nettolönen och förmånen (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.7).

Om en anställd har ett avtal där det anges att hen bara ska få en förmån och att arbetsgivaren ska svara för skatteinbetalningen, anser Skatteverket att det har avtalats om en förmån och om en kontant lön av viss storlek. Den kontanta lönen uppgår till samma belopp som den preliminära skatten på den sammanlagda bruttoinkomsten (kontant lön och förmån) (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal – följdfrågor).

Exempel: beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal när förmåner finns

Cassandra har en avtalad kontant nettolön på 50 000 kr/månad och en bilförmån som värderas till 6 000 kr/månad.

Vid beräkningen av bruttolönen lägger man ihop den kontanta nettolönen och förmånen och utgår därför från 56 000 kr/månad. Om skatten enligt skattetabell är 50 procent blir bruttolönen/månad 112 000 kr. Av bruttobeloppet är den kontanta bruttolönen 106 000 kr och bilförmånen 6 000 kr.

Nettolöneavtal och expertskatt

Skatteverket anser att beräkningsmodellen även gäller när den anställda har ett beslut om skattelättnader för utländska nyckelpersoner (s.k. beslut om expertskatt) (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.4).

Rättsfall: nettolön och expertskatt

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom ansett att för att en person med nettolöneavtal ska ha rätt till skattelättnader bör dennas nettolön uppgå till minst samma belopp som nettolönen för en person som har ett bruttolöneavtal (HFD 2014 ref. 76).

Rättsfallet innebär att man ska ta hänsyn till skattelättnaderna vid prövningen av om en arbetstagare med nettolön har rätt till skattelättnader. Skatteverket har i en kommentar till domen räknat på några exempel för att belysa effekten av domen.

Exempel: beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal och beslut om s.k. expertskatt

Ayla har en avtalad nettolön på 75 000 kr/månad och har fått ett beslut om s.k. expertskatt. När det finns ett beslut om s.k. expertskatt är 25 procent av lönen och förmånerna skattefri.

Om skatten enligt skattetabell är 50 procent blir bruttolönen 120 000 kr/månad. Bruttolönen beräknas enligt formeln Y/0,625 = X, där Y står för nettolönen 75 000 kr och X står för bruttolönen. Av bruttolönen är 75 procent skattepliktig och på denna del är skatten 50 procent. Skatten på bruttolönen blir då 37,5 procent och nettolönen utgör 62,5 procent (d.v.s. 0,625) av bruttolönen. 75 000 kr/0,625 = 120 000 kr. Den skattepliktiga delen blir 90 000 kr (120 000 kr x 75 procent) och skatten 45 000 kr. Nettolönen 75 000 kr är skillnaden mellan bruttolönen 120 000 kr och skatten 45 000 kr.

Nettolöneavtal och arbete del av år

Skatteverket anser att beräkningsmodellen även gäller när den anställda endast arbetar en del av året i Sverige (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal – följdfrågor).

Beräkning av bruttolön när skatteavdrag ska göras med 30 procent

Om nettolönen är en sidoinkomst ska utbetalaren göra skatteavdrag med 30 procent (11 kap. 20 § 1 SFL). En utbetalare som hör hemma i en annan stat och inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige ska, sedan 1 januari 2021, också göra skatteavdrag med 30 procent (11 kap. 20 § 4 SFL).

När skatteavdrag ska göras med 30 procent delas nettolönen med 0,70 för att få fram bruttolönen (nettolön/0,70 = bruttolön).

Beräkning av bruttolön när skatteavdrag ska göras för skatt enligt SINK eller A-SINK

Om det finns ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning och utbetalaren känner till beslutet ska utbetalaren göra skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt SINK. Skattesatsen vid beskattning enligt SINK är 25 procent (förutom för sjöinkomst). För att få fram bruttolönen delas nettolönen därför med 0,75 (nettolön/0,75 = bruttolön).

Om ersättningen är skattepliktig enligt A-SINK ska skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt A-SINK göras med 15 procent. Nettolönen delas därför med 0,85 för att få fram bruttolönen (nettolön/0,85=bruttolön).

