OBS: Detta är utgåva 2023.16. Visa senaste utgåvan.

En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat EU-land likställs med en leverans av varor mot ersättning.

Överföring av varor till andra EU-länder

Med överföring av varor avses en fysisk transport från ett EU-land till ett annat EU-land utan att äganderätten övergår. Ett företag kan t.ex. efter tillverkning av en vara transportera denna från det EU-land där varan producerats till ett lager som företaget har i ett annat EU-land.

En förutsättning för att en leverans av varor ska kunna beskattas är att den sker mot ersättning. Överföringar av varor sker inte mot ersättning. För att överföringar av varor ska kunna beskattas likställs de därför i vissa situationer med leverans av varor mot ersättning (prop. 2022/23:46 s.363). Överföring av varor likställs även i vissa fall med unionsinternt förvärv av varor mot ersättning.

Syftet med bestämmelserna är att förhindra fusk eller att konsumtion av varor blir obeskattad. Det har ansetts nödvändigt att kunna följa varorna även då en förflyttning av dessa inte beror på en äganderättsövergång.

Överföring likställs med leverans av varor mot ersättning

En beskattningsbar persons överföring av varor från den egna rörelsen till ett annat EU-land likställs med en leverans av varor mot ersättning (5 kap. 12 § första stycket ML). Under vissa förutsättningar ska dock inte överföring av varor från ett EU-land till avropslager i ett annat EU-land likställas med leverans av varor mot ersättning (5 kap. 15 § ML).

Det är fråga om en överföring av varor till ett annat EU-land när samtliga förutsättningar nedan är uppfyllda (5 kap. 12 § andra stycket ML):

  • materiell lös egendom försänds eller transporteras av en beskattningsbar person eller för dennas räkning och
  • försändningen eller transporten sker inom ramen för den beskattningsbara personens rörelse och
  • varorna skickas från det EU-land där varan finns till ett annat EU-land.

Bestämmelsen motsvaras av artikel 17.1 i mervärdesskattedirektivet.

Redovisning i periodisk sammanställning

Överföring av varor från Sverige till ett annat EU-land ska i vissa fall redovisas i en periodisk sammanställning.

Vissa överföringar likställs inte med leverans av varor mot ersättning

Även om samtliga förutsättningar ovan är uppfyllda är det inte fråga om en överföring av varor till annat EU-land om den avser någon av följande transaktioner (5 kap. 13 § ML):

  1. En leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen inom landet i enlighet med förutsättningarna om distansförsäljning i 6 kap. 7 § ML, eller i ett annat EU-land i enlighet med förutsättningarna om distansförsäljning i artikel 33 i mervärdesskattedirektivet (5 kap. 13 § 1 ML, motsvaras av artikel 17.2 a i mervärdesskattedirektivet).
  2. En leverans av varan för installation eller montering, om leveransen utförs av den beskattningsbara personen inom landet i enlighet med förutsättningarna om monteringsleverans i 6 kap. 13 § ML, eller i ett annat EU-land i enlighet med förutsättningarna om monteringsleverans i artikel 36 i mervärdesskattedirektivet (5 kap. 13 § 2 ML, motsvaras av artikel 17.2 b i mervärdesskattedirektivet).
  3. En leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen inom landet i enlighet med förutsättningarna om leveranser ombord på ett fartyg, ett luftfartyg eller ett tåg under en persontransport i 6 kap. 18 §, eller i ett annat EU-land i enlighet med förutsättningarna i artikel 37 i mervärdesskattedirektivet (5 kap. 13 § 3 ML, motsvaras av artikel 17.2 c mervärdesskattedirektivet).
  4. En leverans av el, gas, värme eller kyla inom landet i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 21-24 eller 25-28 §§, eller i ett annat EU-land i enlighet med förutsättningarna i artikel 38 eller 39 i mervärdesskattedirektivet (5 kap. 13 § 4 ML, motsvaras av artikel 17.2 d mervärdesskattedirektivet).
  5. En leverans av varan som utförs av den beskattningsbara personen inom landet och avser leverans av guld till Sveriges riksbank (10 kap. 34 § 4 ML), unionsinterna transaktioner (10 kap. 42 ML), export (10 kap. 64–66 §§ ML), leverans avseende fartyg eller luftfartyg (10 kap. 69–73 §§ ML), leverans av varor till beskickningar, konsulat, EU, EU-organ och andra internationella organisationer (10 kap. 84 § och 88 § ML), leverans till väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land (10 kap. 92–94 §§ ML), eller i ett annat EU-land i enlighet med förutsättningarna i artikel 138, 146, 147, 148, 151 eller 152 i mervärdesskattedirektivet (5 kap. 13 § 5 ML, motsvaras av artikel 17.2 e mervärdesskattedirektivet).
  6. Ett tillhandahållande av en tjänst som utförs åt den beskattningsbara personen som för över varan och som innebär att arbete på eller värdering av varan faktiskt utförs i det EU-land där försändningen eller transporten avslutas. Detta gäller om varan efter att arbetet eller värderingen utförts sänds tillbaka till den beskattningsbara personen i det EU-land som försändningen eller transporten av varan ursprungligen avgick från (5 kap. 13 § 6 ML, motsvaras av artikel 17.2 f mervärdesskattedirektivet). Läs mer nedan om Överföring i samband med arbete på vara.
  7. Tillfällig användning av varan i det EU-land där försändningen eller transporten avslutas, för tillhandahållanden av tjänster som görs av den beskattningsbara person som är etablerad i det EU-land som försändningen eller transporten avgick från (5 kap. 13 § 7 ML, motsvaras av artikel 17.2 g mervärdesskattedirektivet). Det gäller exempelvis uthyrning av varan. Läs mer nedan om Överföring för att tillfällig användning.
  8. Tillfällig användning av varan under högst två år i ett annat EU-land, under förutsättning att motsvarande import av varan från en plats utanför EU skulle omfattas av förfarandet för tillfällig införsel och vara helt befriad från importtullar i det EU-landet (5 kap. 13 § 8 ML, motsvaras av artikel 17.2 h mervärdesskattedirektivet). Det gäller exempelvis om varan överförs för att användas på en utställning.

