Anmälan om flytt till Sverige

Skyldighet att anmäla flytt

Den som har flyttat till Sverige är skyldig att anmäla flytten till Skatteverket. Anmälan ska vara skriftlig och göras inom en vecka efter att personen har vistats här i tre månader. Skyldighet att göra anmälan gäller även i vissa andra fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum.

Anmälningsskyldighet efter inflyttning

En person som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras är skyldig att anmäla flytten till Skatteverket. En sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att hen har vistats i landet i tre månader (26 § första stycket FOL). Skyldigheten att anmäla flytt enligt 26 § första stycket FOL omfattar samtliga personer som flyttar in från utlandet och som ska folkbokföras med stöd av 3 § FOL, d.v.s.

• personer som anses bosatta i Sverige
• personer med dubbel bosättning med egentlig hemvist i Sverige.

Anmälningsskyldighet i andra fall

En flyttanmälan ska enligt 26 § andra stycket FOL lämnas i följande fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum:

• När ett barn som har vistats utom landet sedan födelsen ska folkbokföras på grund av att fadern eller en förälder enligt 1 kap. 9 § FB vid barnets födelse var folkbokförd enligt 14 § FOL som utsänd i svenska statens tjänst och senare blir vårdnadshavare (2 a § första stycket FOL).
• När ett barn ska folkbokföras efter att ha adopterats i utlandet av en person som vid adoptionen var folkbokförd enligt 14 § FOL som utsänd i svenska statens tjänst och adoptionen är giltig i Sverige (2 a § andra stycket FOL).
• När ett barn som har vistats i landet sedan födelsen utan att vara folkbokfört ska folkbokföras om det senare får sådan anknytning till Sverige att det ska anses bosatt eller ha egentlig hemvist här (3 § tredje stycket FOL).
• När en person som är avregistrerad som försvunnen enligt 21 § första stycket FOL ska folkbokföras.

Anmälningsskyldigheten gäller inte för immunitetspersoner som ska folkbokföras

Anmälningsskyldigheten enligt 26 § första stycket FOL gäller inte en utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall men som inte har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning (26 § tredje stycket FOL). En sådan person ska folkbokföras men är inte skyldig att själv anmäla flytt till Sverige utan detta ska göras av Regeringskansliet (8 § FOF och prop. 2009/10:245 s. 19).

Ombud, biträde och legal ställföreträdare

Flyttanmälan ska lämnas av den person som flyttar till Sverige, d.v.s. den som är part i ärendet. Varje person som anmäler flytt till Sverige får ett eget ärende hos Skatteverket.

En part kan välja att företrädas av ett ombud eller få hjälp av ett biträde (14 § första stycket FL). Ett ombud har fullmakt att föra talan i partens ställe, medan ett biträde endast får agera när parten är med (prop. 2016/17:180 s. 91 och 300). De allmänna reglerna om fullmakt finns i 2 kap. avtalslagen. Det finns även särskilda regler om framtidsfullmakt i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter.

En part kan även företrädas av legala ställföreträdare så som en förvaltare eller anhöriga, eller biträdas av en god man enligt bestämmelser i föräldrabalken (11 och 17 kap. FB).

Anmälningar för barn

Den som är under 18 år och flyttar till Sverige är part i ärendet om flytt. Barn kan dock inte – om det inte är särskilt reglerat - företräda sig själva i ärendet eftersom de saknar rättslig handlingsförmåga (9 kap. 1 § FB). När det gäller ärenden om flytt till Sverige finns emellertid särskild reglering om att ett barn som har fyllt 16 år har rätt att självt göra en anmälan enligt 26 § FOL och företräda sig självt i ärendet (30 § FOL).

Om barnet inte företräder sig självt måste det företrädas av någon annan. I de flesta fall företräds barnet av hens vårdnadshavare. Om barnet har två vårdnadshavare ska anmälan göras gemensamt av dem båda. En vårdnadshavare kan med stöd av de allmänna fullmaktsreglerna vara ombud för den andra vårdnadshavaren.

Om barnet som flyttar till Sverige är ensamkommande kan det företrädas av en god man enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Den gode mannen ska i vårdnadshavarnas ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter innan barnet har fått uppehållstillstånd. När barnet får uppehållstillstånd ska istället en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a § FB förordnas för barnet. Om en särskild vårdnadshavare utses så upphör godmanskapet. Godmanskapet ska också upphöra om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person som trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och kan vara barnets vårdnadshavare och förmyndare (2, 5 och 10 §§ lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn).

