Avgiftens storlek

Olika belopp i olika situationer

Förseningsavgiftens storlek framgår av 48 kap. 6 § SFL.

Vad gäller för ett utländskt aktiebolag eller ekonomisk förening?

Den högre avgiften 6 250 kr ska Skatteverket ta ut av aktiebolag och ekonomiska föreningar och den lägre avgiften 1 250 kronor ska tas ut av övriga uppgiftsskyldiga. Det framgår inte klart av bestämmelsen om den högre avgiften bara ska tas ut av svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar eller om den även ska tas ut av motsvarande utländska juridiska personer.

Termer och uttryck som används i skatte­förfarande­lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i de lagar där en skatt eller avgift bestäms, om inte annat anges (3 kap. 2 § SFL). De termer och uttryck som används omfattar även motsvarande utländska företeelser (2 kap. 2 § första stycket IL). Förseningsavgift kan alltså tas ut av utländska motsvarigheter till aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar (prop. 2010/11: 165 s. 932 f.).

Den högre avgiften bör bara tas ut om det inte är någon tvekan om att den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. I andra fall bör man ta ut den lägre avgiften. Anledningen är att det är svårt att göra den här bedömningen och att det handlar om betungande lagstiftning. Det är oftast inte heller praktiskt möjligt att göra en grundlig bedömning i varje enskilt fall av om en utländsk juridisk person motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

Det är de civilrättsliga reglerna och inte de skatterättsliga reglerna i utlandet som ska vara avgörande för bedömningen i det här avseendet.

Flera förseningsavgifter kan tas ut

En uppgiftsskyldig kan få en, två eller tre förseningsavgifter för samma inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter som inte är lämnade i rätt tid. Storleken på den andra och tredje avgiften är densamma som den första avgiften (48 kap. 6 § SFL).

Även vid bristfälliga uppgifter i en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter kan en uppgiftsskyldig få en, två eller tre förseningsavgifter (48 kap. 1, 2 och 7 §§ SFL). Antalet förseningsavgifter som kan tas ut är beroende av när den uppgiftsskyldiga kompletterar deklarationen så att den inte längre är bristfällig utan kan ligga till grund för beskattningen.

Andra avgiften efter tre månader

Om ingen inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter har kommit in inom tre månader från den tidpunkt då den skulle ha lämnats kan Skatteverket ta ut ytterligare en avgift, d.v.s. en andra förseningsavgift (48 kap. 7 § första stycket SFL).

Tredje avgiften efter fem månader

Om en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har kommit in inom ytterligare två månader, alltså fem månader från den tidpunkt då den skulle ha lämnats, kan Skatteverket ta ut ytterligare en avgift, d.v.s. en tredje förseningsavgift (48 kap. 7 § andra stycket SFL).

Undantag: deklarationsskyldig efter föreläggande

Bestämmelsen om att Skatteverket kan ta ut flera förseningsavgifter gäller inte den som blir deklarationsskyldig först efter föreläggande (48 kap. 7 § första stycket SFL). Bestämmelsen är bara tillämplig på den som är skyldig att lämna en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter direkt enligt SFL.

Undantag: ej undertecknad deklaration eller uppgift

När blanketten inte är undertecknad och Skatteverket har förelagt en uppgiftsskyldig att skriva under en inkomstdeklaration eller särskild uppgift gäller inte bestämmelsen om flera förseningsavgifter. Då kan som mest en förseningsavgift tas ut (48 kap. 4 § SFL och prop. 2010/11:165 s.930).

Hur beräknar man tiden för flera förseningsavgifter?

Man ska alltid räkna tiden för flera förseningsavgifter från den dag då en deklaration eller särskilda uppgifter senast skulle ha lämnats enligt SFL (prop. 2010/11:165 s. 933).

Exempel: beräkning av tiden för att ta ut flera förseningsavgifter görs från deklarationstidpunkten enligt lag

En deklaration skulle ha lämnats senast den 1 juli enligt bestämmelser i SFL (32 kap. 2 § första stycket SFL). Om den 1 juli är en lördag skulle deklarationen istället ha lämnats senast på måndagen den 3 juli (2 § första stycket lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid). Efter tre månader ska Skatteverket ta ut en andra förseningsavgift. Tiden för att ta ut en andra avgift ska alltid räknas från deklarationstidpunkten i SFL och inte från det datum som följer av lag om beräkning av lagstadgad tid. Den 1 oktober har det gått tre månader från deklarationstidpunkten i SFL och Skatteverket ska alltså ta ut två förseningsavgifter efter den 1 oktober och behöver inte vänta till efter den 3 oktober.