När någon av ovanstående förutsättningar inte längre uppfylls anses varan ha överförts till ett annat EU-land. Överföringen anses i detta fall ske vid den tidpunkt då förutsättningen inte längre uppfylls (5 kap. 14 § ML, motsvaras av artikel 17.3 mervärdesskattedirektivet).

Överföringar i samband med arbete på vara

Överföringar i samband med arbete på vara regleras i 5 kap. 13 § 6 ML.

EU:s mervärdesskattekommitté har 1996 enhälligt godtagit en riktlinje för arbetsbeting och överföring av varor mellan EU-länder. De förenklingar som beskrivs i riktlinjen är tillämpliga vid tjänster som avser såväl arbete på vara som värdering av vara.

Förenklingarna innebär att en vara som transporteras ut ur det land där arbetet utförts men som i strikt mening inte återsänds till ursprungslandet ändå ska anses återsänd till ursprungslandet om de färdiga produkterna har en känd slutlig destination hos den som beställt tjänsten. Vidare innebär förenklingarna att en vara ska anses återsänd till ursprungslandet även i de fall det sker tillfälliga uppehåll i transporten tillbaka till beställaren t.ex. på grund av att ytterligare arbete ska utföras på varan. Förenklingarna gäller i de fall då det är köparen av varan som har beställt tjänsten (Mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 48:e mötet den 25 juni och den 8 juli, 1996 punkten 2 [5.2]).

Skatteverkets uppfattning överensstämmer med mervärdesskattekommitténs riktlinje.

Det finns exempel om överföringar i samband med arbete på vara på sidan Unionsinternt förvärv av varor under rubriken Överföring för export eller unionsintern försäljning.

Rättsfall: överföring när det är säljaren som beställer bearbetningen

I ett fall där det var säljaren som beställt bearbetningen av varorna har EU-domstolen ansett att varorna måste sändas tillbaka till ursprungslandet för att överföringen inte ska likställas med leverans av varor mot ersättning (C-606/12 och C-607/12, Dresser Rand).

Överföring för att tillfällig användning

Bestämmelsen i 5 kap. 13 § 7 ML (motsvaras av artikel 17.2 g i mervärdesskattedirektivet) ska tolkas restriktivt. För att transaktionen inte ska ses som en överföring av vara till annat EU-land krävs att den sker i syfte att tillfälligt använda varan här i landet och inte i syfte att slutkonsumera varan. Det skulle strida mot såväl ordalydelsen som mot kravet på en restriktiv tolkning och syftet med bestämmelsen att utsträcka tillämpningen av denna bestämmelse till situationer där användningen sker på obestämd eller under en längre tid eller där användningen leder till att varan i fråga förstörs. Det måste göras en bedömning i av samtliga omständigheter i varje enskilt fall för att avgöra om det är en tillfällig användning. Bland annat villkoren i hyresavtalen och de aktuella varornas egenskaper beaktas (C-242/19, CHEP Equipment Pooling punkterna 40-41).

Exempel: uthyrning som övergår i försäljning

SE som är registrerad för mervärdesskatt i Sverige för över en maskin till Tyskland och hyr ut den till DE. Maskinen ska användas tillfälligt i Tyskland varför det är fråga om en transaktion som inte utgör en överföring av vara till ett annat EU-land.

Efter ett år säljer SE maskinen till DE. Varan ska alltså inte längre vara tillfälligt i Tyskland. Förutsättningarna för att tillämpa 5 kap. 13 § 7 ML är inte längre uppfyllda och varan ska anses ha överförts till annat EU-land enligt 5 kap. 12 § ML och likställs därmed med en leverans av en vara mot ersättning. Leveransen kan vara undantagen från skatteplikt, läs mer på sidorna om Unionsinternt förvärv av varor och Undantag för unionsinterna transaktioner.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-242/19 [1]
  • EU-dom C-606/12 och C-607/12 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag [1]

Övrigt

  • EU-guidelines 48th meeting 25 June and 8 July_177 [1]