OBS: Detta är utgåva 2023.3. Visa senaste utgåvan.

För marknadsnoterade andelar krävs att de har innehavts minst ett år för att kapitalvinst eller utdelning ska vara skattefri.

Nytt: 2023-02-03

I årsutgåva 2023 har några avsnitt delvis skrivits om för att bli tydligare och strukturen har ändrats. Ändringarna beror inte på nya regler eller ändrad praxis och de har gjorts i följande avsnitt:

Krav på minsta innehavstid för marknadsnoterade andelar

För näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade gäller ett villkor om minsta innehavstid för att utdelning och kapitalvinst på sådana andelar ska bli skattefri (24 kap. 40-42 §§ IL, 25 a kap 6–8 §§ IL). Det räcker alltså inte med att andelarna är näringsbetingade. Det s.k. innehavstidsvillkoret finns eftersom marknadsnoterade andelar är likvida och lätta att omsätta. Därmed har villkoret ansetts nödvändigt för att motverka kringgåenden av regelverket och tröskeleffekter (prop. 2002/03:96 s. 79-81). För onoterade andelar finns däremot inget villkor om innehavstid.

En första förutsättning för att man ska räkna innehavstiden är att andelen är en marknadsnoterad näringsbetingad andel.

Exempel: innehavstid

AB A förvärvar den 1 december år 1 andelar motsvarande 8 procent av rösterna i det marknadsnoterade företaget AB B. Eftersom AB A inte har 10 procent av rösterna och då innehavet inte heller betingas av den rörelse som AB A bedriver räknas andelarna i AB B som s.k. kapitalplaceringsandelar. Den 1 mars år 2 förvärvar AB A ytterligare en post andelar i AB B, motsvarande 2 procent av rösterna. Röstvillkoret är nu uppfyllt och andelarna i AB B räknas som näringsbetingade från den 1 mars år 2, vilket också innebär att innehavstiden får räknas från denna tidpunkt.

Från vilken tidpunkt räknas innehavstiden?

Innehavstiden räknas från den tidpunkt då andelen har tillträtts vid förvärvet till den tidpunkt då den frånträds genom en överlåtelse. Om andelen har förvärvats genom ett avtal (köpeavtal) anses tillträdet ha skett när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet (24 kap. 41 § IL, 25 a kap. 6–8 §§ IL).

I andra fall än avtalsfall, t.ex. när andelen förvärvas eller överlåts genom utdelning eller kapitaltillskott, bör principen enligt förarbetena vara att tillträdet respektive frånträdet sker när företaget får respektive förlorar rådigheten över andelen. Man har dock inte ansett att dessa fall lämpar sig för att skriva om i lagen (prop. 2002/03:96 s. 81).

I ett fall då en andel både före och efter marknadsnotering är näringsbetingad räknas innehavstiden från förvärvet, d.v.s. den tidpunkt då andelen i ägarens hand först blev näringsbetingad. Om en onoterad andel (som alltid är näringsbetingad) marknads­noteras och fortsatt blir näringsbetingad på grund av att röst­villkoret eller utredningsregeln uppfylls, är andelen närings­betingad utan avbrott både före och efter marknadsnoteringen. I ett sådant fall uppstår alltså inte något karaktärsbyte. Någon ny anskaffningsutgift ska därför inte beräknas på grund av reglerna om karaktärsbyte i 25 kap 6 § IL. Sedan andelen blivit marknadsnoterad måste dock kravet på innehavstid i 25 a kap. 6-8 §§ IL och 24 kap. 4042 §§ IL vara uppfyllt för att kapitalvinst och utdelning ska vara skattefri. Avyttras andelen innan innehavstidsvillkoret är uppfyllt blir kapitalvinst och utdelning skattepliktig.

Blankning

När marknadsnoterade näringsbetingade andelar lånas ut för blankning bryts innehavstiden och det ettåriga innehavstidsvillkoret är därför inte uppfyllt när andelarna återfås. Under förutsättning att det bolag som lånat ut andelarna uppfyller röstvillkoret, d.v.s. innehar minst 10 procent av rösterna alternativt om andelsinnehavet betingas av ägarbolagets rörelse, börjar innehavstiden för andelen att löpa igen när bolaget har återfått andelen.

Förvärv genom nyemission eller fondemission

En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundas på. Har de andelar som ny- eller fondemissionen grundar sig på förvärvats vid olika tidpunkter anses de nya andelarna ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter (24 kap. 42 § IL och 25 a kap. 6 och 8 §§ IL).

Förvärv genom fusion och fission

Kontinuitetsprincipen i 37 kap. 18 § IL innebär att det övertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission träder in i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Detta medför att innehavstiden för näringsbetingade marknadsnoterade andelar hos det överlåtande företaget ska tillgodoräknas det övertagande företaget.

