Vilken skatt eller avgift är betald?

När behöver man avgöra om en viss skatt är betald?

Enligt huvudregeln ska inbetalda och andra tillgodoräknade belopp i första hand räknas av från den del av betalarens sammanlagda skuld för skatter och avgifter som inte har lämnats för indrivning och i andra hand från den del av skulden som har lämnats för indrivning (62 kap. 11 § SFL). Läs även om avräkning inom ett och samma skattekonto.

I vissa situationer måste Skatteverket dock kunna avgöra om en specifik skatt eller avgift är betald eller inte. Därför finns en regel om att inbetalningar och andra tillgodoförda belopp under en avstämningsperiod ska proportioneras mot skulder som registrerats på skattekontot under samma period, (62 kap. 15 § SFL).

Beräkningen har bara betydelse när inbetalningar och andra tillgodoräknade belopp för perioden inte täcker alla skulder som debiterats under samma period.

Handräckning

Vid indrivning i utlandet, handräckning, för svenska skatteskulder måste Kronofogden kunna konstatera vilken skuld som inte är betald. Vissa avtal om handräckning omfattar inte alla de skatteslag som kan förekomma på skattekontot.

Fastställa pensionsgrundande inkomst

För att tillgodoföra rätt pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete behöver Skatteverket kunna konstatera hur stor del av debiterad ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som är betald (62 kap. 17 § SFL).

Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt 61 kap. socialförsäkringsbalken anses den ålderspensionsavgift och allmänna pensionsavgift som den fysiska personen ska betala själv vara helt betald om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten. Om betald preliminärskatt understiger den slutliga skatten sker en proportionering av hur mycket som anses betalt. Detta sker vid den avräkning av preliminär skatt som sker i samband med att beslut om slutlig skatt fattas.

Belopp som betalas senare, men före utgången av juni månad andra året efter beskattningsåret, anses som betalning av obetalda avgifter till samma kvotdel som de obetalda avgifterna utgör av den fysiska personens sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs. Detsamma gäller om avgifterna beslutas på annat sätt än genom ett beslut om slutlig skatt, dock bara i fråga om belopp som betalas före utgången av den fjärde månaden efter den månad då skatten beslutades.

Avgifter som inte har betalats inom den tid som sägs ovan tas inte ut. Den pensionsgrundande inkomsten tillgodoförs då inte skattebetalaren och pensionsrätten sänks. Utgångspunkten är att omprövningar som leder till högre skatt för skattebetalaren anses vara till hens nackdel samtidigt som skattesänkningar anses som fördelaktiga. Detta är under förutsättning att den enskilda inte motsätter sig skattesänkningen (se prop. 1989/90:74 s. 308 f.).

Säkerhet som ställts för viss punktskatt

I samband med att säkerhet ställs för vissa punktskatter behöver Skatteverket kunna ange vilken punktskatt som är betald.

Likafördelningsmetoden – tillgodoräknade belopp fördelas lika

Lagstiftaren har valt likafördelningsmetoden när det behöver avgöras om en viss skatt eller avgift är betald eller inte. Inbetalningar och andra tillgodoräknade belopp fördelas proportionellt mellan de skatter och avgifter som ska betalas den period när skulder och inbetalningar eller andra tillgodoräknade belopp registrerats. En eventuell skattefordran som har lämnats för indrivning, ska inte beaktas vid proportioneringen.

Det innebär att det debiterade skatte- eller avgiftsbeloppet som skulle betalas under perioden anses betalt med så stor andel av det tillgodoförda beloppet som debiteringen utgör i procent av den totala skulden under avstämningsperioden. Den aktuella perioden är i normalfallet en kalendermånad (prop. 2010/11:165 s. 1029).

Ett ingående underskott på kontot ska inte påverka beräkningen eftersom det inte registreras under perioden. Först om det uppkommer ett överskott för perioden avräknas överskottet mot eventuellt ingående underskott.

Exempel: Hur stor andel av respektive skuld är obetald

Den totala skulden 100 000 kr består av tre delskulder (20 000 + 30 000 + 50 000) och den skattskyldiga betalar 90 000 kr.

