Redovisning av nedsättning av priset, kundförlust m.m.

Nedsättning av priset

Priset på en vara eller en tjänst kan minska av olika anledningar. Det kan röra sig om en utgiven bonus eller en rabatt. En prisnedsättning kan också bero på fel i levererad vara, bristande kvalitet i utförd tjänst, eller på annan omförhandling av ett avtal m.m.

När den beskattningsbara personen redan har redovisat utgående skatt och beskattnings­underlaget minskar på grund av nedsättningen av priset får den utgående skatten minskas med ett belopp som motsvarar mervärdesskatten på nedsättningen (7 kap. 43 § första stycket ML).

Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då nedsättningen enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Om den som ska minska skatten redovisar mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden eller inte är bokföringsskyldig ska minskningen göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt (7 kap. 44 § ML).

Om den som redovisat den utgående skatten har överlåtit sin verksamhet är det i stället övertagaren som får göra minskningen (7 kap. 43 § andra stycket ML).

En ändring på grund av nedsättning av priset som uppkommer efter att den beskattningsbara personen försatts i konkurs ska redovisas av konkursgäldenären. Ändringen ska redovisas för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats (7 kap. 45 § ML).

Minskning av den utgående skatten på grund av nedsättning av priset ska grundas på en sådan ändringsfaktura som avses i 17 kap. 22 § ML (7 kap. 46 § ML).

Rättsfall: C-86/99, Freemans

Fråga om tidpunkten för nedsättning av beskattningsunderlaget när rabatt lämnas som krediterats en kunds konto har behandlats av EU-domstolen. Vid försäljning på postorder lämnade säljaren en rabatt till kunder som hade köpt varor för eget bruk. Rabatten erhölls då kunden lämnade månatliga avbetalningar för varan. Rabatten tillgodofördes kunden genom att kundens konto hos leverantören krediterades. Domstolen ansåg att beskattningsunderlaget ska sättas ned vid den tidpunkt då rabatten togs ut från kontot eller på annat sätt användes av kunden (C-86/99, Freemans).

Exempel: Bonuskuponger – rabatt på framtida inköp

Bonuskuponger som beräknas på en kunds tidigare inköp och som endast ger kunden rätt till rabatt på framtida inköp, får minska beskattningsunderlaget i den redovisningsperiod under vilken bonuskupongerna faktiskt används. Det är först i den redovisningsperioden som den faktiska kostnaden uppstår (jfr KRNJ 2009-09-11, mål nr 495−497-09).

Kundförlust

Om en förlust på en fordran uppkommer och den beskattningsbara personen tidigare har redovisat utgående skatt, får den utgående skatten minskas med ett belopp som motsvarar mervärdesskatten på förlusten (7 kap. 43 § första stycket ML).

Ändringen ska normalt göras för den redovisningsperiod då kundförlusten enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts (7 kap. 44 § ML). Detta innebär att minskningen av den utgående skatten ska göras i skattedeklarationen för den redovisningsperiod då förlusten har konstaterats.

Om den som redovisat den utgående skatten har överlåtit sin verksamhet är det i stället övertagaren som får göra ändringen (7 kap. 43 § andra stycket ML).

En ändring som avser en kundförlust som uppkommer efter att den beskattningsbara personen försatts i konkurs ska göras av konkursgäldenären. Ändringen ska redovisas för den redovisningsperiod då konkursbeslutet meddelats (7 kap. 45 § ML).

Ackord och skuldsanering

Ackord förekommer i två former, underhandsackord och offentligt ackord. Underhandsackord är en uppgörelse mellan en gäldenär och en eller flera borgenärer enligt vanliga avtalsrättsliga principer. En förhandling om offentligt ackord utgör ett särskilt förfarande inom rekonstruktions­förfarandet. Förutom vid företagsrekonstruktion kan offentligt ackord förekomma även under ett konkursförfarande. Det senare är dock ovanligt.

