OBS: Detta är utgåva 2023.16. Visa senaste utgåvan.

En person kan under vissa förutsättningar byta till ett befintligt efternamn, d.v.s. ett efternamn som används eller har använts i Sverige.

Byte till ett befintligt efternamn

Med byte till ett befintligt efternamn menas byte till ett namn som används eller tidigare har använts som efternamn i Sverige. En förutsättning för byte till ett befintligt efternamn är att namnet inte kan förvärvas med stöd av någon bestämmelse om familjerättsliga förvärv enligt 4–12 eller 30 § PNL. Byte sker då i administrativ ordning i stället för i familjerättslig ordning (13 § första stycket PNL).

Byte till ett befintligt efternamn handlar ofta om byte till ett efternamn som personen har anknytning till. Det kan exempelvis vara en familjehemsförälders efternamn som inte kan förvärvas enligt 11 § PNL, eftersom personen är vuxen. Det kan också vara fråga om ett efternamn som burits för länge sedan i personens släkt (18 § PNL och prop. 2015/16:180 s.102).

Ansökan

Ansökan om byte till ett befintligt efternamn görs till Skatteverket (3 § PNL och 13 § första stycket PNL). Det finns inget hinder för upprepade byten.

När Skatteverket har för avsikt att godkänna en ansökan om ett befintligt efternamn så ska ansökan i vissa fall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar innan Skatteverket fattar beslut (41 § PNL).

Vad ansökan ska innehålla och vilka ansökningar som är avgiftsbelagda beskrivs på sidan Ansökan och avgifter.

Skatteverket ska pröva om det finns några hinder mot bytet

Skatteverket prövar först om det sökta, befintliga efternamnet, kan förvärvas med stöd av 16-19 §§ PNL. När ingen av de bestämmelserna är aktuell ska Skatteverket pröva om det befintliga efternamnet kan förväxlas med andra namn och kännetecken. Skatteverkets prövning görs mot de förväxlingsrisker som finns uppräknade i 15 § PNL. Reglerna för förväxlingsprövningen är desamma som vid byte till ett nybildat efternamn.

Om det finns hinder mot ett byte till ett befintligt efternamn enligt 15 § PNL kan ett byte ändå beviljas om det finns särskilda skäl (13 § första stycket PNL). Bestämmelsen om undantag vid särskilda skäl syftar till att undvika resultat som framstår som orimliga i det enskilda fallet och blir i första hand aktuell vid byte till ett namn som sökanden har en beaktansvärd anknytning till. Bestämmelsen är däremot inte avsedd att skapa några generella undantag (prop. 2015/16:180 s. 103).

En ansökan om byte till ett befintligt efternamn ska inte prövas mot bestämmelsen i 14 § PNL. Skatteverket prövar därmed inte om det sökta efternamnet används som förnamn eller om det består av mer än ett ord och inte heller om namnet kan väcka anstöt, leda till obehag för den som ska bära namnet eller om namnet av någon annan anledning är olämpligt som efternamn.

Framtida förvärv av efternamn

Det är tillåtet att byta till ett efternamn som ingen person bär i dag men som en eller flera personer har möjlighet att förvärva familjerättsligt enligt PNL i framtiden. Detta eftersom skyddsvärdet för en sådan latent rätt till ett efternamn inte anses vara lika högt som när någon faktiskt bär efternamnet (prop. 2015/16:180 s. 49).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:180 En ny lag om personnamn [1] [2] [3]