Upphovsrättsskydd och ekonomiska rättigheter enligt URL

Vad innebär upphovsrätten?

Rättigheter som innebär ett skydd mot efterbildning eller liknande kallas immateriella rättigheter. De immateriella rättigheterna delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrättens skydd är reglerat i upphovsrättslagen.

Upphovsrätten syftar till att skydda litterära och konstnärliga verk såsom framställningar i tal och skrift, musikaliska och sceniska verk, filmverk m.m. I princip omfattas alla typer av alster av andligt eller intellektuellt skapande. Upphovsrätten ger upphovsmannen en uteslutande rätt, en ensamrätt, till verket enligt 1 § URL. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Den består av en ekonomisk rätt att utnyttja verket och en ideell rätt som innebär att upphovsmannen kan påverka hur och i vilken omfattning verket ska användas. Det är i regel endast den ekonomiska rätten som kan överlåtas eller upplåtas.

Upphovsrätten är ett undantag från den generella regeln att all plagiering är tillåten.

Alstret måste uppnå verkshöjd

För att ett verk ska få upphovsrättsligt skydd krävs att alstret uppnår verkshöjd. Det innebär att verket ska ha ett visst mått av självständighet och originalitet. Det ska vara produkten av ett andligt eller intellektuellt skapande.

Kravet på originalitet innebär att verket ska ha en så personlig prägel att det inte finns risk för att två människor som arbetar oberoende av varandra ska kunna ge alstret identiskt eller i stort sett identiskt innehåll. Det får med andra ord inte finnas någon risk för dubbelskapande; verket ska vara unikt.

Kravet på självständighet innebär att den som skapat alstret inte får ha ritat av eller på annat sätt plagierat ett annat alster.

Kravet på verkshöjd är generellt sett relativt lågt i Sverige i dag. Det innebär ändå att i det enskilda fallet ska en bedömning göras ifall ett verk uppnår verkshöjd eller inte.

Vid bedömningen av om alstret uppnår verkshöjd saknar det betydelse vilket litterärt eller konstnärligt värde alstret har. Det spelar heller inte någon roll vilket syfte upphovsmannen haft med alstret.

När skapandet av ett verk är beroende av tekniska faktorer minskar möjligheten att variera verkets innehåll och det är svårare att uppnå verkshöjd. Tabeller, prislistor, bruksanvisningar, enklare kataloger, adressförteckningar och kalendrar uppnår normalt inte verkshöjd och är därför heller inte upphovsrättsligt skyddade.

Upphovsmannen innehar den ekonomiska och ideella rätten

Från början är det alltid upphovsmannen som innehar både den ekonomiska och ideella rätten. Eftersom det i princip bara är den ekonomiska rätten som kan överlåtas eller upplåtas kan den ideella rätten inte överföras, men upphovsmannen kan i vissa fall avstå från sin rätt. Att upphovsmannen säljer exemplar av ett verk betyder inte att han eller hon även överlåter upphovsrätten.

Upphovsmannen måste vara en fysisk person

Upphovsrätten gäller endast verk som skapats av en människa. Det innebär att den ursprungliga upphovsrätten endast kan tillfalla en fysisk person eftersom den tillhör den som skapat verket. En juridisk person kan därför aldrig vara upphovsman. Inte heller djur kan vara upphovsmän. T.ex. en tavla som målats av en schimpans har därför inte upphovsrättsskydd.

Presumtionsregel för vem som anses vara upphovsman

I 7 § första stycket URL finns en presumtionsregel som innebär att tills annat visas, anses den vara upphovsman som har sitt namn eller allmänt kända pseudonym eller signatur på ett exemplar av verket eller som anges vara upphovsman när verket blir tillgängligt för allmänheten.

Ett verk kan ha flera upphovsmän

Ett upphovsrättsligt skyddat verk kan ha flera upphovsmän. Det kan vara fallet när någon bearbetat eller översatt någon annans verk, s.k. andrahandsverk (4 § URL). Upphovsrätten gäller då för både bearbetaren eller översättaren och för upphovsmannen till det ursprungliga verket. Detsamma gäller när en eller flera personer sammanställt flera verk, s.k. samlingsverk (5 § URL). Upphovsrätten gäller både för den eller de som sammanställt verket och för upphovsmännen till de olika verk som sammanställts.