Uppgifter som ska anges i flyttanmälan

En anmälan enligt folkbokföringslagen ska vara skriftlig (23 § FOL). En anmälan enligt 26 § FOL ska innehålla följande uppgifter (28 § första stycket FOL):

• namn, personnummer eller samordningsnummer
• datum för ändring av bostads- eller postadress,
• ny bostadsadress och postadress med beräknad giltighetstid
• bostadsadressens fastighetsbeteckning samt uppgift om lägenhetsnummer om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter
• vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.

En anmälan enligt 26 § första stycket FOL – d.v.s. en anmälan som görs av en person som har flyttat in från utlandet – ska även innehålla följande uppgifter (28 § andra stycket FOL):

• födelsetid och medborgarskap
• inflyttningsdag till Sverige, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet
• eventuellt personnummer som personen har tilldelats i ett annat nordiskt land

övriga uppgifter som får registreras i folkbokföringsdatabasen enligt FdbL, till exempel födelseort, civilstånd och familjerättsliga relationer.

Personlig inställelse och identitetskontroll

En person som har flyttat in från utlandet och ska lämna en anmälan om flytt till Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll. Detsamma gäller för en person som är avregistrerad som försvunnen och ska folkbokföras på nytt (26 a § första stycket FOL). Kravet på att anmälaren ska inställa sig personligen för identitetskontroll gäller dock inte vid anmälan för barn som ska folkbokföras här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket FOL (prop. 2021/22:217 s. 37).

Den identitetskontroll som sker före folkbokföring är av stor betydelse för att motverka att oriktiga uppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen. När en person väl har folkbokförts, sprids uppgifterna i samhället. Den personliga inställelsen är således viktig från säkerhetssynpunkt och kan för de allra flesta personer inte heller anses vara orimligt betungande (prop. 2021/22:217 s. 37).

Skatteverket får avstå från personlig inställelse i vissa fall

Endast om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från kravet på personlig inställelse (26 a § andra stycket FOL). Särskilda skäl kan t.ex. föreligga om en inflyttande person har kunnat identifieras på annat tillförlitligt sätt. Personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan inställa sig personligen bör också kunna ges möjlighet att lämna anmälan på annat sätt än genom personlig inställelse. Skatteverket kan exempelvis försäkra sig om den inflyttandes identitet genom dialog med vårdgivare och bestyrkta kopior av identitetshandlingar. Det bör här vara fråga om personer som inte ens med hjälp kan förflytta sig eller som annars har en så allvarlig sjukdom eller fysisk eller psykisk funktionsnedsättning att en personlig inställelse är utesluten (prop. 2021/22:217 s. 38 och 67 f.).

Överlämnande av identitetshandlingar och uppehållstillståndskort vid identitetskontroll

Vid en identitetskontroll enligt 26 a § FOL ska den som innehar ett pass, ett identitetskort eller annan motsvarande handling, t.ex. främlingspass eller resedokument, på begäran överlämna handlingen till Skatteverket. Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran också överlämna sitt uppehållstillståndskort (26 b § första och andra stycket FOL). Första och andra styckena står inte i något motsatsförhållande till varandra. Skatteverket har alltså möjlighet att begära att den som är föremål för kontroll och innehar flera olika handlingar, t.ex. både pass och uppehållstillståndskort, överlämnar dessa för kontroll. För att en noggrann kontroll ska kunna göras av handlingen måste den som kontrollerar identiteten få handlingen överlämnad till sig för närmare granskning. Med att handlingen ska överlämnas avses ett tillfälligt överlämnande som möjliggör en kontroll på plats. Handlingen ska alltså inte kunna omhändertas för fördjupad granskning och återlämnas först vid ett senare tillfälle (prop. 2021/22:217 s. 68).

Föreläggande att göra anmälan eller att lämna uppgifter eller handlingar

Skatteverket får förelägga en person att

• göra anmälan enligt 26 § FOL om det kan antas att hen är skyldig att göra en sådan anmälan, eller
• lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 26 § FOL (31 § FOL).

Från vilket datum gäller folkbokföringen?

En person ska folkbokföras i Sverige från och med inflyttningsdagen om anmälan görs inom en vecka från det att personen flyttade in. Om anmälan kommer in senare än inom en vecka från inflyttningsdagen gäller folkbokföringen i stället från och med den dag då anmälan kom in. Om folkbokföring sker utan att någon anmälan har kommit in gäller folkbokföringen från och med dagen för beslutet (35 § FOL).

Personnummer och samordningsnummer

När Skatteverket beslutar att folkbokföra en person för första gången tilldelas hen ett personnummer (18 § första stycket FOL). Om personen som folkbokförs redan har ett samordningsnummer skapas en hänvisning i folkbokföringsdatabasen mellan detta nummer och det personnummer som tilldelas. En person som har ett äldre så kallat TP-nummer behåller detta om personen blir folkbokförd. Detsamma gäller för en person som har ett personnummer som har tilldelats med stöd av 18 b § FOL (immunitetsnummer).