OBS: Detta är utgåva 2023.3. Visa senaste utgåvan.

Den som är godkänd som registrerad eller tillfälligt registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för skatt på bränsle som tas emot från ett annat EU-land under uppskovsförfarandet. Hur säkerhetens storlek beräknas skiljer sig åt mellan den registrerade varumottagaren och den tillfälligt registrerade varumottagaren.

Registrerad varumottagares säkerhet

En registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för betalning av den svenska skatten på det bränsle som varumottagaren tar emot (4 kap. 11 § första stycket LSE).

En registrerad varumottagare är skyldig att se till att han vid varje tidpunkt har ställt säkerhet med det belopp som föreskrivs i 4 kap. 12 och 13 §§ LSE.

Om den registrerade varumottagarens godkännande återkallas ska säkerheten kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag beslutet om återkallelse av godkännandet blir gällande (4 kap. 11 § andra stycket LSE).

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Så beräknas säkerheten

Säkerheten ska enligt 4 kap. 12 § första stycket LSE lägst uppgå till ett belopp som motsvarar den genomsnittliga skattsom har beslutats för något av följande:

  • de tolv senaste redovisningsperioder för vilka beslut om skatt har fattats
  • det lägre antal redovisningsperioder för vilka beslut om skatt har fattats, om det ännu inte har fattats beslut för tolv redovisningsperioder.

Vid beräkning av genomsnittet ska den sammanlagda skatt som beslutats för redovisningsperioderna delas med det antal av redovisningsperioderna för vilka skatten har beslutats till mer än noll kronor (4 kap. 12 § andra stycket LSE).

Om skatten genom ett omprövningsbeslut har beslutats till ett annat belopp för en av de redovisningsperioder som ingår i beräkningen av underlaget för säkerhet ska även detta beaktas (jfr prop. 2013/14:10 s. 93-94 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 352 och s. 458).

Om det belopp som säkerheten lägst ska uppgå till vid denna beräkning är noll kronor, ska säkerheten i stället lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar skatten på de bränslen som vid denna tidpunkt är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet (4 kap. 12 § tredje stycket LSE).

En registrerad varumottagare som under en längre tid inte har tagit emot några varor i sin verksamhet och skatten därför beslutats till noll kronor för de senaste tolv redovisningsperioderna, ska alltså ställa säkerhet enligt bestämmelsen i 4 kap. 12 § tredje stycket LSE. Det ska även den som startat en ny verksamhet om skatten har beslutats till noll kronor för samtliga redovisnings­perioder hittills på grund av att verksamheten ännu inte har kommit igång ordentligt. Även den som har godkänts som registrerad varumottagare så nyligen att skatten ännu inte hunnit beslutas för den första redovisningsperioden ska ställa säkerhet enligt denna bestämmelse (jfr prop. 2013/14:10 s. 94). Förarbetsuttalandet hänvisar till 4 kap. 6 a § tredje stycket LSE. Den bestämmelsen motsvaras från och med den 13 februari 2023 av 4 kap. 12 § tredje stycket LSE (jfr prop. 2021/22:61 s. 458).

Om den registrerade varumottagaren har en redovisningsperiod för energi- och koldioxidskatt som är ett beskattningsår ska säkerheten enligt 4 kap. 13 § LSE, i stället lägst uppgå till ett belopp som motsvarar det högsta av följande:

  • den skatt som beslutats för den senaste redovisningsperioden
  • skatten på de bränslen som vid varje tidpunkt är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet.

Det finns vissa möjligheter till jämkning av säkerhetsbeloppet (4 kap. 20 § LSE).

Exempel: Beräkning av säkerhet

Skatten har för en registrerad varumottagare beslutats enligt följande för de tolv senaste redovisningsperioderna vilka i det här exemplet är april–mars.

Redovisningsperiod

Beslutad skatt (kr)

April

30 000

Maj

25 000

Juni

0

Juli

20 000

Augusti

25 000

September

30 000

Oktober

0

November

45 000

December

25 000

Januari

0

Februari

15 000

Mars

20 000

Totalt beslutad skatt

235 000

Beloppet säkerhet lägst ska ställas med räknas fram på följande sätt:

Totalt beslutad skatt för de tolv senaste redovisningsperioderna delat med antal redovisningsperioder där skatten beslutats till mer än noll kronor.

235 000 kr / 9 = 26 111 kr

Den registrerade varumottagaren ska alltså ställa säkerhet med lägst 26 111 kr.

Exempel: Beräkning av säkerhet när skatten beslutats till noll de senaste tolv redovisningsperioderna

Skatten för en registrerad varumottagare har beslutats till noll kronor för redovisningsperioderna januari – december 2022. Den 12 januari 2023 sänds bränsle iväg till varumottagaren enligt ett uppskovsförfarande. Skatten på detta bränsle uppgår till 30 000 kr. Säkerheten ska därmed lägst uppgå till 30 000 kr per den 12 januari 2023.

Exempel: Beräkning av säkerhet när redovisningsperioden är beskattningsår

Skatten för en registrerad varumottagare har beslutats till 20 500 kronor för den senaste redovisningsperioden. Den 15 mars året efter sänds bränsle iväg till varumottagaren enligt ett uppskovsförfarande. Skatten på detta bränsle uppgår till 30 000 kr. Säkerheten ska därmed lägst uppgå till 30 000 kr per den 15 mars.

Ianspråktagande av säkerhet

Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid (4 kap. 11 § första stycket LSE). Den registrerade varumottagaren ska alltså först ges tillfälle att betala den skatt som påförts innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (jfr prop. 2001/02:127 s. 213 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 458).

Tillfälligt registrerad varumottagares säkerhet

En tillfälligt registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som ska betalas i Sverige för det bränsle som varumottagaren avser att ta emot vid ett enstaka tillfälle. Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan bränslet flyttas från det andra EU landet (4 kap. 14 § tredje stycket LSE). Säkerheten ska i dessa fall motsvara den skatt som belöper på det bränsle som ska flyttas.

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.

Ianspråktagande av säkerhet

Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid (4 kap. 14 § tredje stycket LSE). Den tillfälligt registrerade varumottagtaren ska alltså först ges tillfälle att betala den skatt som påförts innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (jfr prop. 2001/02:127 s. 213 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 352 och s. 458).

Om varumottagaren försätts i konkurs

Om en registrerad varumottagare eller en tillfälligt registrerad varumottagare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (4 kap. 18 § första stycket LSE).

Det finns inget undantag för ett konkursbo när det gäller varumottagares skyldighet att ställa säkerhet. Detta innebär att konkursboet är skyldigt att ställa säkerhet för de varor som ska flyttas enligt uppskovsförfarandet (jfr prop. 2013/14:10 s. 123 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 459).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2001/02:127 Punktskatternas infogning i skattekontosystemet, [1] [2]
  • Proposition 2013/14:10 Vissa frågor om förfarandet avseende skatt på alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter [1] [2] [3]
  • Proposition 2021/22:61 Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]