Andra poster som påverkar kapitalunderlaget för delägare i handelsbolag

Vissa tillskott ska dras av

Kapitalunderlaget ska sättas ner med tillskott som gjorts under närmast föregående beskattningsår i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten, s.k. icke varaktiga tillskott (33 kap. 19 § IL). Skälet är att hindra delägare i handelsbolag att genom att tillskjuta kapital till bolaget före årsskiftet blåsa upp kapitalunderlaget för att direkt efter årsskiftet ta ut tillskottet igen.

Vad menas med icke varaktigt tillskott?

För att ett tillskott ska anses varaktigt ska det förbli i verksamheten under en tidsperiod som åtminstone sträcker sig över flera år. Det är syftet med tillskottet som är avgörande vid bedömningen, även om oförutsedda händelser senare medför att tillskottet åter måste tas ut. Den skattskyldige bör ha bevisbördan för syftet med transaktionen.

Tillskott vars syfte inte är att varaktigt öka kapitalet ska minska kapitalunderlaget, om tillskottet inte reglerats vid beräkningstidpunkten. Till tillskott som bör minska kapitalunderlaget hör t.ex. pengar som näringsidkaren i slutet av ett år privat satt in i verksamheten, exempelvis vid en tillfällig likviditetskris. Pengarna ska näringsidkaren sedan få tillbaka efter årsskiftet när likviditeten förbättrats.

Om tillskottet och återbetalningen i stället skett under samma beskattningsår ska tillskottet inte minska kapitalunderlaget eftersom det inte ingår i detta. Om näringsidkaren i slutet av ett år skulle skjuta till pengar som sedan används för privata uttag under nästkommande år ska tillskottet minska kapitalunderlaget (se prop. 1996/97:12 s. 52–53).

Ränteförmånligt lån ska dras av

Från kapitalunderlaget för räntefördelning ska man också dra ränteförmånliga lån från bolaget till delägaren eller till dennas närstående det aktuella beskattningsåret.

Vem som är närstående definieras i 2 kap. 22 § IL.

Skälet till bestämmelsen är att delägarna annars hade kunnat låna handelsbolagets pengar med liten eller ingen ränta och på så sätt i praktiken både disponerat dem privat och fått räntefördelning för dem.

Även om det räntebilliga lånet reducerar kapitalunderlaget anser Skatteverket att uttagsbeskattning ska ske med ett belopp motsvarande skillnaden mellan marknadsmässig ränta och den ränta som faktiskt erlagts. Vidare anser Skatteverket att avdrag inte kan medges enligt reglerna i 42 kap. 11 § IL för uttagsbeskattat belopp.

Förskott på årets resultat är inget lån

Löpande förtida uttag av årets resultat ska inte ses som lån i detta sammanhang. I stället avses sedvanliga lån. Se prop. 1993/94:50 s. 313.

Lån som löpt under del av året

Lånet ska dras ifrån i sin helhet även om det bara löpt under en begränsad del av räkenskapsåret (prop. 1993/94:50 s. 244). Om lånebeloppets storlek varierat under året bör man därför dra ifrån det högsta beloppet.

Vad är marknadsmässig ränta?

Vad som menas med marknadsmässig ränta har inte närmare kommenterats i förarbetena. Det saknas uttryckliga regler om hur hög räntan måste vara för att bedömas som marknadsmässig. Någon fast praxis finns inte heller. Bedömningen av räntenivån måste göras i varje enskilt fall. Man måste utgå från lånevillkoren och jämföra med den ränta som en bank eller liknande inrättning skulle ta ut på motsvarande lån med motsvarande säkerhet. Faktorer som påverkar bedömningen är bl.a. lånets karaktär (villkor, fast eller rörlig ränta m.m.), räntan på marknaden, risktagandet och de säkerheter som har lämnats.

Sparat fördelningsbelopp ska läggas till

Sparat fördelningsbelopp läggs alltid till kapitalunderlaget och ökar därmed kapitalunderlaget för positiv räntefördelning – eller minskar ett negativt kapitalunderlag.

Den som sparar fördelningsbelopp varje år får på så sätt en ”ränta-på-ränta-effekt” eftersom man får räkna en ränta även på det sparade fördelningsbeloppet.

Kvittning mot negativt fördelningsbelopp

Om det finns ett sparat fördelningsbelopp ska detta läggas till kapitalunderlaget. Om kapitalunderlaget efter det att även andra poster (övergångspost m.m.) lagts till är negativt med mer än 50 000 kr, räknar man ut det negativa fördelningsbeloppet så här:

• Utgå från årets aktuella procentsats för räntefördelning.
• Multiplicera den med det negativa kapitalunderlaget.

Det sparade fördelningsbeloppet ska sedan kvittas mot det negativa fördelningsbeloppet. Först därefter ska positiv eller negativ räntefördelning göras.

Ett sparat fördelningsbelopp kan inte överlåtas

Till skillnad mot vad som gäller för enskilda näringsidkare kan man inte överlåta ett sparat fördelningsbelopp hänförligt till en andel i handelsbolag. Regleringen för enskilda näringsidkare som finns i 33 kap. 7a § IL finns inte för delägare i handelsbolag.

En övergångspost ska läggas till

Liksom enskilda näringsidkare kan även delägare i handelsbolag ha en övergångspost på grund av negativt fördelningsunderlag beräknat vid 1995 års taxering (33 kap. 20 § IL). Övergångsposten ska läggas till kapitalunderlaget varje år, utan någon tidsbegränsning.

Överlåta övergångsposten

Övergår en delägares andel i ett handelsbolag på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång till en fysisk person eller ett svenskt dödsbo, tar förvärvaren över övergångsposten.

Förutsättningarna, som alla måste vara uppfyllda, är alltså att

• hela andelen överlåts
• andelen överlåts till en fysisk person eller ett dödsbo
• andelen överlåts genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande (33 kap. 20 § fjärde stycket IL).