Det internationella upphovsrättsskyddet

I den internationella upphovsrättsförordningen (1994:193) finns föreskrifter om hur URL ska tillämpas när det gäller andra länder och mellanstatliga organisationer. Vid tillämpningen av URL ska den som är medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ett EES-land) alltid behandlas som om hen vore svensk medborgare (1 § internationella upphovsrättsförordningen). I förordningen finns även bestämmelser som hänvisar till olika internationella konventioner om upphovsrätt, bland annat Bernkonventionen, Världskonventionen och WIPO-fördraget. I princip ska utländska författare, konstnärer och fotografer vara likställda med svenska upphovsmän.

Litterära verk

Litterära verk är främst framställningar i ord, men det kan även avse alster uttryckta i siffror eller binära tal. Framställningarna kan vara talade, skrivna eller tryckta. I upphovsrättslagen delas litterära verk in i

• skönlitterära verk
• beskrivande verk
• kartor
• datorprogram.

Skönlitterära verk

Skönlitterära verk är t.ex. romaner, noveller och dikter. De är i princip alltid skyddade enligt upphovsrättslagen.

Beskrivande verk

Vetenskapliga arbeten och handböcker är exempel på beskrivande verk. För denna typ av alster är det själva utformningen som är upphovsrättsskyddad. Det vill säga på det sätt som fakta beskrivs. Fakta som sådana är aldrig skyddade. Som exempel kan nämnas att matrecept i sig inte är skyddade men de kan ingå i en skyddad artikel eller liknande och på så sätt få skydd. De flesta bruksanvisningar har heller inte upphovsrättsligt skydd på grund av att deras utformning inte uppnår verkshöjd.

Journalisters verk (artiklar) är i stort sett alltid föremål för skydd. Däremot omfattas normalt inte enkla nyhetsmeddelanden i radio och press av upphovsrätten.

Kartor och andra verk i beskrivande form

Till litterära verk räknas även kartor, teckningar och grafiska eller plastiska verk i beskrivande form, t.ex. konstruktionsritningar. Det är i princip generaliseringarna som är skyddade. En exakt avbild av verkligheten är varken självständig eller originell.

Kartor har upphovsrättsligt skydd så snart de har viss distans från äldre verk av samma slag eller viss självständighet gentemot dessa. Det innebär att för kartor krävs det mindre originalitet än normalt för att uppnå verkshöjd.

Datorprogram

Datorprogram utgör ibland upphovsrättsligt skyddade litterära verk. Det som skyddas är inte de formler eller algoritmer som programmet är uppbyggt av utan upphovsmannens utformning av den idé som ligger bakom programmet. Det är med andra ord det individuella sätt som upphovsmannen skapat för att sätta ihop algoritmerna till ett datorprogram som utgör det upphovsrättsligt skyddade verket.

Konstnärliga verk

I upphovsrättslagen indelas konstnärliga verk i

• musikaliska verk
• sceniska verk
• filmverk
• konstverk
  • bildkonst
  • byggnadskonst
  • brukskonst.

Konstnärliga verk är verk i t.ex. bild, rörelse eller toner, som skapas med konstnärlig ambition i syfte att nå en konstnärlig verkan (SOU 1956:25 s. 65). Verket ska ge en konstnärlig effekt eller ett konstnärligt intryck.

Musikaliska verk

Ett musikaliskt verk kan vara framfört eller finnas i form av noter. De är i princip alltid skyddade enligt upphovsrättslagen. Skyddet kan även omfatta s.k. jinglar, d.v.s. kortare musikstycken.

Kompositörer och textförfattare är de egentliga upphovsmännen till musikaliska verk. Den ekonomiska rätten till musikaliska verk utgörs dels av den rättighet som upphovsmannen har till att verket överförs och reproduceras på någon slags ljudbärare som t.ex. cd, minidisc, dvd eller mp3-spelare, dels av den rättighet som upphovsmannen har när verket spelas i radio och tv och alla typer av offentliga framföranden från stora konserter till bakgrundsmusik i butiker.

Sceniska verk

Sceniska verk är t.ex.

• teaterpjäser
• baletter
• marionetteater
• pantomimer
• iscensättningar
• koreografier.

