OBS: Detta är utgåva 2023.8. Sidan är avslutad 2023.
Storbritannien lämnade EU (brexit) den 31 januari 2020.
Nytt: 2023-02-01
I årsutgåva 2023 har sidan rensats på information om hantering vid redovisning i MOSS som skulle tillämpas begränsad tid och därmed inte längre är aktuell. Ett förtydligande har även gjorts under rubriken Nordirland ses som EU-land vid varuhandel vad gäller handel till icke beskattningsbara personer.
Storbritannien lämnade EU (brexit) den 31 januari 2020 och är därmed inte längre ett EU-land.
EU och Storbritannien har kommit överens om ett utträdesavtal. Det är främst artiklarna 51, 99 och 185 i utträdesavtalet (avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen) som påverkar mervärdesbeskattningen.
Utträdesavtalet innebar att en övergångsperiod inleddes och som upphörde den 31 december 2020. Under övergångsperioden gällde EU:s regelverk för Storbritannien. Se även EU-kommissionens hemsida om brexit (https://ec.europa.eu/info/relations-united-kingdom_en).
EU och Storbritannien tog under år 2020 fram ett avtal om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan. Avtalets slutliga version trädde i kraft den 1 maj 2021 och finns publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT L 149, 30.4.21, s. 10).
Från och med den 1 januari 2021 gäller samma regler avseende mervärdesskatt för Storbritannien som för andra länder utanför EU. Det innebär bl.a. att försäljning av varor som transporteras från Sverige till Storbritannien är att anse som export och att köp av varor som transporteras från Storbritannien till Sverige ska anses som import. Vid försäljning och köp av tjänster ska Storbritannien ses som ett land utanför EU.
Det finns dock undantag som innebär att Storbritannien i vissa fall ska ses som ett EU-land även efter den 31 december 2020, se nedan om rättigheter och skyldigheter samt särskilda övergångsbestämmelser. Det finns också särskilda bestämmelser för Nordirland (se nedan).
Beskattningsbara personers rättigheter och skyldigheter avseende transaktioner med ett gränsöverskridande inslag mellan Storbritannien och Sverige som ägde rum före den 1 januari 2021 kommer som huvudregel att gälla i ytterligare fem år, d.v.s. till och med den 31 december 2025. Undantag finns för återbetalning av mervärdesskatt via den elektroniska portalen (se nedan).
Även efter den 31 december 2020 ska Storbritannien fortsätta att behandlas som ett EU-land i vissa situationer. Det gäller till exempel för handel med varor där varutransporten mellan Storbritannien och ett EU-land påbörjas innan övergångsperiodens utgång och avslutas efter.
Utträdesavtalet innebär att Storbritannien ska behandlas som ett EU-land avseende vissa transaktioner där varutransporten påbörjas före den 1 januari 2021 men avslutas efter den 31 december 2020.
När en vara transporteras från Storbritannien den 31 december 2020 eller tidigare men avslutas i Sverige den 1 januari 2021 eller senare ska varan i princip både beskattas som ett unionsinternt förvärv och som import. För att undvika denna risk för dubbelbeskattning ska Storbritannien behandlas som ett EU-land när en försändelse eller transport av en vara från Storbritannien som inleds före den 1 januari 2021 och avslutas i ett EU-land efter den 31 december 2020. Transaktionen ska alltså beskattas som ett unionsinternt förvärv och inte som import. Detsamma gäller vid överföring av varor samt att reglerna om distanshandel till privatpersoner kan bli tillämpliga i dessa fall.
En beskattningsbar person i Sverige köper en vara från en beskattningsbar person i Storbritannien. Transporten av varan från Storbritannien påbörjas den 28 december 2020. Transporten avslutas i Sverige den 2 januari 2021. De övriga villkoren för att transaktionen ska vara ett unionsinternt förvärv är uppfyllda. Köparen ska redovisa sitt förvärv som ett unionsinternt förvärv.
När en vara transporteras från Sverige före den 1 januari 2021 men avslutas i Storbritannien efter den 31 december 2020 ska omsättningen av varan i princip både hanteras som en unionsintern försäljning och som export. Även i dessa situationer ska Storbritannien behandlas som ett EU-land. Transaktionen ska alltså hanteras som en unionsintern försäljning och inte som export. Detsamma gäller vid överföring av varor samt att reglerna om distanshandel till privatpersoner kan bli tillämpliga i dessa fall.
En beskattningsbar person i Sverige säljer en vara till en beskattningsbar person i Storbritannien. Transporten av varan från Sverige påbörjas den 28 december 2020. Transporten avslutas i Storbritannien den 2 januari 2021. De övriga villkoren för att beskattning inte ska ske vid unionsintern försäljning är uppfyllda. Säljaren ska redovisa omsättningen som unionsintern försäljning och lämna en periodisk sammanställning.
För varureturer m.m. från Storbritannien medges frihet från skatt på samma villkor som för en skattefri återimport av en unionsvara om varan som returneras till Sverige efter den 31 december 2020 tidigare har sålts eller överförts till Storbritannien som en unionsintern leverans.