Skuldsanering innebär en möjlighet för en gäldenär att genom ett beslut av KFM (eller domstol) helt eller delvis befrias från ansvar för betalning av sina skulder.

Skatteverket anser att förluster som uppkommer vid olika former av ackord eller vid skuldsanering i vissa fall ska behandlas som en nedsättning av priset i efterhand. I sådant fall är förlusten alltså inte att anse som en kundförlust (Skatteverkets ställningstagande Ändring av utgående och ingående skatt vid kundförluster och prisnedsättningar i efterhand).

Företagaren får inte full ersättning för rot- eller rutarbete

En privatperson har rätt till skattereduktion med viss del på arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt) när en företagare utför rot- eller rutarbete åt privatpersonen. När kunden betalat sin del av fakturan enligt gällande regler för rot eller rut kan företagaren ansöka om ersättning för resten av fakturabeloppet (arbetskostnaden) från Skatteverket. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. En för sent inkommen ansökan berättigar inte till någon ersättning från Skatteverket.

Ansökan om ersättning lämnas för sent

En företagare (säljare) som inte ansöker om ersättning från Skatteverket inom föreskriven tid får alltså ingen utbetalning från Skatteverket. När köparen, som fullgjort sina åtaganden, inte betalar den del som skulle ha ersatts av Skatteverket om ansökan lämnats i tid, får säljaren inte ersättning från vare sig Skatteverket eller köparen för viss del av det fakturerade beloppet.

Det är mervärdesskatterättsligt inte fråga om en kundförlust. Skatteverket anser dock att den utgående skatten, under angivna förutsättningar, kan sänkas med stöd av 8 kap. 3 § ML eftersom det är fråga om en slags subvention från tredje man som faktiskt uteblir. Då säljaren enligt lag inte kan få den delen av ersättningen från tredje man har säljaren rätt att sänka den utgående skatten med det belopp som motsvarar mervärdesskatten på den ersättning som faktiskt uteblir. Skatteverket kan med stöd av 7 kap. 50 § ML inte ställa krav på att någon ändringsfaktura som avses i 17 kap. 22 § ML ska utfärdas. Korrigeringen ska ske för den redovisningsperiod då förlusten anses definitiv.

Villkoren för skattereduktion är inte uppfyllda

Om villkoren för skattereduktion inte är uppfyllda kan företagaren inte få någon ersättning från Skatteverket även om företagaren ansöker i rätt tid. Någon möjlighet att få nedsättning av den utgående skatten med hänvisning till 8 kap. 3 § ML finns inte i dessa fall. Om företagaren gjort en nedsättning av priset i efterhand och utfärdat en sådan ändringsfaktura som avses i 17 kap. 22 § ML till sin kund kan den utgående skatten sättas ned med mervärdesskatten på prisnedsättningen. Vid prisnedsättning kan det dock bli aktuellt med omvärdering av beskattningsunderlaget.

Återtagande av en vara

Ett återtagande av en vara med stöd av äganderättsförbehåll enligt konsumentkreditlagen eller lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. betraktas inte som en leverans av varor mot ersättning eller som ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Återtagandet får i stället ses som det sista ledet i den ursprungliga försäljningen.

Om en vara återtas enligt nämnda lagar får säljaren minska beskattnings­underlaget med det belopp som säljaren tillgodoräknar köparen vid avräkningen. Detta gäller under förutsättning att säljaren kan visa att den ingående skatten för den inköpta varan inte till någon del varit avdragsgill för köparen (8 kap. 15 § ML). För att dessa regler ska bli tillämpliga måste det vara fråga om ett återtagande. Om säljaren förmår köparen till en frivillig uppgörelse och avräkningen görs i form av ett köp ska transaktionen behandlas som ett köp (RÅ 1986 ref. 86).

Den ingående skatten är avdragsgill för köparen

Ett återtagande av en vara från en köpare varsingående skatt är avdragsgill berör inte skatteredovisningen hos vare sig säljaren eller köparen (prop. 1983/84:75 s. 14).

