Delning av aktiebolag (s.k. fission)

Vad innebär en delning av aktiebolag?

Reglerna om delning (även kallat fission) innebär en uppdelning av ett aktiebolag genom ett särskilt förfarande där tillgångar och skulder övergår direkt till de nya bolagen utan något särskilt utdelnings- eller likvidationsförfarande.

En delning kan innebära en risk för bolagens borgenärer. För att skydda bolagens borgenärer finns det därför bestämmelser som ger dem rätt att motsätta sig delningen om de inte får betalt eller en betryggande säkerhet

Fullständig delning

Delning kan genomföras genom att det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder övertas av två eller flera andra bolag och det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation, s.k. fullständig delning (24 kap 1 § andra stycket ABL).

Partiell delning (avknoppning) och delning genom separation

Delning kan också ske genom att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses (24 kap. 1 § tredje stycket ABL). Vid en sådan delning ska delningsvederlag ges till

• aktieägarna i det överlåtande bolaget (vid partiell delning, även kallat avknoppning)
• det överlåtande bolaget (vid delning genom separation).

Genomförande av en delning

En delning genomförs i flera steg.

Styrelserna ska upprätta en gemensam delningsplan

Styrelserna för överlåtande och övertagande bolag ska upprätta en gemensam delningsplan. Planen ska bland annat innehålla en noggrann beskrivning av vilka tillgångar och skulder som ska överföras till vart och ett av bolagen Vid partiell delning eller delning genom separation ska det även framgå vad som ska behållas av det överlåtande bolaget med uppgifter om tillgångarnas och skuldernas verkliga värde. (24 kap. 8–11 §§ ABL).

Revisorer ska granska delningsplanen

Delningsplanen ska granskas av revisorer. Revisorerna ska särskilt yttra sig över om delningen innebär en fara för att borgenärerna i ett övertagande bolag inte ska få betalt för sina fordringar (24 kap. 13 § ABL). Detta yttrande har stor betydelse för det övertagande bolagets borgenärer. Revisorernas yttrande i denna del är nämligen avgörande för om borgenärerna ska kunna motsätta sig delningen (se nedan) och påkalla full betalning eller säkerhet för sina fordringar.

Delningsplanen ska registreras hos Bolagsverket

Planen ska inom en månad ges in till Bolagsverket för registrering. Registreringen ska kungöras. Registrering är dock inte nödvändig om delningen enbart gäller privata bolag och alla aktieägare skrivit under planen (24 kap. 16 § ABL).

Bolagsstämman ska godkänna delningsplanen

Aktieägarna i det överlåtande bolaget ska godkänna delningsplanen på bolagsstämma. Bolagsstämma ska även hållas i ett övertagande bolag om det begärs av ägarna till minst fem procent av aktierna. Om någon bolagsstämma inte godkänner planen förfaller frågan om delning (24 kap. 17-20 § ABL).

Alla kända borgenärer ska underrättas om den godkända delningsplanen

När delningsplanen godkänts i samtliga bolag ska kända borgenärer underrättas om beslutet. Borgenärerna i det övertagande bolaget behöver inte underättas om revisorerna i yttrandet över delningsplanen (se ovan) har uttalat att det inte finns någon risk för dessa borgenärer (24 kap. 21 § ABL).

Det överlåtande bolaget ska ansöka om att få verkställa delningsplanen

Det överlåtande bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa delningsplanen. Ansökan ska göras till Bolagsverket. Bolagsverket ska pröva om det föreligger grund för avslag (24 kap. 22-23 § ABL).

Bolagsverket ska kalla bolagens borgenärer

Om det inte föreligger något hinder mot att verkställa planen ska Bolagsverket kalla bolagens borgenärer. Borgenärerna i de övertagande bolagen ska dock inte kallas om revisorerna i sitt yttrande över delningsplanen (se ovan) har uttalat att delningen inte medför någon fara för dessa borgenärer (24 kap. 24 § ABL).

Kallelsen, som ska kungöras i Post – och Inrikes tidningar, ska innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig ansökan att göra detta inom viss tid.

Bolagsverket ska alltid skicka en särskild underrättelse till Skatteverket. Om bolaget har skulder registrerade hos Kronofogden ska Skatteverket informera Kronofogden om att en underättelse har kommit in (9 § BorgF).

Om ansökan bestrids ska ärendet lämnas till tingsrätten

Om någon borgenär motsätter sig ansökan ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten för beslut (24 kap. 25 § ABL). För att tingsrätten ska få lämna tillstånd till fusionen krävs att den eller de borgenärer som motsatt sig ansökan får fullbetalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall ska ansökan avslås av tingsrätten (24 kap. 26 § ABL).