Om andelarna däremot blir näringsbetingade först i och med fusionen ska innehavstiden, enligt Skatteverkets uppfattning, räknas från fusionsdagen. Kammarrätt har gjort samma bedömning (KRS 2015-11-10, mål nr 4725-14).

Det faktum att de övertagna andelarna skulle ha varit näringsbetingade om de i stället ägts av det övertagande företaget medför således inte att de ska anses ha varit näringsbetingade före fusions- eller fissiondagen.

Förvärv genom fusion eller fission som inte är kvalificerad

Om marknadsnoterade andelar övertas genom en fusion eller fission som inte är kvalificerad kan innehavstid för marknadsnoterade andelar inte övertas. Skattemässig kontinuitet tillämpas inte i den situationen, istället anses andelarna avyttrade hos det överlåtande företaget genom fusionen eller fissionen (44 kap 8 § punkten 3 IL).

Avyttring genom andelsbyte

För andelar som innehafts kortare tid än ett år och som avyttras genom ett uppskovsgrundande andelsbyte, börjar innehavstiden för de mottagna marknadsnoterade andelarna löpa från tidpunkten för andelsbytet. Innehavstiden för de avyttrade andelarna får inte föras över till de mottagna andelarna. Innehavstiden för den som förvärvar de avyttrade andelarna påbörjas också från tidpunkten för andelsbytet (prop. 2002/03:96 s. 144).

Verksamhetsavyttring

Vid en verksamhetsavyttring träder det köpande företaget in i det säljande företagets skattemässiga situation. Innehavstiden på marknadsnoterade näringsbetingade andelar förs då över till det köpande företaget (38 kap. 14 § IL).

Vid beräkning av innehavstid gäller samma synsätt som vid förvärv med anledning av fusion och fission, se ovan

När bryts innehavstiden?

Vid bedömning av hur länge en andel har innehafts vid prövning om utdelning på andelen är skattefri så anses innehavstiden bruten när andelen frånträds. Om andelen avyttras genom ett avtal (köpeavtal) anses frånträdet ha skett när avtalet ingås, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet (24 kap. 41 § IL).

Vid bedömningen om kapitalvinst är skattefri slutar innehavstiden löpa vid tidpunkten för avyttringen. Tidpunkten för frånträdet har ingen betydelse (25 a kap. 6 § IL och prop. 2002/03:96 s 78 och 81).

Om det företag som har gett ut andelen försätts i konkurs, upplöses genom fusion eller fission, eller träder i likvidation, anses andelen vara avyttrad (44 kap. 7 och 8 §§ IL). Det innebär att innehavstiden i dessa fall bryts. Bestämmelsen om att ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det försätts i konkurs omfattar även utländska motsvarigheter till svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar.

Trots att blankning inte räknas som avyttring, enligt 44 kap. 9 § IL, anses den som lånat ut andelen inte längre inneha andelen i den mening som förutsätts i detta sammanhang, vilket innebär att innehavstiden bryts. Att pantsätta en andel bryter däremot inte innehavstiden (prop. 2002/03:96 s. 81 f.). Läs mer om Skatteverkets uppfattning om vilka konsekvenser som uppstår när Näringsbetingade andelar lånas ut för blankning och innehavstiden bryts.

När andelen överlåts genom utdelning och kapitaltillskott, bör principen enligt förarbetena vara att frånträdet sker när företaget förlorar rådigheten över andelen (prop. 2002/03:96 s. 81).

Innehavstidsvillkoret vid utdelning

Innehavstidsvillkoret innebär att utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad alltid ska betraktas som skattefri när den tas emot. Utdelningen ska dock tas upp till beskattning om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad hos innehavaren inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Beskattningen sker det beskattningsår som avyttringen görs eller det år som andelen upphör att vara näringsbetingad. Detta får till följd att utdelningen kan komma att beskattas ett senare beskattningsår än det beskattningsår när utdelningen togs emot (24 kap. 40-41 §§ IL).

Exempel: när blir utdelning skattefri?

AB A förvärvar marknadsnoterade andelar i AB B den 1 december år 1 och AB B lämnar sedan utdelning den 5 maj år 2. Andelarna betingas av den rörelse som AB A bedriver och är näringsbetingade. Utdelningen är skattefri för AB A vid utdelningstillfället, trots att företaget inte innehaft de näringsbetingade andelarna i AB B under ett helt år. För att utdelningen ska bli definitivt skattefri krävs att AB A uppfyller innehavstidsvillkoret, som innebär att andelarna måste behållas t.o.m. utgången av november år 2. Skulle AB A t.ex. sälja andelarna i AB B den 1 juli år 2 ska utdelningen tas upp till beskattning det beskattningsår som omfattar den 1 juli år 2.