Ett beslut om jämkning påverkar inte bruttolönens storlek

För att den preliminära och slutliga skatten ska stämma bättre överens kan den anställda ansöka om ett beslut om särskild beräkningsgrund (jämkning). Bruttolönens storlek påverkas inte av att det finns ett beslut om att skatteavdrag ska göras med ett lägre belopp än enligt skattetabell. Även när det finns ett beslut om ändrad beräkning gäller principen bruttolön = nettolön + tabellskatteavdrag (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.6).

Vad händer om bruttolönen har beräknats till fel belopp?

Om arbetsgivaren vid utbetalningstillfället felaktigt har beräknat bruttolönen till ett för lågt belopp och redovisat den på individnivå i arbetsgivardeklarationen leder det till följande. Skatteverket räknar fram bruttolönen enligt de principer som anges ovan och beskattar den anställda för det framräknade beloppet. Arbetsgivaren anses ha gjort preliminärskatteavdrag enligt tabell på den rätträknade bruttolönen och detta skatteavdrag ska tillgodoräknas den anställda som avdragen skatt. Preliminärskatteavdraget som arbetsgivaren har redovisats i arbetsgivardeklarationen överensstämmer därmed inte med det skatteavdrag som hen anses ha gjort varför beslutet om skatteavdrag enligt 53 kap. SFL måste omprövas (med stöd av bestämmelserna i 66 kap. SFL). Om arbetsgivaravgifter ska betalas måste även beslutet om arbetsgivaravgifter omprövas.

Om arbetsgivaren vid utbetalningstillfället felaktigt har beräknat bruttolönen och/eller skatten till ett för högt belopp och redovisat den på individnivå i arbetsgivardeklarationen leder det till följande. När den preliminära skatten på individuppgiften har tillgodoräknats den anställda som inbetald skatt är det den anställdas pengar. Återbetalning kan inte ske till annan än den anställda (den skattskyldiga). Den anställda ska beskattas för summan av avtalad nettolön och tillgodoräknad skatt (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.9).

Utbetalning av överskott på den anställdas skattekonto medför inga skattekonsekvenser

I vissa fall kan det komma att ske en utbetalning av ett överskott från den anställdas skattekonto efter slutskatteberäkningen. Att den slutliga skatten blir lägre än den preliminära och att det därför uppkommer ett överskott på skattekontot i samband med slutskatteberäkningen kan beror på att

  • arbetsgivaren har gjort preliminärskatteavdrag enligt skattetabell och den anställda får avdrag vid beskattningen
  • arbetsgivaren har gjort preliminärskatteavdrag på hela bruttolönen vid ett eller flera tillfällen eftersom beslutet om expertskatt har fattats efter utbetalningen/utbetalningarna.

Det kan även bli aktuellt med återbetalning av skatt när arbetsgivaren har gjort preliminärskatteavdrag men den anställda ska beskattas enligt SINK eller A-SINK.

En utbetalning från skattekontot eller vid återbetalning av SINK-skatt eller skatt enligt A-SINK medför enligt Skatteverkets uppfattning således inga skattekonsekvenser för den anställda. Det gäller oavsett om den anställda behåller pengarna eller betalar tillbaka dem till arbetsgivaren. Skatteverket anser att tillgodoförd preliminär skatt är den anställdas pengar. Detsamma gäller för SINK-skatt och skatt enligt A-SINK. Några ytterligare skattekonsekvenser av att den anställda behåller det utbetalade överskottet uppstår inte.

Om den anställda och arbetsgivaren har avtalat att ett eventuellt överskott ska betalas tillbaka till arbetsgivaren får det inte heller några skattekonsekvenser. Utbetalning av överskott på skattekontot eller återbetalning av SINK-skatt eller skatt enligt A-SINK kan bara ske till den anställda (den skattskyldiga). Tillgodoförd preliminär skatt, SINK-skatt och skatt enligt A-SINK är den anställdas pengar och vad den anställda gör med överskottet påverkar inte beskattningen. Om den anställda betalar tillbaka beloppet till arbetsgivaren på grund av deras avtal är det inte en sådan återbetalning av felaktigt utbetald lön som medför rätt till nedsättning av bruttolönen eller avdrag i beskattningen. Den anställda har under året fått den nettolön hen har rätt till enligt avtalet och bruttolönen har beräknats till rätt belopp (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.10).

