OBS: Detta är utgåva 2023.8. Visa senaste utgåvan.
OBS: Detta är utgåva 2023.8. Visa senaste utgåvan.
Idrottare kan få avdrag för vissa kostnader i den idrottsliga verksamheten, till exempel för idrottsutrustning och resor.
Utgifter för att förvärva och behålla inkomsterna ska dras av som kostnad från summan av de skattepliktiga inkomsterna i den idrottsliga verksamheten (12 kap. 1 § IL). Avdrag får göras i princip för samtliga kostnader som varit nödvändiga för verksamheten, men i normalfallet inte med så stora belopp att underskott uppstår.
Skatteverket anser att utgifter som överstiger motsvarande inkomst inte bör vara avdragsgilla i de fall utgifterna inte kan hänföras till någon inkomstgivande verksamhet. Det gäller också när de i övrigt helt eller delvis har karaktär av personliga levnadskostnader, som till exempel kan förekomma vid föreningsarbete eller tävlingsdeltagande. Överskjutande kostnader är normalt sett sådana privata levnadskostnader som man inte får avdrag för (9 kap. 2 § IL).
En idrottare har i vissa fall rätt till avdrag för agent- och managerkostnader.
Reglerna för avdragsrätt behandlas även i SKV A 2008:31.
En idrottare kan få avdrag för utgifter för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning för den idrottsliga verksamheten. Den allmänna avdragsbegränsningen på 5 000 kr gäller (12 kap. 2 § tredje stycket IL).
Avdrag får göras för:
Avdrag för kostnaden för utrustningen medges antingen genom direktavdrag eller som förslitningsavdrag.
Avdraget ska reduceras om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den kan utnyttjas även i annan verksamhet. I så fall får en skälig del av anskaffningskostnaden dras av.
Avdrag får inte göras för:
Man får inte göra avdrag för utrustning som erhållits kostnadsfritt.
Som alternativ till avdrag för övriga utgifter enligt vanliga regler kan man av praktiska skäl i vissa fall göra avdrag med ett skäligt belopp i form av ett schablonbelopp. Avdrag kan göras enligt en schablon under följande förutsättningar:
Kostnaderna får då schablonmässigt beräknas till samma belopp som bruttoersättningen för uppdraget, men högst 3 000 kr. I bruttoersättningen ska man räkna in samtliga skattepliktiga ersättningar och förmåner från den idrottsliga verksamheten, men inte avdragsgilla traktamenten och reseersättningar vid tjänsteresor. Schablonavdraget anses omfatta idrottarens samtliga avdragsgilla övriga utgifter i den idrottsliga verksamheten, förutom utgifter för resor och ökade levnadskostnader. Den allmänna avdragsbegränsningen på 5 000 kr gäller även när kostnaderna beräknas enligt en schablon. Om schablonregeln används får underskott inte uppkomma.
Administrativa ledare får inte använda schablonavdraget. Inte heller kursledare, cirkelledare m.fl. som leder kvällskurser eller liknande i motion, gymnastik eller andra idrottsaktiviteter och som får ersättning per timme, per kväll, per månad eller liknande har rätt att göra schablonavdrag. För dessa svarar i regel arbetsgivaren eller uppdragsgivaren för merparten av kostnaderna och de är vanligtvis helt jämställda med lärare i andra kurser. Kursledare, cirkelledare m.fl. får i stället göra avdrag enligt de allmänna reglerna för de faktiska kostnaderna de haft.
För idrottare och tävlingsfunktionärer är tjänstestället normalt den lokal eller arena där förberedelser, träningar och tävlingar regelmässigt äger rum. För funktionärer med administrativa arbetsuppgifter kan en klubblokal eller liknande plats vara tjänsteställe.
När man bedömer idrottsdomares tjänsteställen skiljer man på domare som anlitas av olika idrottsföreningar, och domare som anlitas av ett idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom klargjort tjänsteställets placering för idrottsdomare som har anlitats av olika idrottsföreningar. Idrottsdomaren ansågs ha utfört sina domaruppdrag åt de olika idrottsföreningar som arvoderat domaren, och de platser där matcherna spelats var tjänsteställen (HFD 2015 not 68). Domen bekräftar Skatteverkets ställningstagande att en idrottsdomare normalt har sitt tjänsteställe på den plats där matchen eller tävlingen äger rum när hen anlitas och ersätts av en lokal idrottsförening eller annan arrangör för att döma i en match eller tävling.
En idrottsdomare som anlitas och ersätts av ett idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att inom sitt uppdrag döma matcher eller tävlingar anses däremot normalt ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där tävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala idrottsföreningen betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, till exempel reseersättning. Att ett riks- eller distriktsförbund utser vilken idrottsdomare som ska döma i en viss match innebär inte att domaren är anlitad av förbundet.
Vid resor i tjänsten, till exempel i samband med matcher och tävlingar på bortaplan, får man göra avdrag enligt reglerna för tjänsteresor (12 kap. 5 § IL).
Resor som görs i allmänt studiesyfte för att titta på matcher eller liknande, till exempel av en domare eller spelare, bör normalt inte anses som tjänsteresor utan som privata resor.
Avdrag för ökade levnadskostnader under tjänsteresor med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten tillåts enligt allmänna regler (12 kap. 5–17 §§ IL). Om idrottaren vid tjänsteresa med övernattning har fått ersättning för ökade utgifter för måltider m.m. med schablonbelopp (traktamente) eller för logikostnad som hen själv betalt eller med schablonbelopp (nattraktamente) får man inte göra avdrag.
Avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och tjänstestället får göras enligt de generella reglerna för arbetsresor i 12 kap. 26–30 § IL. För vissa tillfälliga anställningar och uppdrag får dock avdrag göras på samma sätt som för tjänsteresa.
Från den 1 januari 2022 ska avdrag för ökade kostnader för logi, resor, måltider och småutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan plats än bostaden göras på samma sätt som för tjänsteresa om
Exempelvis kan idrottsdomare som anlitas av olika idrottsföreningar ha sådana tillfälliga uppdrag som omfattas av bestämmelsen om tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad (prop. 2021/22:16).