Uppgiftsskyldighet vid utdelning

Den som har fått utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om utdelningen om andelen har innehafts kortare tid än ett år när utdelningen rätteligen skulle ha tagits upp i räkenskaperna (31 kap. 12 § första stycket SFL).

Innehavstidsvillkoret vid kapitalvinst

Innehavstidsvillkoret innebär att en kapitalvinst på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad är skattefri om andelen innehafts av det avyttrande företaget minst ett år före avyttringen och om andelen under hela denna tid har varit näringsbetingad (25 a kap. 6 § IL).

Exempel: innehavstidsvillkoret vid kapitalvinst

Om AB A förvärvar andelar i AB B den 1 december år 1 och säljer andelarna i AB B den 1 juli år 2, så får det till följd att en kapitalvinst blir skattepliktig. Skulle en kapitalförlust uppkomma på dessa andelar är den avdragsgill i aktiefållan (vid avyttring inom en intressegemenskap är förlusten inte avdragsgill). Om AB A säljer innehavet i AB B efter den 1 december år 2 är kapitalvinsten inte skattepliktig och en kapitalförlust inte avdragsgill.

Uppgiftsskyldighet vid avyttring

Den som har avyttrat en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska i inkomstdeklarationen lämna uppgifter om avyttringen om andelen har innehafts kortare tid än ett år (31 kap. 12 § andra stycket SFL).

Anses marknadsnoterade andelar alltid vara av samma slag och sort?

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet för delägarrätter av samma slag och sort ska ett genomsnittligt omkostnadsbelopp beräknas. Det följer av den s.k. genomsnittmetoden.

Ett företag kan inneha marknadsnoterade näringsbetingade andelar som i sig är av samma slag och sort där en del av innehavet uppfyller innehavstidsvillkoret, men en annan del av innehavet inte gör det. Sådana näringsbetingade andelar som inte uppfyller innehavstidsvillkoret om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser anses inte vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar i det aktuella företaget vid tillämpningen av genomsnittsmetoden (48 kap. 7 § tredje stycket IL).

Det skattemässiga resultatet av transaktionerna skulle bli godtyckligt om man skulle ta hänsyn till det äldre innehavet när man beräknade omkostnadsbeloppet (prop. 2002/03:96 s. 83).

Se beräkningen av vinst eller förlust i Exempel: omkostnadsbeloppet då alla andelar inte uppfyller innehavstidsvillkoret nedan.

Turordning på förvärvade andelar

Ett ägarföretag kan inneha marknadsnoterade andelar som är näringsbetingade, där andelarna är förvärvade vid olika tidpunkter. För att kunna bedöma om innehavstidsvillkoret är uppfyllt ska turordningsregeln ”sist in, först ut” användas för både utdelning och kapitalvinst (24 kap. 42 § och 25 a kap. 8 § IL).

Exempel: turordning vid utdelning respektive kapitalvinst

Anta att AB A köper och säljer marknadsnoterade andelar i AB B. Andelarna är näringsbetingade. Den 1 mars år 1 köper AB A 10 andelar. Senare samma år, den 1 september, köper AB A ytterligare 7 andelar. Den 1 april år 2 säljer AB A 7 andelar och har därefter kvar 10 andelar på vilka man får utdelning den 1 maj år 2.

Vid utdelning gäller turordningsregeln ”sist in, först ut” vilket innebär att den utdelning som AB A erhåller på de 10 andelarna i AB B avser de 10 andelar som förvärvades den 1 mars år 1. Utdelningen är skattefri och en senare avyttring av andelarna kommer inte att medföra att utdelningen ska tas upp till beskattning.

Även vid kapitalvinst gäller turordningsregeln ”sist in, först ut”. Det innebär att de 7 andelar som avyttras den 1 april år 2 anses ha innehafts från den 1 september år 1. Eftersom innehavstiden för dessa inte uppgår till ett år blir en kapitalvinst skattepliktig och en kapitalförlust avdragsgill i fållan.

Exempel: omkostnadsbeloppet då alla andelar inte uppfyller innehavstidsvillkoret

Ett företag äger sedan länge 10 noterade näringsbetingade andelar. Företaget köper ytterligare en andel i samma företag och säljer kort därefter en andel i företaget. Den sålda andelen anses vara den senast förvärvade enligt principen om ”sist in, först ut”. Innehavstidsvillkoret är därför inte uppfyllt för den sålda andelen. Beräkning av skattemässig vinst eller förlust för den sålda andelen måste därför göras. Den sålda andelen är inte heller av samma slag och sort som övriga andelar i företaget. Omkostnadsbeloppet för den sålda andelen ska därför inte beräknas utifrån det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga andelar i företaget utan utifrån anskaffningsutgiften för den senast anskaffade andelen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Ställningstaganden

  • Näringsbetingade andelar som lånas ut för blankning [1] [2]