Exempel: beslut om expertskatt fattas efter att utbetalning har gjorts

Olivia ska arbeta för det svenska bolaget Å. Hon har avtalat om en nettolön för arbetet i Sverige. En ansökan om expertskatt skickas in till Forskarskattenämnden innan den första utbetalningen görs.

Den första löneutbetalningen sker den 25 mars.

När Å betalar ut lönen den 25 mars finns det inget beslut om expertskatt. Å ska därför göra skatteavdrag för preliminär skatt enligt tabell på hela lönen och bruttolönen ska beräknas utifrån att hela lönen är skattepliktig. Å ska redovisa bruttolönen och den avdragna preliminärskatten för Olivia på individuppgift i arbetsgivardeklarationen för redovisningsperiod mars som ska lämnas senast den 12 april.

Den 22 april fattar Forskarskattenämnden beslut om expertskatt för Olivia.

Den beräkning av bruttolönen som gjordes vid utbetalningstillfället den 25 mars var korrekt vid den tidpunkten. Att förhållandena därefter ändras ska inte påverka beräkningen av bruttolönen. Eftersom inkomsten omfattas av ett beslut om expertskatt är dock endast 75 procent av den vid utbetalningstillfället beräknade bruttolönen skattepliktig. Det gäller även om beslutet fattats efter utbetalningstillfället.

Eftersom skatteavdrag har gjorts från hela lönen men endast 75 procent av lönen är skattepliktig kommer det troligtvis att uppstå ett överskott på skattekontot efter slutskatteberäkningen.

Återbetalning av överskottet kan inte ske till Å utan bara till Olivia. Om Olivia betalar tillbaka beloppet till Å på grund av deras avtal är det inte en sådan återbetalning av felaktigt utbetald lön som medför rätt till nedsättning av bruttolönen eller avdrag vid beskattningen.

Exempel: beslut om SINK fattas efter att utbetalning har gjorts

Raj har arbetat för det svenska bolaget Z i tre år och ska flytta tillbaka till Indien den 20 mars. Z och Raj har avtalat om en nettolön för arbetet i Sverige. Den sista löneutbetalningen kommer att ske den 25 mars, d.v.s. efter utflytten. I samband med utflytten skickar Raj in en SINK-ansökan för lönen som ska betalas ut den 25 mars.

När Z betalar ut lönen den 25 mars finns det inget beslut om särskild inkomstskatteredovisning. Z ska därför göra skatteavdrag för preliminär skatt och bruttolönen beräknas enligt formeln bruttolön = nettolön + tabellskatteavdrag. Z ska redovisa denna bruttolön och preliminärskatt för Raj i arbetsgivardeklarationen för redovisningsperiod mars.

Den 22 april fattar Skatteverket beslut (med stöd av 54 kap. 2 § SFL) om att Raj ska betala särskild inkomstskatt på lönen som betalades ut den 25 mars.

Den beräkning av bruttolönen som gjordes vid utbetalningstillfället var då korrekt. Att förhållandena ändras ska inte påverka beräkningen av bruttolönen. Bruttolönen ska dock beskattas enligt SINK varför skatt ska tas ut med 25 procent.

Om den avdragna skatten för mars överstiger den SINK-skatt som Raj ska betala kan Raj begära återbetalning av det överskjutande beloppet, se under Beskattning ska ske enligt SINK eller A-SINK men utbetalaren har gjort skatteavdrag för preliminär skatt. Återbetalning kan inte ske till Z, se under Ingen återbetalning av skatteavdrag som redovisats i arbetsgivardeklarationen.

Exempel: A-SINK när skattskyldigheten i Sverige ändras från obegränsad till begränsad

En utländsk idrottsutövare med nettolöneavtal tänker stanna i Sverige mer än sex månader och bruttolönen beräknas därför utifrån att personen är obegränsat skattskyldig och att skatteavdrag för preliminär skatt (tabellskatteavdrag) ska göras. Personen lämnar dock Sverige innan vistelsen blir att betrakta som stadigvarande.

Den beräkning av bruttolönen som gjordes vid utbetalningstillfället var då korrekt. Att förhållandena ändras ska inte påverka beräkningen av bruttolönen. Bruttolönen ska dock beskattas enligt A-SINK varför skatt ska tas ut med 15 procent.