Exempel: beräkning av tiden för flera förseningsavgifter vid bristfällig deklaration

Ett bolag ska lämna deklaration senast den 1 juli enligt bestämmelserna i SFL. Den 15 juni lämnar bolaget in en inkomstdeklaration utan räkenskapsschema eller andra uppgifter eller bilagor. Skatteverket bedömer att deklarationen är så bristfällig att en meningsfull granskning inte kan påbörjas och ber bolaget att komplettera deklarationen. Den 15 oktober lämnar bolaget in räkenskapsschema och skattemässiga justeringar. I och med det är deklarationen inte längre bristfällig. Eftersom bolaget inte har kommit in med en komplett deklaration förrän den 15 oktober kan Skatteverket ta ut två förseningsavgifter. Både vid tiden för första avgiften (efter den 1 juli) och vid tiden för andra avgiften (efter den 1 oktober) var deklarationen så bristfällig att förseningsavgift kan tas ut.

Lämnat deklaration elektroniskt

Vid beräkning av tiden för den andra och tredje förseningsavgiften ska man inte ta hänsyn till den senarelagda tidpunkten för juridiska personer att lämna inkomstdeklaration elektroniskt (48 kap. 7 § tredje stycket SFL och prop. 2010/11:165 s.933).

Anstånd med att lämna deklaration

Vid beräkning av tiden för den andra och tredje förseningsavgiften ska man inte heller ta hänsyn till att en uppgiftsskyldig genom anstånd har fått en senare tidpunkt att lämna deklaration eller särskilda uppgifter. Tidpunkten för uttag av andra och tredje avgiften räknas inte från tidpunkten i anståndsbeslutet utan alltid från den deklarationstidpunkt som gäller enligt SFL (prop. 2010/11:165 s.934).

Fysisk person bosatt utomlands

En fysisk person som är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas utomlands vid deklarationstidpunkten den 2 maj slipper förseningsavgift om deklarationen lämnas senast den 31 maj. Tidpunkten för uttag av andra och tredje avgiften ska dock alltid räknas från den deklarationstidpunkt som gäller enligt lag, d.v.s. från den 2 maj (prop. 2010/11:165 s. 934).

Beslut om flera förseningsavgifter

Skatteverket kan antingen fatta ett separat beslut för varje förseningsavgift eller ta ut två eller tre förseningsavgifter i samma beslut. Förutsättningen är att respektive tidpunkt för att ta ut förseningsavgift har passerats när Skatteverket skickar förslag till beslut om förseningsavgift till den uppgiftsskyldiga (jfr RÅ 2007 ref. 30).

Exempel: ett aktiebolag lämnar inte deklaration i rätt tid

Ett aktiebolag med beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli året efter. Om deklarationen lämnas elektroniskt ska den lämnas senast den 1 augusti. Innan ett förslag till beslut om att ta ut en förseningsavgift skickas ut måste man invänta tiden för att senast lämna en inkomstdeklaration elektroniskt.

Om någon deklaration inte kommit in senast den 1 augusti kan Skatteverket skicka ut ett förslag till beslut om att ta ut en förseningsavgift på 6 250 kr.

Efter den 1 oktober kan Skatteverket skicka ut ett förslag till beslut om att ta ut en andra förseningsavgift på 6 250 kronor och efter den 1 december kan Skatteverket skicka ut ett förslag till beslut om att ta ut en tredje förseningsavgift på 6 250 kronor. På det här sättet får den deklarationsskyldiga tre separata beslut om förseningsavgift.

Om Skatteverket väntar med att skicka ett förslag till beslut till den 2 december (eller senare) så kan Skatteverket ta med alla tre förseningsavgifterna samtidigt och därefter fatta ett beslut om samtliga avgifter.

Exempel: förslag till beslut om skönsbeskattning och uttag av förseningsavgift

Ett aktiebolag med beskattningsår som går ut den 31 december ska lämna inkomstdeklaration senast den 1 juli året efter. Om deklarationen lämnas elektroniskt ska den lämnas senast den 1 augusti. Om någon inkomstdeklaration inte har kommit in kan Skatteverket skicka ut ett förslag till beslut om skönsbeskattning t.ex. den 15 oktober och samtidigt föreslå att ta ut två förseningsavgifter. Tidpunkten för när den första och den andra förseningsavgiften kan tas ut är nämligen passerad. Om aktiebolaget efter den 1 december ännu inte har lämnat någon inkomstdeklaration kan Skatteverket skicka ut ett förslag till beslut om att ta ut ytterligare en förseningsavgift (den tredje avgiften). Då kommer det första beslutet avse två förseningsavgifter och det andra beslutet den tredje avgiften.