För att det ska vara fråga om ett sceniskt verk krävs att verket framförs. I skrift utgör det i stället ett litterärt verk. Sceniska verk är i princip alltid upphovsrättsligt skyddade.

Filmverk

Filmverk, s.k. audiovisuella verk, är t.ex. spelfilmer och tv-filmer. Det kan ibland också vara kortfilmer, journalfilmer, reportagefilmer m.m. Filmverk är i princip alltid skyddade enligt upphovsrättslagen.

För upphovsrättsskydd krävs att alstret är resultatet av självständigt skapande. Någon som ställer upp en övervakningskamera som bara registrerar vad som händer har därför inte skapat något upphovsrättsligt skyddat filmverk.

Ett filmverk består endast av det färdiga alstret och inte av enskilda personers medverkan. Denna medverkan kan i och för sig vara upphovsrättsligt skyddad men inte som filmverk.

Bildkonst

Av förarbetena till upphovsrättslagen framgår att alster av bildkonst är sådan framställning där bilden utgör framställningens egentliga syfte (SOU 1956:25). Bilden är det som är synligt för åskådaren i två eller tre dimensioner. Det får inte ingå ett nyttosyfte såsom i arkitektur eller annan nyttokonst.

Exempel på bildkonst är bl.a.

• målningar och teckningar
• originallitografier
• originaletsningar
• grafik
• originalskulpturer
• textil bildkonst som gobelänger och liknande.

Byggnadskonst

Alster av byggnadskonst utgör

• ritningar
• hela byggnader
• byggnadsdetaljer
• skeppsbyggen
• brobyggen
• trädgårdsarkitektur.

Ritningar är i allmänhet skyddade medan byggnader sällan är föremål för upphovsrättsligt skydd. Skyddet kan i sådant fall omfatta en hel byggnad men kan även avse en viss del av byggnaden.

Brukskonst

Produkter som utformats för att ha en praktisk funktion hör till brukskonst. Det kan t.ex. vara

• glas, porslin och keramik
• möbler och armatur
• mattor, textilier och tapetmönster
• bilar och telefoner.

Det är den konstnärliga utformningen av produkten som ibland kan få skydd.

En produkt kan få upphovsrättsligt skydd även om utformningen beror på tekniska faktorer. Möjligheten till individuell kreativitet begränsas givetvis av det faktum att alstrets utförande är betingat av tekniska faktorer. Det ställs därför relativt höga krav för att brukskonst ska uppnå verkshöjd.

Andrahandsverk

Översättningar och bearbetningar av ett konstnärligt eller litterärt verk är enligt upphovsrättslagen andrahandsverk (4 § URL).

Översättaren eller bearbetaren får upphovsrätten för sitt verk under vissa villkor. Översättaren eller bearbetaren får inte förfoga över översättningen eller bearbetningen i strid mot upphovsrätten till originalverket. Denna begränsning förutsätter att det finns någon upphovsrätt kvar till originalverket, i annat fall har översättaren eller bearbetaren oinskränkt upphovsrätt till sitt verk.

Upphovsrätten till en översättning eller bearbetning uppkommer även om den gjorts olagligen, d.v.s. utan att tillstånd lämnats av upphovsmannen till originalverket.

Översättningar

Normalt följer översättningen ursprungsverkets status. Om ursprungsverket inte är ett skyddat verk är inte heller översättningen skyddad och tvärtom. Det innebär exempelvis att en översättning av en katalog inte är föremål för upphovsrätt eftersom katalogen inte utgör ett verk enligt upphovsrättslagen.

Officiella översättningar av författningar, myndighetsbeslut och yttranden lämnade av svenska myndigheter kan inte bli föremål för någon upphovsrätt enligt upphovsrättslagen.

En översättning behöver inte vara materialiserad för att bli skyddad. Exempelvis kan en tolks översättning av en uppläsning ur en bok bli föremål för upphovsrätt. En grundförutsättning för upphovsrättsligt skydd är att tolkens översättning av verket i sig uppfyller kravet på verkshöjd.