Exempel: köparens ingående skatt är avdragsgill

Ett bilföretag säljer en lastbil till ett åkeri på avbetalning enligt lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare. Säljaren redovisar utgående skatt på hela beloppet vid försäljningen och köparen drar av motsvarande belopp som ingående skatt. Efter ett antal år slutar köparen att betala. Restskulden till säljaren är då 200 000 kronor (inklusive mervärdesskatt). Säljaren återtar lastbilen och värderar den till 50 000 kronor (exklusive mervärdesskatt). Säljaren har dock inte rätt att reducera den utgående skatten på den minskning av fordran som tillgodoräknas köparen.

Se även Fordran efter återtagande av varan.

Den ingående skatten är inte avdragsgill för köparen

Om säljaren tidigare har redovisat utgående skatt och beskattningsunderlaget minskas, får den utgående skatten minskas med ett belopp som motsvarar mervärdesskatten på det belopp som säljaren vid avräkningen tillgodoräknar köparen för varans värde (7 kap. 43 § första stycket ML och 8 kap. 15 § ML).

Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då nedsättningen enligt god redovisningssed bokförts eller borde ha bokförts. Om den som ska minska skatten redovisar mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden eller inte är bokföringsskyldig ska minskningen göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt (7 kap. 44 § ML).

Exempel: köparens ingående skatt är inte avdragsgill

Ett dataföretag säljer en avancerad datautrustning till en tandläkarpraktik på avbetalning enligt lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare. Säljaren redovisar utgående skatt på hela beloppet vid försäljningen. Den ingående skatten är dock inte avdragsgill till någon del för köparen. Efter ett antal år slutar köparen att betala. Restskulden till säljaren är då 200 000 kronor (inklusive mervärdesskatt). Säljaren återtar datautrustningen och värderar den till 62 500 kronor (inklusive mervärdesskatt). Säljaren har rätt att reducera den utgående skatten med 12 500 kronor (20 % x 62 500 kr) med stöd av 8 kap. 15 § ML.

Om det kvarvarande beloppet för fordran kan anses vara en kundförlust har säljaren rätt att även reducera den utgående skatten med 27 500 kronor (20 % x 137 500 kr). Se även Fordran efter återtagande av varan.

Återtagande av vara vid överlåtelse av verksamhet

Vid återtagande av en vara efter att någon har tagit över verksamheten eller del av verksamheten från den som redovisat den utgående skatten ska den som tagit över verksamheten redovisa ändringen (7 kap. 43 § andra stycket ML). Ändringen ska göras för den redovisningsperiod då återtagandet av varan enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Om den som ska minska skatten redovisar mervärdesskatt enligt bokslutsmetoden eller inte är bokföringsskyldig ska minskningen göras på det sätt som gäller för dennes redovisning av utgående skatt (7 kap. 44 § ML).

Återtagande av vara vid konkurs

Vid återtagande av en vara efter säljarens konkurs ska den minskning av beskattningsunderlaget som får göras enligt 8 kap. 15 § ML göras i konkursgäldenärens redovisning. Ändringen ska göras i skattedeklarationen för den period då konkursbeslutet för säljaren meddelades (7 kap. 45 § ML).

Fordran efter återtagandet av varan

Om säljaren efter återtagandet fortfarande har en fordran på köparen och det konstateras att denna fordran är förlorad, har säljaren en kundförlust, vilket ger en rätt att reducera den utgående skatten som belöper på det förlorade beloppet.

Korrigering av utgående skatt – reservregeln

Om beskattning har skett i enlighet med reservregeln och förvärvaren senare visar att denne påförts mervärdesskatt i ett annat EU-land på grund av förvärvet, har förvärvaren rätt att göra en korrigering av sin redovisning (6 kap. 30 § andra stycket ML och 7 kap. 47 § ML). Bestämmelserna motsvaras av artikel 41 andra stycket i mervärdesskattedirektivet.

Kompletterande information

• Vad ska inte ingå i beskattningsunderlaget?.