Det kommer inte att vara möjligt att kontrollera registreringsnummer för beskattningsbara personer i Storbritannien (VAT-nummer) i VIES efter den 31 december 2020.
Beskattningsbara personer i Nordirland som har varuhandel inom EU kommer att tilldelas ett särskilt VAT-nummer. Detta VAT-nummer kommer att inledas med ”XI” som landsnummer och vara möjligt att kontrollera i VIES.
Periodisk sammanställning ska inte lämnas när omsättning och överföringar av varor som transporteras från Sverige till Storbritannien eller omsättning av vissa tjänster till Storbritannien sker efter den 31 december 2020.
Uppgifter om transaktioner som äger rum före den 1 januari 2021 och transaktioner som påbörjas före den 1 januari 2021 och avslutas efter, ska lämnas senast i den redovisningsperiod (månad eller kvartal) som omfattar december 2020. Beroende på om sammanställningen lämnas elektroniskt, på annat sätt eller om rapporteringsperioden har ändrats ska alltså periodisk sammanställning lämnas senast den 20 eller 25 januari 2021.
Utträdesavtalet innebär att den elektroniska portalen ska användas för ansökan om återbetalning av mervärdesskatt som betalats senast den 31 december 2020.
En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige ska lämna sin ansökan om återbetalning av brittisk mervärdesskatt till Skatteverket genom den elektroniska portalen som inrättats i Sverige, se vidare om ansökningar riktade till annat EU-land. På motsvarande vis ska en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i Storbritannien ansöka om återbetalning av svensk ingående skatt via den elektroniska portalen i Storbritannien. Ansökan ska i båda fallen lämnas senast den 31 mars 2021.
Övriga bestämmelser om återbetalningar via de elektroniska portalerna kommer fortsatt att gälla för de inlämnade ansökningarna till och med den 31 december 2025.
Den elektroniska portalen kan inte användas för ansökan om återbetalning av mervärdesskatt som betalats från och med den 1 januari 2021. Det finns dock särskilda bestämmelser om återbetalning vid varuhandel med Nordirland (se nedan).
I samband med utträdesavtalet har ett protokoll upprättats för att bevara och skydda samarbetet mellan Storbritannien, Nordirland och Irland. Protokollet ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Protokollet innebär att Nordirland även efter den 31 december 2020 ska betraktas som ett EU-land vid handel med varor mellan Nordirland och EU. Det innebär att handel mellan beskattningsbara personer med varor som transporteras till eller från Nordirland ska behandlas som unionsintern försäljning respektive unionsinternt förvärv. Vid handel med varor som transporteras till eller från Nordirland men där köparen är någon som inte är en beskattningsbar person kan bestämmelserna om distanshandel bli tillämpliga. Reglerna som gäller försäljning till besökare från tredjeland kan inte tillämpas på en försäljning till en privatperson från Nordirland.
Handel med tjänster omfattas inte av protokollet. Det innebär att Nordirland ska behandlas som ett land utanför EU vid handel med tjänster mellan ett EU-land och Nordirland.
Protokollet innebär att EU:s regler om återbetalning av mervärdesskatt gäller i och för Nordirland även efter den 31 december 2020 i den utsträckning mervärdesskatten avser förvärv av varor eller importerade varor. Det innebär att den elektroniska portalen ska användas för ansökan om återbetalning av sådan mervärdesskatt som betalats även efter den 31 december 2020.
Beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige ska lämna sin ansökan om återbetalning av mervärdesskatt som betalats i Nordirland via den elektroniska portalen som inrättats i Sverige, se vidare om ansökningar riktade till annat EU-land. På motsvarande vis ska beskattningsbara personer som är etablerade i Nordirland ansöka om återbetalning av svensk ingående skatt via den elektroniska portalen i Nordirland.
Protokollet gäller inte vid tjänstehandel. Det innebär att beskattningsbara personer som har förvärvat både varor och tjänster måste ansöka om återbetalning på två sätt. Den elektroniska portalen används för ansökan om återbetalning av mervärdesskatt på varor. För återbetalning av mervärdesskatt på tjänster tillämpas de återbetalningsregler som gäller i det land där mervärdesskatten har betalats. Den som är etablerad i Sverige ska alltså ansöka om återbetalning av mervärdesskatt som betalats i Nordirland vid förvärv av tjänster, enligt de regler som gäller i Nordirland. Motsatsvis gäller att företag som är etablerade i Nordirland ska ansöka om återbetalning av svensk ingående skatt på tjänster hos Skatteverket enligt reglerna för de som är etablerade utanför EU.
Rådets förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri ska tillämpas till och med den 31 december 2024 när det gäller transaktioner mellan Storbritannien och ett EU-land som har ägt rum före den 1 januari 2021 samt när det gäller varutransporter till och från Storbritannien som påbörjas före 1 januari 2021 och avslutas efter.
Informationsutbyte med andra länder - Särskilt om mervärdesskatt.