Skattedeklaration

Anstånd med att lämna skattedeklaration

Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en deklarationsskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration (36 kap. 5 § första stycket SFL). En ansökan om anstånd med att lämna skattedeklaration kan t.ex. avse arbetsgivardeklaration. Avser ansökan om anstånd en mervärdesskattedeklaration som redan har en senarelagd deklarationstidpunkt krävs synnerliga skäl för att få anstånd, se mer om det nedan.

Vad utgör särskilda skäl?

Till särskilda skäl räknas hinder att lämna deklarationen t.ex. på grund av strejk eller att handlingarna har förstörts eller kommit bort på grund av brand eller inbrott.

Datorfel i egen anläggning eller hos ett anlitat serviceföretag som inträffar i nära anslutning till att deklarationen ska lämnas in kan också utgöra skäl för anstånd.

Även sjukdom eller olyckshändelse hos en ansvarig person hos företaget kan vara ett sådant särskilt skäl som kan medföra rätt till anstånd med att lämna skattedeklaration. Den ansvariga personen kan vara den som ska eller får underteckna deklarationen eller den som normalt upprättar företagets deklaration.

Anstånd bör endast beviljas om hindren att lämna skattedeklaration inträffat i nära anslutning till att redovisning ska ske och att hindren inte varit möjliga att förutse eller åtgärda t.ex. genom att få fram en ersättare som kan upprätta deklarationen. Semester eller brist på likvida medel bör inte anses utgöra särskilda skäl för anstånd med att lämna skattedeklaration.

Anstånd med att lämna skattedeklaration bör endast beviljas för en redovisningsperiod i taget. Anståndet bör normalt inte omfatta längre tid än två veckor.

Mervärdesskattedeklarationer med senarelagd deklarationstidpunkt

För den som som ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt 26 kap. 33 a § SFL gäller att det finns synnerliga skäl för att få anstånd längre än till och med 12 juni (36 kap. 5 § andra stycket SFL).

För den som ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt 26 kap. 33 b § SFL gäller att det finns synnerliga skäl för att alls få anstånd (36 kap. 5 § tredje stycket SFL).

Anledningen är att dessa redan har en senarelagd deklarationstidpunkt jämfört med vad som gäller i andra fall. Behovet av anstånd bör därför vara mindre. Syftet med en senarelagd deklarationstid för vissa mervärdesskattedeklarationer är att hanteringen av inkomstdeklarationer ska kunna samordnas så långt som möjligt. Med hänsyn till det bör också möjligheterna till anstånd med mervärdesskattedeklarationen motsvara de som gäller för inkomstdeklarationen (prop. 2013/14:28 s. 23).

Synnerliga skäl

Vad som är synnerliga skäl framgår inte av lagtexten. Med hänsyn till att de som omfattas av bestämmelserna i 26 kap. 33 a och 33 b §§ SFL redan har fått senarelagd deklarationstid så är möjligheten till anstånd med att lämna mervärdesskattedeklaration i dessa fall tänkt att endast komma ifråga i rena undantagsfall.

Fysiska personer och dödsbon som redovisar per beskattningsår

För den som ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt 26 kap. 33 a § SFL får anstånd längre än till och med den 12 juni beviljas bara om det finns synnerliga skäl (36 kap. 5 § andra stycket SFL). Bestämmelsen i 26 kap. 33 a § SFL avser de fysiska personer och dödsbon som har beskattningsår som redovisningsperiod och som ska lämna inkomstdeklaration. Dessa ska lämna mervärdesskattedeklaration senast den 12 maj året efter utgången av beskattningsåret såvida de inte har genomfört omsättningar m.m. inom EU.

För den som anlitar deklarationshjälp gäller andra regler.

Andra juridiska personer än dödsbon med beskattningsår som redovisningsperiod

För den som ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt 26 kap. 33 b § SFL får anstånd beviljas bara om det finns synnerliga skäl (36 kap. 5 § tredje stycket SFL). Bestämmelsen avser juridiska personer, med undantag för dödsbon och handelsbolag, som har beskattningsår som redovisningsperiod och som ska lämna inkomstdeklaration – och som inte har genomfört omsättningar m.m. inom EU. Mervärdesskattedeklaration lämnas i dessa fall enligt följande uppställning.