Skuld	Fördelad betalning	Obetalt belopp av var delskuld
20 000 (20 %)	20 % x 90 000 = 18 000	2 000
30 000 (30 %)	30 % x 90 000 = 27 000	3 000
50 000 (50 %)	50 % x 90 000 = 45 000	5 000

Undantag från likafördelningsmetoden

Skatteverket gör undantag från likafördelningsmetoden vid anstånd med betalning och vid nedsättning av skatt eller avgift som lämnats för indrivning.

Anstånd

Ett beslut om anstånd med betalning av en viss skatt eller avgift tillgodoförs skattekontot genom en kreditering men undantas från likafördelningsmetoden.

Anstånd med betalning av en viss skatt eller avgift ska registreras på förfallodagen (61 kap. 3 § SFL).

Genom att registreringen görs först på förfallodagen så möter krediteringen den skatt eller avgift som anståndet eller nedsättningen avser. Därför ingår det tillgodoförda beloppet inte i en eventuell proportionering.

När Skatteverket medger anstånd för en skatteskuld som är lämnad för indrivning återtar Skatteverket motsvarande fordran från indrivning (70 kap. 5 § SFL).

Om den skatt som anståndet hör ihop med har förfallit till betalning en tidigare period och är betald finns ingen skuld. I det fallet kommer det krediterade beloppet att ingå i en proportionering (62 kap. 15 § SFL).

Nedsättning av fordran

När Skatteverket beslutar att fordran som har lämnats för indrivning ska sättas ned eller undanröjas krediteras också skattekontot i motsvarande mån. En sådan fordran ingår därefter inte heller i proportioneringen. Skatteverket återtar den från indrivning om den inte är betald till Kronofogden (70 kap 5 § SFL). Om fordran sätts ned ska bara så stort belopp som nedsättningen avser återtas från indrivning.

Om skulden eller en del av den har betalats sedan den lämnats för indrivning krävs inget återtagande och då kommer det överskjutande beloppet att ingå i likafördelningen.

Om säkerhet ställts för vissa punktskatter

När en säkerhet ska tas i anspråk som har ställts för tobaksskatt, alkoholskatt eller energiskatt enligt respektive punktskattelag ska en till proportionering göras. Den betalning som har fördelats enligt likafördelningsmetoden på en obetald punktskatt fördelas i sin tur proportionellt mellan skatt som omfattas av säkerheten och skatt som inte omfattas av säkerheten (62 kap. 16 § SFL). Se även prop. 2001/02:127 s. 135 ff.

När regeln om likafördelning inte gäller

När det finns andra regler för hur en inbetalning ska fördelas gäller inte likafördelningsprincipen (62 kap 15 § andra stycket SFL).

När någon ansvarar för betalningen av någon annans skatt

Skatteverket eller domstol kan besluta att någon ska ansvara för betalningen av någon annans skatt eller avgift. Den solidariskt ansvariga kan välja om en inbetalning ska avse den egna skatten eller skatt som sidoansvaret gäller (62 kap. 12 § SFL).

Representanter kan ansvara för betalning av någon annans skatter och avgifter(5 kap. SFL). När representanten betalar in pengar till skattekontot kan hen välja om inbetalningen ska räknas av från egen skuld eller från den skuld där hen representerar någon annan (62 kap 13 § första stycket SFL).

Andra tillgodoförda belopp än inbetalningar för någon som är representant ska räknas av från den skuld som hör ihop med den verksamheten som beloppet hör till (62 kap 13 § andra stycket SFL).

En grupphuvudman för en momsgrupp som har rätt att få tillbaka överskjutande ingående mervärdesskatt får bestämma om den ska avräknas från hens egen skuld eller någon annans skuld i gruppen och i vilken ordning (62 kap 13 § tredje stycket SFL).

Nedsättning av en fordran som ingår i att ackord

När en fordran som ingått i ett ackord omprövas och sätts ned krediteras skattekontot. Om ackordsbeslutet omfattar ett villkor om avräkning ska krediteringen inte ingå i en proportionering enligt likafördelningsmetoden utan i stället registreras så att den sätter ned hela den ursprungliga fordran som ingick i ackordet (62 kap. 14 § SFL).

Inbetalning till skattekontot i samband med en konkursansökan

En konkursgäldenär kan inför en konkursansökan få en betalningsuppmaning. Skatteverket anser att om en inbetalning sker till skattekontot i samband med en konkursansökan ska inbetalningen räknas av mot de skatter och avgifter som omfattas av betalningsuppmaningen och som inte har lämnats för indrivning.