Hur beslut överklagas och inom vilken tid

Ett överklagande ska vara skriftligt

Den som får överklaga ett beslut ska underrättas om hur det går till att överklaga. Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligt till förvaltningsrätten (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till beslutsmyndigheten, d.v.s. Skatteverket (43 § första stycket FL). Anledningen till att överklagandet sänds till Skatteverket är för att vissa åtgärder ska göras innan ärendet sänds till förvaltningsrätten. Det går bra att sända in överklagandet till Skatteverket med vanligt brev, e-post eller fax. Ett meddelande per telefon eller andra muntliga meddelanden uppfyller inte kravet på skriftlighet. Om en part muntligt meddelar Skatteverket att hen är missnöjd med ett beslut och vill överklaga kan Skatteverket hänvisa till den underrättelse om hur man överklagar som har lämnats i samband med beslutet och på nytt upplysa parten om att ett överklagande av beslutet ska göras skriftligt.

Överklagandet behöver inte vara egenhändigt undertecknat. Förvaltningsrätten ska anges i överklagandet. En sådan reglering kan bidra till att tydliggöra rollfördelningen mellan beslutsmyndigheten och överinstansen och även förenkla beslutsmyndighetens prövning av om en skrivelse med en begäran om ändring kan uppfattas som ett överklagande eller enbart som en begäran om omprövning (prop. 2016/17:180 s. 264). Ett överklagande som saknar ordet ”förvaltningsrätten” eller inte på annat sätt ger tydligt uttryck för att avsikten är att överklaga till domstol bör inte alltid ses som en begäran om ändring utan avsändarens avsikt i det avseendet kan behöva utredas innan beslut fattas.

Uppgifterna som ska finnas i ett överklagande

I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt hen vill att beslutet ska ändras (43 § andra stycket FL). Detta innebär inte att bestämmelsen ställer några höga krav på tydlighet och konkretion. Klagandens skriftligen uttryckta vilja bör tolkas välvilligt av överinstansen (prop. 2016/17:180 s. 334). Även tämligen otydliga uppgifter om det överklagade beslutet godtas om det kan klarläggas på annat sätt vilket beslut ett överklagande avser (se bl.a. RÅ 1988 ref. 33).

Lagen hindrar inte att klaganden senare under handläggningen justerar eller preciserar det yrkande som framgår av skrivelsen (prop. 2016/17:180 s. 334). Det är alltså möjligt att i överklagandet endast tala om vilket beslut som överklagas och att samtidigt förbehålla sig rätten att senare få precisera yrkandet och grunderna för det.

I 3 och 4 §§ FPL finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla (43 § tredje stycket FL). Ett överklagande från en enskild till förvaltningsrätten ska, utöver vad som anges i 43 § första och andra stycket FL, innehålla:

• klagandens personnummer eller organisationsnummer, postadress, e-postadress, telefonnummer och andra förhållanden som är av betydelse för delgivning
• klagandens yrkande och de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet
• de bevis som klaganden vill åberopa och uppgifter om vad som är avsett att styrkas med varje särskilt bevis.

Om klaganden företräds av en ställföreträdare eller ett ombud ska överklagandet innehålla motsvarande person- och kontaktuppgifter för ställföreträdaren eller ombudet (3 § FPL).

Högsta förvaltningsdomstolen har i mål om utlämnande av allmän handling konstaterat att klagandens namn ska finnas med i ett överklagande (HFD 2021 ref. 7). Detta trots att det inte uttryckligen anges i FPL att namn ska anges. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till ett tidigare avgörande (HFD 2014 ref. 28) där det framgår att även namn måste anges då ett mål inleds i domstol. Namn ska alltid finnas med oavsett om det finns en fungerande adressuppgift eller inte.

Överklagandetidens längd för den enskilda

Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom Skatteverket (44 § FL).

Det finns undantag om treveckorsfristen i andra lagar. För överklagande av beslut enligt skatteförfarandelagen finns det andra tidsfrister för överklagande.

Har klaganden delgivits beslutet räknas klagotiden från den dag då beslutet delgavs klaganden.

När klaganden får kännedom om beslutet på annat sätt räknas klagotiden från den dag då klaganden fick del av beslutet genom myndighetens försorg (prop. 2016/17:180 s. 266).

Om sista dag för överklagande infaller en lördag, söndag, helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton gäller den s.k. söndagsregeln i 2 § lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Överklagandet får då komma in till Skatteverket närmaste vardag. I 22 § FL finns bestämmelser om när en handling anses ha kommit in till Skatteverket.

Överklagandetidens längd för det allmänna

Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (44 § FL). Med uttrycket ”part som företräder det allmänna” menas fall då en myndighet uppträder i ett ärende i sin offentligrättsliga roll.

Om myndigheten agerar i egenskap av ett privaträttsligt subjekt, d.v.s. som enskild, räknas överklagandetiden från den dag myndigheten fick del av beslutet genom beslutsmyndighetens försorg (prop. 2016/17:180 s. 335).