Om beskattningsåret går ut	ska deklarationen lämnas senast
31 december	12 juli
30 april	12 november
30 juni	27 december
31 augusti	12 mars

Den som lämnar mervärdesskattedeklaration elektroniskt får lämna deklarationen månaden efter den månad som följer av tabellen ovan. I januari och augusti ska deklarationen i så fall komma in senast den 17 januari resp. den 17 augusti, i april och december senast den 12 april resp. den 12 december.

Återkallelse av anstånd

Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar för anstånd, ska anståndet återkallas (36 kap. 5 § fjärde stycket SFL). Anståndsbeslutet ska alltså inte omprövas till nackdel (66 kap. 20 § andra stycket SFL).

Byråanstånd för vissa mervärdesskattedeklarationer

För fysiska personer och dödsbon som ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt 26 kap. 33 a § SFL (avser de fysiska personer och dödsbon som har beskattningsår som redovisningsperiod och inte har genomfört omsättningar m.m. inom EU) och som anlitar deklarationshjälp ska anstånd beviljas med deklarationen om deklarationshjälpen lämnas i en näringsverksamhet (36 kap. 6 § första stycket SFL).

Bestämmelsen innebär att den som lämnar mervärdesskattedeklaration i enlighet med 26 kap. 33 a § SFL ska kunna ges s.k. byråanstånd med mervärdesskattedeklarationen på samma villkor som med inkomstdeklarationen, i syfte att uppnå samordning i hanteringen. Tidpunkten för inlämning av mervärdesskattedeklarationen kan då följa tidpunkten för inlämning av inkomstdeklarationen när denna omfattas av ett anstånd enligt 36 kap. 3 § SFL (prop. 2013/14:28 s. 23).

Om den som ska lämna deklarationshjälpen har misskött tidigare anstånd, får anstånd vägras.

Längst till den 26 juni

Sista dag för byråanstånd är den 26 juni. Anstånd får inte beviljas för längre tid (36 kap. 6 § andra stycket SFL).

Tidsplan

Byråanstånd ska beviljas enligt en tidsplan. Den beviljade tidsplanen innebär att deklarationerna ska lämnas successivt av den som lämnar deklarationshjälpen under perioden den 12 maj till och med den 26 juni. Tidsplanen ska utformas och beslutas av Skatteverket (6 kap. 18 § SFF).

Vid byråanstånd omfattar Skatteverkets beslut ett antal namngivna personer. Tidsplanen är däremot inte preciserad så att det framgår vid vilken tidpunkt en viss person senast ska lämna deklaration. I tidsplanen anges i stället hur stor andel av personerna som senast ska ha lämnat deklaration vid vissa datum.

Om tidsplanen inte följs

En person som omfattas av ett byråanstånd kan drabbas av förseningsavgift först om det efter sluttiden för anståndet (tidsplanen) kan konstateras att personens deklaration inte har lämnats in till Skatteverket. Deklarationsmedhjälparen, som är den som byråanståndet riktar sig till, kan däremot inte få förseningsavgift för att han eller hon inte följer tidsplanen. Därför har det föreskrivits att Skatteverket ska kunna avslå en ansökan om byråanstånd om tidigare anstånd har misskötts (36 kap. 6 § första stycket SFL). Skäl för avslag kan t.ex. vara omfattande eller upprepade avvikelser från tidsplanen. Även annat missbruk av regleringen bör kunna leda till att anstånd vägras.

Anstånd med betalning

I de fall den deklarationsskyldige får anstånd med att lämna en skattedeklaration enligt 36 kap. 5 § SFL får Skatteverket också bevilja motsvarande anstånd med betalning av de skatter och avgifter som ska redovisas i deklarationen (63 kap. 3 § första stycket SFL).

Beslut om anstånd med att lämna en skattedeklaration enligt 36 kap. 5 § SFL medför däremot inte automatiskt att den deklarationsskyldige också får ett anstånd med betalning av den skatt som ska redovisas i deklarationen utan det krävs att den som ska betala skatten ansöker om anstånd med betalningen.

Den som får anstånd med att lämna mervärdesskattedeklaration enligt 36 kap. 6 § SFL ska beviljas anstånd med betalning som motsvarar den skatt som ska redovisas i deklarationen (63 kap. 3 § andra stycket SFL).