Handlingar vid jämkning

Förvärvaren ska ha en jämkningshandling

Den som genom att förvärva en investeringsvara eller på annat sätt övertar rättigheter och skyldigheter att jämka ingående skatt ska i sina räkenskaper ha en s.k. jämknings­handling utfärdad av överlåtaren (8 kap. 20 § ML). Handlingen är till för att förvärvaren ska kunna fullgöra sin skyldighet att jämka och i förekommande fall kunna styrka sin rätt att genom jämkning återfå ytterligare ingående skatt, om det inträffar en jämkningsgrundande händelse under den återstående delen av investeringsvarans korrigeringstid.

Överlåtaren ska utfärda en jämkningshandling

Den som överlåter en investeringsvara som medför att förvärvaren ska överta överlåtarens rättighet och skyldighet att jämka ska utfärda en jämknings­handling (8 a kap. 15 § första stycket ML). Denna handling ska överlåtaren ha i sina räkenskaper för att kunna visa att redovisning av mervärdesskatt har skett på ett korrekt sätt.

Med hänsyn till bestämmelserna i 8 kap. 20 § ML ska en sådan handling utfärdas även i de fall någon investeringsvara inte överlåts men rättigheten eller skyldigheten att jämka ändå övergår på någon annan. De fall som avses här är konkurssituationer och när en hyresrätt eller bostadsrätt lämnas utan att överlåtas.

Handlingen kan utfärdas antingen i pappersform eller i elektronisk form.

Tidpunkt för utfärdande av jämkningshandling

Har parterna före överlåtelsen avtalat om att handlingen ska överlämnas vid en senare tidpunkt är denna handling också utfärdad i enlighet med 8 a kap. 15 § ML. Det förutsätter dock att handlingen inte överlämnas senare än när en skyldighet att jämka har uppstått för förvärvaren.

En jämkningshandling anses inte vara utfärdad enligt 8 a kap. 15 § ML till den del handlingen är så bristfällig att det inte med ledning av uppgifterna i den går att beloppsmässigt beräkna jämkningsbeloppet.

Enbart det förhållandet att en jämknings­handling utfärdats senare än vid en fastighets­överlåtelse hindrar dock inte en förvärvare att utnyttja en övertagen rättighet att jämka avdrag för ingående skatt.

Kompletterande handling behövs i vissa fall

Om överlåtaren har fått en förändrad ingående skatt eller förändrad avdragsrätt för den ingående skatten efter utfärdandet av jämknings­handlingen ska överlåtaren utfärda en kompletterande handling för denna ändring (8 a kap. 15 § andra stycket ML).

En kompletterande handling ska alltså upprättas på grund av att uppgifterna i den första handlingen inte längre är korrekta eller fullständiga. Överlåtaren kan t.ex. efter överlåtelsen få en faktura som avser tiden före överlåtelsen. Rätten till avdrag för ingående skatt kan också bli ändrad i efterhand genom omprövningsbeslut eller domar.

Handling från tidigare överlåtare

En överlåtare av en investeringsvara kan ha en handling som utfärdats enligt 8 a kap. 15 § ML av en tidigare ägare till varan. Om denna handling innehåller uppgifter av betydelse för förvärvarens rätt och skyldighet att jämka ska en kopia av handlingen överlämnas till förvärvaren (8 a kap. 16 § ML).

I princip kan en sådan handling behöva överlämnas i flera led.

Exempel: jämkningshandling från tidigare överlåtare

B överlåter en fastighet som är en investeringsvara till C. När B tidigare förvärvade fastigheten fick B en jämknings­handling från den tidigare ägaren A. B överlåter fastigheten till C innan korrigerings­tiden har gått ut för sådan skatt som A tagit upp i sin jämknings­handling. C kan därmed bli skyldig eller få rätt att jämka om C senare ändrar användningen eller överlåter fastigheten. B ska därför lämna över en kopia av A:s jämknings­handling till C.