Exempel på skyddade översättningar

Översättningar som normalt är skyddade är bland annat

• filmtexter
• utländska skönlitterära böcker
• böcker som beskriver svensk forskningspolitik eller miljöförhållanden i Sverige
• artiklar som ska publiceras i utländska tidningar och faktablad
• sammanfattningar av doktorsavhandlingar eller sammanfattningar av vetenskapliga artiklar
• tal eller anföranden som svenska affärsmän eller politiker ska hålla utomlands.

Exempel på översättningar som inte är skyddade

Översättningar som normalt inte är skyddade är bland annat

• affärskontrakt
• frågeformulär
• bruksanvisningar.

Bearbetningar

En bearbetning innebär antingen att ett verk bearbetas inom samma konstart eller överförs från en konstart till en annan.

Exempel på bearbetningar inom samma konstart är bearbetningar av litterära verk för att de ska kunna användas i undervisning samt bearbetningar av sångstycken till orkesterstycken. Exempel på överföringar från en konstart till en annan är dramatiseringar eller filmatiseringar av en roman eller novell.

För att en bearbetning ska ha upphovsrättsligt skydd krävs att ändringen i sig uppfyller kraven på att vara ett verk, d.v.s. i sig har verkshöjd. Mekaniskt eller rutinmässigt utförda ändringar i ett verk medför därför inte bearbetningsskydd enligt 4 § URL. Språkliga justeringar såsom språkgranskning i text är exempel på sådan bearbetning som sannolikt inte uppnår verkshöjd.

Den ursprungliga upphovsmannen kan också få upphovsrätt till bearbetningen

När ett alster bearbetats och den ursprungliga upphovsmannens individuella tankeinnehåll finns kvar har även denne upphovsrätt till det nya verket. Detta betyder att två personer har upphovsrätt till det nya alstret, d.v.s. den ursprungliga upphovsmannen och bearbetaren.

Bearbetningar kan ses som nya verk och inte andrahandsverk

Om nytillskottet helt dominerar över originalverkets innehåll är det inte fråga om en bearbetning utan det är ett nytt självständigt verk som blivit skapat i fri anslutning till originalverket. Parodier och travestier ses därför som nya självständiga verk eftersom deras syfte är helt främmande från förebildens.

Tillägg eller kompletteringar till ett verk, t.ex. en efterskrift till en roman eller illustrationer till en text, ses heller inte som bearbetningar utan bedöms för sig i förhållande till verket.

Samlingsverk

Samlingsverk är sammanställningar av redan befintliga litterära eller konstnärliga verk eller delar av sådana verk. Det som skyddas är själva redigeringsarbetet eller urvalet enligt 5 § URL. Förutsättningen för skydd är att detta urval eller redigeringsarbete uppfyller kravet på verkshöjd enligt upphovsrättslagen, d.v.s. har en viss särpräglad kvalitet. Exempel på samlingsverk är

• antologier
• diktsamlingar
• uppslagsböcker
• planschverk
• tidningar och tidskrifter.

Upphovsrätten till samlingsverket är helt fristående från upphovsrätten till de verk som ingår i samlingsverket.

Den ekonomiska rätten

Den ekonomiska rätten är upphovsmannens rätt att få ekonomisk ersättning när det upphovsrättsskyddade verket nyttjas, d.v.s. en sorts nyttjanderätt. Upphovsmannen kan överlåta denna nyttjanderätt till någon annan som då övertar den ekonomiska rätten till verket.

Den ekonomiska rätten består av två delar, rätten att framställa exemplar av verket och rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Den förstnämnda delen omfattar reproduktionsrätt eller mångfaldiganderätt och den andra delen omfattar spridningsrätt, framföranderätt och visningsrätt.

Reproduktionsrätt

Rätten att framställa exemplar av verket kallas mångfaldiganderätt eller reproduktionsrätt. Det avser upphovsmannens ensamrätt att framställa exemplar av sitt verk. Med exemplar avses varje föremål där verket finns nedlagt eller fixerat. Rätten kan avse delar av verket och gäller även framställningar som i relativt hög grad avviker från originalet.

Exempel på överlåtelse av mångfaldiganderätt är överlåtelse av rätten att trycka en bok till ett förlag eller överlåtelse av rätten att göra reproduktioner av ett konstverk.