Om det uppstår ett överskott på skattekontot ska återbetalning ske till idrottsutövaren. Återbetalning kan inte ske till arbetsgivaren (klubben), se under Ingen återbetalning av skatteavdrag som redovisats i arbetsgivardeklarationen.

Om arbetsgivaren betalar ett underskott på skattekontot är det normalt en skattepliktig ersättning

I vissa fall kan det behöva göras en inbetalning till den anställdas skattekonto för att täcka ett underskott på skattekontot efter slutskatteberäkningen. Underskottet kan t.ex. bero på att den anställda beskattas för en bostadsförmån där marknadsvärdet är högre än schablonvärdet som preliminärskatteavdraget beräknats på. Om arbetsgivaren gör inbetalningen till skattekontot är det normalt en skatteplikt ersättning för den anställda.

Om underskottet på kontot beror på att den anställda har fått ett beslut om särskild beräkningsgrund (jämkning) men inte får de avdrag som beslutet grundar sig på vid beskattningen är dock inbetalningen inte skattepliktig (Skatteverkets ställningstagande Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, avsnitt 4.11). Även när det finns ett sådant beslut har bruttolönen beräknats som nettolön + tabellskatteavdrag. Den anställda har beskattats för den på detta sätt beräknade bruttolönen men har bara blivit tillgodoförd den lägre preliminärskatt som arbetsgivaren har betalat in p.g.a. beslutet. Om arbetsgivaren i ett sådant fall betalar det underskott som uppstår på skattekontot så får man se denna ersättning som den del av det tabellskatteavdrag som skulle gjorts om beslutet inte funnits och som ingår i den bruttolön den anställda redan har beskattats för.

Exempel: A-SINK när skattskyldigheten i Sverige ändras från begränsad till obegränsad

En utländsk idrottsutövare med nettolöneavtal återkommer till Sverige efter så kort tid att hela vistelsen, d.v.s. även den första vistelsen, blir att betrakta som stadigvarande. Bruttolönen för den första vistelsen beräknades enligt formeln bruttolön = nettolön/0,85 då personen ansågs vara begränsat skattskyldig och skatteavdrag därför skulle göras enligt A-SINK.

Den beräkning av bruttolönen som gjordes vid utbetalningstillfället var då korrekt. Att förhållandena ändras ska inte påverka beräkningen av bruttolönen. Bruttolönen ska dock beskattas enligt IL.

Om det blir ett underskott på skattekontot och arbetsgivaren (klubben) betalar det ses detta som en kontant utbetalning till idrottsutövaren. På en sådan utbetalning ska det göras skatteavdrag. Det utbetalda nettobeloppet ska därför bruttolöneberäknas.

Bruttolöneavtal och ersättning för skattekostnader

Det kan i stället för ett nettolöneavtal vara fråga om ett bruttolöneavtal där arbetstagaren själv svarar för skatterna men kompenseras för de ökade skattekostnaderna i Sverige, jfr RÅ 1991 not. 53 (se ovan). I dessa fall kan förhållandet uttryckas som att anställningsavtalet innebär delvis fri skatt i Sverige på så sätt att den skattskyldiga får en skattepliktig kompensation för svensk skatt över en viss nivå och därigenom inte behöver stå för hela den svenska skatten.

Skatteverket anser att beskattningstidpunkten för ersättningen för skattekostnaderna är när ersättningen blir disponibel för den anställda. Ersättningen blir disponibel när den betalas ut. Om den anställda är begränsat skattskyldig när ersättningen betalas ut sker beskattning enligt SINK eller A-SINK.

I 2022 års utgåva av denna sida finns ett exempel på beskattningskonsekvenser för anställd som har ett bruttolöneavtal och får skattekompensation.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2014 ref. 76 [1]
  • RÅ 1987 ref. 61 [1]
  • RÅ 1991 not. 53 [1]
  • RÅ 2010 ref. 15 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Rättsfallskommentarer

  • Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal [1]
  • HFD – skattelättnaderna ska beaktas vid prövningen av om en arbetstagare med nettolön har rätt till skattelättnader [1]

Ställningstaganden

  • Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
  • Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal – följdfrågor [1] [2]
  • Beskattningen av en ersättning för skattekostnader, s.k. skattekompensation [1]