Handlingens innehåll

Vad en handling enligt 8 a kap. 15 § ML ska innehålla framgår av 8 a kap. 17 § ML. Med hänsyn till jämknings­bestämmelsernas komplexitet kan handlingen bli tämligen omfattande i vissa fall. Handlingen måste innehålla sådana uppgifter att förvärvaren kan utnyttja sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter avseende jämkning. Därför måste handlingen innehålla följande uppgifter:

• Den ingående skatten vid förvärv av investeringsvaran och vid varje åtgärd avseende ny-, till- eller ombyggnad av fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt.
• Vid vilka tidpunkter förvärv gjorts av varorna respektive byggtjänsterna.
• I vilken omfattning avdrag gjorts för skatten på respektive förvärv av vara eller byggtjänst samt vid vilken tidpunkt avdrag gjorts. Det måste här beaktas att avdrag kan ha gjorts inte enbart vid förvärvstidpunkten utan även senare antingen genom jämkning på grund av ändrad användning eller genom att s.k. retroaktivt avdrag har gjorts.
• Hur den ingående skatten och avdragen fördelar sig mellan olika lokaler då överlåtelsen avser fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt.
• Uppgift om handling från tidigare överlåtare.
• Överlåtarens och förvärvarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilken de kan identifieras.
• Transaktionens art.
• Överlåtarens registreringsnummer till mervärdesskatt, person- eller organisationsnummer.
• Övrigt som kan vara av betydelse. Det kan exempelvis vara nödvändigt att lämna en särskild uppgift om när korrigeringstiden löper ut för de olika investeringsvaror som överlåts. Så är fallet när överlåtaren har tillämpat ett annat räkenskapsår än kalenderår vid det tillfälle då investeringsvaran anskaffats.

När det gäller uppgift om vilka avdrag som gjorts är det viktigt att beakta vad som anges i 8 a kap. 12 § andra stycket ML, d.v.s. att en överlåtare av fastighet i vissa fall ska slutjämka till följd av ändringar som har inträffat under överlåtarens innehavstid. Om överlåtaren har gjort sådan jämkning ska avdraget alltså beaktas i den handling som överlämnas till förvärvaren. Det gäller oavsett om den varit till överlåtarens fördel eller nackdel.

Överlåtaren kan bli jämkningsskyldig om jämkningshandling saknas

En överlåtare kan bli skyldig att jämka enligt 8 a kap. 12 § tredje stycket ML på grund av ändrad användning hos förvärvaren om överlåtaren

• gjort avdrag för ingående skatt men inte tagit upp den i en jämkningshandling
• inte överlämnat en sådan handling från tidigare överlåtare.

Bestämmelserna har tillkommit för att skydda förvärvare av fastigheter från en jämkningsskyldighet som de inte vet att de är skyldiga att uppfylla. Det ligger därför inte endast i förvärvarens utan även i överlåtarens intresse att korrekta jämknings­handlingar överlämnas. Överlåtaren lär sannolikt vilja få bevis om att handlingarna har överlämnats, t.ex. genom någon form av kvittens från förvärvaren.

Brister i jämkningshandling

Brister i en överlämnad jämkningshandling kan t.ex. vara oriktiga uppgifter om tidpunkt för förvärv respektive avdrag samt oriktiga uppgifter om hur skatt eller avdrag fördelar sig på olika lokaler.

För att kunna fullgöra skyldigheten och ta till vara rättigheten att jämka måste fastighetsägaren ordna sin redovisning på ett sådant sätt att den ingående skatten som avser jämkningsgrundande åtgärder kan hänföras till olika lokaler. Jämför 8 a kap. 17 § andra stycket ML.

Jämkningsunderlaget ska bevaras i sju år efter korrigeringstiden

Underlag för att kunna fullgöra jämknings­skyldigheten ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut (9 kap. 1 § andra stycket SFF). Det gäller både underlagen som består av jämknings­handlingar från en tidigare ägare och fakturorna vid egna förvärv. Denna bestämmelse har kommit till för att Skatteverket ska ha tillgång till ett relevant underlag vid efterbeskattning. Räknat från förvärvet av investeringsvaran ska underlaget alltså bevaras under 17 år när det gäller fastigheter, bostadsrätter eller hyresrätter. För andra investeringsvaror ska underlaget bevaras under 12 år.