Spridningsrätt

Rätten att sprida exemplar av verket brukar kallas spridningsrätt och innebär att upphovsmannen har förfoganderätt över färdiga exemplar av verket. Genom att upphovsmannen har en sådan rättighet kan han eller hon förhindra att verket säljs, lånas ut eller hyrs ut till allmänheten. Denna rättighet är oftast bara ett komplement till reproduktionsrätten eftersom den som köpt rätten att framställa ett antal exemplar av verket, t.ex. en bok, i regel även måste anses ha köpt spridningsrätten.

Framföranderätt

Rätten att offentligt framföra ett verk brukar kallas framföranderätt och avser rätten att visa verket för allmänheten i en obeständig form, t.ex. visa en film, framföra ett teaterstycke, läsa högt ur en bok eller spela ett musikstycke.

Rätten avser endast offentliga framföranden i motsats till privata framföranden. Ett framförande är i regel offentligt om det inte äger rum för helt slutna kretsar. Om framförandet anordnas i en förvärvsverksamhet inför en större sluten krets anses det ändå vara offentligt (jfr 2 § URL).

Framföranderätten omfattar både direkt framförande till närvarande personer och återgivning genom radio, tv, film eller video.

Visningsrätt

Rätten att offentligt ställa ut ett verk i original eller kopia brukar kallas visningsrätt. Denna rätt har helt naturligt sin största praktiska betydelse för bildkonstverk. Rätten omfattar både direkt visning, t.ex. visning på galleri, och indirekt visning genom olika tekniska anordningar såsom film eller tv.

Myndigheters allmänna handlingar har särskilda regler enligt upphovsrättslagen

Särskilda regler gäller enligt upphovsrättslagen för allmänna handlingar från statliga eller kommunala myndigheter. Anledningen till reglerna är att de upphovsrättsliga reglerna kommer i konflikt med bestämmelserna om allmänna handlingar, vilka innebär att en allmän handling alltid ska hållas tillgänglig. Bestämmelserna om upphovsrätt till allmänna handlingar finns i huvudsak i 9, 26, 26 a och 26 b §§ URL.

Upprättade allmänna handlingar

Upprättade allmänna handlingar indelas i upphovsrättslagen i två grupper:

• författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter och officiella översättningar av denna typ av texter (9 § URL)
• alla andra slag av upprättade allmänna handlingar (26 a § URL).

Författningar, beslut och yttranden är inte upphovsrättsskyddade

Författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svensk myndighet samt officiella översättningar av sådana texter är inte föremål för upphovsrätt (9 § första stycket URL). Ett undantag finns dock i 9 § andra stycket URL för kartor, alster av bildkonst, musikaliska verk och diktverk.

Andra upprättade allmänna handlingar får fritt återges utan upphovsmannens samtycke

Även andra allmänna handlingar än de som framgår av 9 § URL får enligt huvudregeln fritt återges utan upphovsmannens samtycke enligt 26 a § URL. Huvudregeln gäller inte för bl.a.

• kartor
• tekniska förebilder
• datorprogram
• verk som framställts för undervisning eller utgör resultat av vetenskaplig forskning
• alster av bildkonst, musikaliska verk eller diktverk
• verk som en myndighet tillhandahåller allmänheten i samband med affärsverksamhet.

För sådana verk krävs upphovsmannens samtycke.

Allmänna handlingar ska tillhandahållas i den ordning som framgår av tryckfrihetsförordningens bestämmelser utan hinder av upphovsrätten (26 b § URL). Det innebär att en handling alltid får tillhandahållas i form av en kopia eller liknande oavsett om det finns någon upphovsrätt. Den som fått en sådan kopia får däremot inte i sin tur använda verket i strid mot upphovsrättslagens regler.

Enligt dessa bestämmelser finns det heller inte något som hindrar att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse.

Ingivna handlingar omfattas som huvudregel av upphovsrätten

Huvudregeln är att upphovsrätten kvarstår för handlingar som lämnats in till en myndighet, s.k. ingivna handlingar.

Vissa undantag finns, t.ex. skrifter som någon hänvisar till eller vad någon muntligen eller skriftligen framför som bevis. Exempelvis om ett sakkunnighetsutlåtande som utgör skyddad handling enligt 1 § URL lämnas in till en myndighet och den sedan ingår som en del av myndighetens upprättade allmänna handling, behandlas i regel den ingivna handlingen på samma sätt som den upprättade allmänna handlingen.