Delningen ska registreras i aktiebolagsregistret

Efter att Bolagsverket eller domstolen har lämnat tillstånd att verkställa delningsplanen ska styrelserna för de övertagande bolagen inom två månader anmäla delningen till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret. (24 kap. 27 § ABL). Det är först sedan denna registrering skett som delningens rättsverkningar gäller (24 kap. 28 § ABL).

Om anmälan inte ges in i rätt tid är frågan om delning förfallen (24 kap. 29 § ABL).

Rättsverkningar efter att delningen har registrerats

En delning som har registrerats i aktiebolagsregistret har följande rättsverkningar (24 kap. 28 § ABL):

• Det överlåtande bolagets tillgångar och skulder, med undantag för skadeståndsanspråk som har samband med delningen, övergår till det eller de övertagande bolagen i enlighet med det som anges i delningsplanen.
• Vid fullständig delning och partiell delning blir aktieägare i det överlåtande bolaget blir aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir överlåtande bolag aktieägare i övertagande bolag.
• Överlåtande bolag som ska upplösas genom delningen anses upplösta.
• Övertagande bolag, som ska bildas genom delningen anses bildade.

Efter delningen kommer det att finnas två eller flera bolag med tillgångar och skulder från det överlåtande bolaget. Vilka skulder och tillgångar som ska överföras till respektive bolag ska framgå av delningsplanen. Om det överlåtande bolaget har en skuld som genom delningen ska överföras till ett övertagande bolag, ansvarar det övertagande bolaget efter delningen för skulden utan någon begränsning. Förmår det övertagande bolaget inte betala skulden, ansvarar de övriga övertagande bolagen solidariskt för skulden, dock med ett belopp som för varje bolag motsvarar det verkliga värdet av den nettobehållning som har tilldelats bolaget vid delningen. Vid partiell delning och delning genom separation ansvarar dessutom det överlåtande bolaget för skulden, dock högst med ett belopp som motsvarar det verkliga värdet av vad som har behållits av bolaget vid delningen.

Om det överlåtande bolaget har en skuld som inte behandlas i delningsplanen, ansvarar de övertagande bolagen eller, vid partiell delning och delning genom separation, det eller de övertagande bolagen och det överlåtande bolaget för skulden solidariskt och utan begränsning (24 kap. 5 § ABL).

Borgenären kan således vända sig till vilket som helst av bolagen och begära full betalning. Detta gäller även skulder som inte var kända vid upprättandet av delningsplanen t.ex. skadeståndsanspråk.

En innehavare av företagsinteckning i ett överlåtande bolag har inte rätt att göra den gällande mot det övertagande bolaget. Liksom vid fusion har den bedrivna intecknade verksamheten i det överlåtande bolaget upphört som inteckningsenhet om bolaget har upplösts och därmed har företagshypoteket upphört att gälla i verksamheten (NJA 1990 s. 3). Det får antas att inte heller borgen kan göras gällande mot det övertagande bolaget om det har upplösts. Finns det bolaget däremot kvar efter avknoppning bör både företagsinteckning och borgen kunna göras gällande.

En delning och partiell delning, kan medföra beskattningskonsekvenser för de inblandade bolagen och deras delägare. Läs mer på sidan fusioner och fissioner.

Gränsöverskridande delning fr.o.m. 31 januari 2023

Från och med den 31 jaunuari 2023 finns det särskild reglering om gränsöverskridande delningar. Reglerna om borgenärsskydd och rättsverkningar m.m. överensstämmer till stor del med vad som gäller för delning av svenska bolag. Det finns även vissa kompletternade bestämmelser som endast gäller vid gränsöverskridande delningar (24 kap. 30–60 §§ ABL). Ett exempel är en kompletternade bestämmelse när det gäller rättsverkningar av en gränsöverskridande fusion. Av bestämmelsen framgår bland annat att när det gäller delningens rättsverkningar så uppkommer de vid den tidpunkt som fastställts i den stat där det överlåtande bolaget har eller har haft sin hemvist. Det framgår även att vid en gränsöverskridande delning ska de tillgångar och skulder som inte har fördelats i delningsplanen övergå till övertagande bolag i proportion till den andel av nettotillgångarna som tilldelats respektive bolag genom delningsplanen (24 kap. 54 § ABL).

Precis som vid gränsöverskridande fusioner finns det särskilda begränsningar i rätten att delta i en gränsöverskridande delning. Begränsningen innebär att ett bolag som är i konkurs, genomgår en företagsrekonstruktion eller är i likvidation på grund av ett beslut om tvångslikvidation inte får delta i förfarandena (24 kap. 32 § ABL).