OBS: Detta är utgåva 2023.3. Visa senaste utgåvan.

Definitionen av fast driftställe i inkomstskattelagen är skriven med OECD:s modellavtal som förebild. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 5 i OECD:s modellavtal som används som modell för de skatteavtal som Sverige ingår med andra länder.

Nytt: 2023-02-01

I årsutgåva 2023 har sidan kompletterats med avsnittet Skillnader mellan inkomstskattelagen och OECD:s modellavtal. Informationen under det nya avsnittet fanns i tidigare årsutgåva på sidan Skillnader i skatteavtal som nu har utgått.

Fast driftställe är ett skatterättsligt begrepp

Fast driftställe är en term som används i skattelagstiftningen och i skatteavtalssammanhang. Definitionen av fast driftställe finns i 2 kap 29 § IL. Den civilrättsliga regleringen av utländska företags skyldigheter när de bedriver näringsverksamhet i Sverige finns i lagen om utländska filialer m.m.

När ett utländskt företag bedriver näringsverksamhet i Sverige och en bedömning ska göras om det utländska företaget är skattskyldigt till inkomstskatt här, har begreppet fast driftställe en central roll. Om det finns ett fast driftställe för verksamheten i Sverige är det utländska företaget skattskyldigt för inkomst från det fasta driftstället (6 kap. 11 § första stycket 1 IL). Inkomsten bestäms genom vinstallokering till fast driftställe.

OECD:s modellavtal med kommentarer bör användas vid tolkning av intern rätt

För att ett utländskt företag ska bli skattskyldigt i Sverige för näringsverksamhet som bedrivs här måste det ha ett fast driftställe här både enligt 2 kap. 29 § IL och enligt ett tillämpligt skatteavtal. När definitionen av fast driftställe infördes i skattelagstiftningen framhöll lagstiftaren att det är viktigt att den interna beskattningsrätten är så vidsträckt att den motsvarar den beskattningsrätt som tillerkänns Sverige enligt ingångna skatteavtal (prop. 1986/87:30 s. 42).

För att underlätta tillämpningen av reglerna i IL samt bestämmelserna i de svenska skatteavtalen har man valt att låta regeln i IL bygga på samma principer som OECD:s modellavtal artikel 5 (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 46). Av den anledningen anser Skatteverket att också kommentarerna till OECD:s modellavtal bör tillämpas när man tolkar regeln i IL. Detta framgår också av bl.a. RÅ 1998 not. 188 samt RÅ 2009 ref. 91.

Kommentarerna till artikel 5 i 2017 års modellavtal kan användas för tolkningen av intern rätt i den utsträckning som kommentarerna avser artikeltext som motsvaras av definitionen av fast driftställe som finns i 2 kap. 29 § IL.

Skillnader mellan inkomstskattelagen och OECD:s modellavtal

Skillnaderna i inkomstskattelagen och i OECD:s modellavtal rör exempelvis fastigheter som är lagertillgångar, verksamheter av förberedande och biträdande art samt dotterbolag till utländska bolag. Vidare har Sverige reserverat sig i ett antal avseenden vid 2017 års uppdatering av artikel 5 i modellavtalet. 2017 års uppdatering av modellavtalet har inte medfört någon ändring av 2 kap. 29 § IL.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2009 ref. 91 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3]
  • Lag (1992:160) om utländska filialer m.m. [1]

Propositioner

  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]

Övrigt

  • RÅ 1998 not 188 [1]
  • proposition 1986/87:30 s. 42 [1]

Referenser inom begränsat skattskyldigas inkomster