Spärrbeloppet sätter gränsen för hur mycket av den utländska skatten som kan avräknas.
Läs även om nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel, skatt på lågbeskattade inkomster (CFC-inkomster) och riskskatt för kreditinstitut.
Avräkning medges med det lägsta beloppet av
När man beräknar såväl summan av de avräkningsbara utländska skatterna som spärrbeloppet tillämpar man den s.k. overall-principen (2 kap. 8 och 9 §§ AvrL). Läs mer om overall-principen på sidan Creditmetoder (avräkningsmetoder).
Om spärrbeloppet understiger summan av de avräkningsbara utländska skatterna medges avräkning med den del av den utländska skatten som motsvarar spärrbeloppet. Man ska inte ta ställning till vilka utländska skatter som tas i anspråk.
Avräkningsbar utländsk skatt är enligt 2 kap. 8 § första stycket AvrL summan av
Läs mer på sidan Vilken utländsk skatt kan avräknas?
Vid s.k. hybridöverföring begränsas den avräkningsbara utländska skatten i vissa fall för juridiska personer när en annan person får avräkning för samma utländska skatt (2 kap. 8 § andra och tredje styckena AvrL). Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2020 och den tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
Bestämmelsen omfattar arrangemang för att överföra ett finansiellt instrument där den underliggande avkastningen på det finansiella instrument som överförs, för skatteändamål, behandlas som att den har erhållits samtidigt av fler än en part i arrangemanget. Det handlar ofta om värdepapperslån och återköpsavtal men det skulle kunna finnas andra arrangemang som omfattas av definitionen (prop. 2019/20:13 s. 104). På sidan Hybridöverföringar omfattas av regeln om hybrida finansiella instrument beskrivs närmare vad en hybridöverföring är och där ges tre exempel med värdepapperslån och aktieåterköp som illustration.
Hur dubbel avräkning uppkommer kan illustreras med följande exempel med värdepapperslån:
Reglerna om begränsad avräkning vid hybridöverföring är utformade så att de begränsar avräkningen för den part i arrangemanget som gör avdrag för ränteersättningen, d.v.s. företag B i exemplet ovan. Företag A som beskattas för hela ränteersättningen (utan avdrag för någon del av avkastningen på obligationerna) ska medges avräkning för hela källskatten.
Den begränsade rätten till avräkning gäller bara för juridiska personer.
Begränsningen gäller utländsk skatt på intäkter från innehav av ett finansiellt instrument till den del den juridiska personen medges avdrag för utdelnings- eller ränteersättning p.g.a. villkor vid avtal om överföring av det finansiella instrumentet. Ersättningen ska avse kompensation för utdelning eller ränta, men det saknar betydelse hur den har betecknats (prop. 2019/20:13 s. 106).
Hybridöverföringen ska ge upphov till avräkning för mer än en person. Det ska alltså vara fråga om en intäkt från ett finansiellt instrument som också beskattas hos en annan person p.g.a. att denna, enligt lagstiftningen i den stat där denna hör hemma, anses ha intäkten.
Ytterligare en förutsättning är att utdelnings- eller ränteersättningen ingår i ett förfarande som ger rätt till avräkning för den skattskyldiga och denna rimligen kunde ha förväntats känna till förfarandet.
Följande exempel illustrerar hur man beräknar den avräkningsbara skatten vid en hybridöverföring (prop. 2019/20:13 s. 107):
Eftersom den avräkningsbara skatten är 1 omfattas inte den resterande delen av källskatten (9) av rätten till carry forward.
För att Skatteverket ska kunna pröva X AB:s begäran om avräkning av utländsk skatt måste företaget bl.a. lämna uppgift om storleken på den utdelningsersättning som X AB har betalat till företag A (prop. 2019/20:13 s. 106).
Spärrbeloppet är en beräkning av hur stor del av den svenska skatten som är hänförlig till de utländska inkomsterna.
Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett bråktal, där täljaren utgörs av den utländska inkomsten och nämnaren av den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten:
Om den skattskyldiga har begärt och medgetts avdrag för utländsk avräkningsbar skatt vid det aktuella årets beskattning ska spärrbeloppet beräknas som om detta avdrag inte har gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL). Läs mer om avdrag för utländsk skatt.
Om den skattskyldiga har begärt och medgetts avdrag för den utländska skatt som ska avräknas påverkar det inte bara hur spärrbeloppet ska beräknas. Dessutom ska det belopp som ska avräknas minskas med skatteeffekten av avdraget. Det innebär att spärrbeloppet, eller den avräkningsbara utländska skatten om den är lägre, ska minskas med den sänkning av den statliga och kommunala skatten som avdraget har medfört (2 kap. 15 § AvrL).