Import

Vem är betalningsskyldig vid import?

Vid import av varor är det den som enligt tullagstiftningen är skyldig att betala tull eller skulle ha varit det om varorna hade varit tullbelagda, som är betalningsskyldig för mervärdesskatten vid importen (16 kap. 18 § ML och 16 kap. 19 § ML).

Vid import av varor där en tullskuld uppkommer i Sverige är det alltså den som enligt tullagstiftningen är betalningsskyldig för tull som är betalningsskyldig för mervärdesskatt (16 kap. 18 § ML).

Om det inte uppkommer någon tullskuld vid importen är det istället den som skulle ha varit betalningsskyldig för tull om varorna hade varit tullbelagda som är betalningsskyldig för mervärdesskatten på importen (16 kap. 19 § ML). Det inträffar när en vara inte är belagd med tull eller importen är befriad från tull. Vidare kan detta inträffa när det i skattehänseende är fråga om import men inte i tullhänseende, t.ex. då varan förs in till Sverige från ett område som är inom EU:s tullområde men utanför mervärdesskatteområdet, Åland är ett exempel på ett sådant område. Importen avser i sådant fall en unionsvara (2 kap. 24 § ML och artikel 5.23 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen [tullkodex]).

Om Skatteverket är beskattningsmyndighet ska den som är betalningsskyldig redovisa mervärdesskatten för importen i en mervärdesskattedeklaration.

Ombud

Om den som enligt tullagstiftningen är skyldig att betala tull eller skulle ha varit det om varorna varit tullbelagda är ett ombud, och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är det istället den för vars räkning ombudet handlar som är betalningsskyldig. Ett indirekt ombud, dvs. ett ombud som är solidariskt betalningsansvarigt för tull, eller ett direkt ombud som gentemot Tullverket åtar sig att fullgöra gäldenärens betalningsskyldighet avseende tull, är därför inte betalningsskyldigt för mervärdesskatt i de fall då Skatteverket är beskattningsmyndighet. Det är istället importören, d.v.s. den för vars räkning ombudet handlar, som ska redovisa och betala mervärdesskatten till Skatteverket (16 kap. 20 § ML och prop. 2013/14:16 s. 25–27).

Bestämmelserna i 16 kap. 18–20 §§ ML motsvaras av artikel 201 i mervärdesskattedirektivet.

Tullombud eller annan deklarant än den verkliga importören kan bli tullskyldig

När den som för in varor från ett land utanför EU använder ett tullombud för att lämna en tulldeklaration kan det förekomma att tullombudet av misstag uppger fel importör i tulldeklarationen. Om misstaget upptäcks efter det att varorna frigjorts så anses tullombudet handla i eget namn och för egen räkning enligt tullagstiftningen. Det innebär att tullombudet anses vara deklarant och skyldig att betala tull (tullskyldig). Detta gäller även i de fall tullombudet har en giltig fullmakt att företräda den verkliga importören. Det förekommer också att en person som inte är ett tullombud agerar som deklarant för en verklig importörs räkning utan att detta anges i tulldeklarationen. Även i detta fall anses denna person handla i eget namn och för egen räkning enligt tullagstiftningen. Det gäller även om personen har en giltig fullmakt att företräda den verkliga importören.

Självständig bedömning av vem som är betalningsskyldig

När Skatteverket är beskattningsmyndighet vid import ska det göras en självständig bedömning av vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt. Detta kan innebära att Skatteverket gör en annan bedömning än Tullverket när det gäller förekomsten av ombudskap vilket innebär att någon annan än den som enligt tullagstiftningen är en deklarant kan vara betalningsskyldig för mervärdesskatt (Skatteverkets ställningstagande Betalningsskyldig vid import när Skatteverket är beskattningsmyndighet).

En självständig bedömning av vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt ska göras när Skatteverket blir beskattningsmyndighet i följande situationer:

• När ett tullombud som är mervärdesskatteregistrerat uppger att hen handlar i någon annans namn eller för någon annans räkning i tulldeklarationen utan att ha fullmakt i enlighet med tullkodex att göra detta och därigenom blir deklarant.
• När en mervärdesskatteregistrerad person som inte är ett tullombud agerar som deklarant för den verklige importörens räkning utan att detta anges i tulldeklarationen.

Vem som är betalningsskyldig för importen och därmed ska redovisa utgående skatt ska avgöras enligt följande:

• Den verkliga importören är betalningsskyldig när det finns ett ombudskap genom någon form av fullmakt där det framgår att den verkliga importören gett någon annan i uppdrag att införtulla varorna (för övergång till fri omsättning) och företräda denne. När den verkliga importören är betalningsskyldig och redovisar utgående skatt på importen medges avdrag för motsvarande belopp som ingående skatt under förutsättning att importen avser en verksamhet hos den verkliga importören där transaktionerna medför avdragsrätt.
• En annan tullskyldig person än den verkliga importören är betalningsskyldig när det inte finns en fullmakt för personen att företräda importören. Detsamma gäller när den verkliga importören inte är registrerad till mervärdesskatt vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet även om det finns en fullmakt. När en annan person än den verkliga importören är betalningsskyldig och redovisar utgående skatt på importen medges inte avdrag för motsvarande belopp som ingående skatt.

Det kan endast finnas ett ombud i den mening som avses i 16 kap. 20 § ML om en tullskuld har uppkommit enligt artikel 77 i tullkodex (jämför prop. 2013/14:16 s. 24-27).

Centraliserad klarering

Från och med den 1 januari 2022 gäller nya bestämmelser om betalningsskyldighet vid import när tulldeklaration lämnas i annat EU-land, med stöd av ett sådant tillstånd till centraliserad klarering som avses i artikel 179 i tullkodex. För att kunna ansöka om sådant tillstånd krävs bl.a. att företaget är en så kallad godkänd ekonomisk aktör för tullförenklingar, är registrerad till mervärdesskatt i Sverige samt är etablerad i det EU-land där aktören har tillstånd för centraliserad klarering. Om en tulldeklaration för en import av varor till Sverige lämnas in i ett annat EU-land med stöd av tillstånd till centraliserad klarering uppkommer och fastställs tullskulden i det andra EU-landet i stället för i Sverige (prop. 2021/22:23 s. 46 och 61).

Om en tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering, så är den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen i det andra EU-landet betalningsskyldig för mervärdesskatt. Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet är det i stället den för vars räkning ombudet handlar som är betalningsskyldig (16 kap. 21 § ML och 16 kap. 22 § ML).

Bestämmelserna i 16 kap. 21–22 §§ ML motsvaras av artikel 201 i mervärdesskattedirektivet.

Kompletterande information

• Beskattningsbara transaktioner – Import av varor.
• Platsen för beskattningsbara transaktioner – Import av varor.
• Redovisning av import.