I artikel 21 punkt 7 finns bestämmelser om inkomst av arbete i samband med utvinning av olja och naturgas. De har företräde framför artikel 19.
Skatteverket anser att bestämmelser som motsvarar artikel 19 punkterna 1 a och 1 b i OECD:s modellavtal, vilket gäller artikel 19 punkterna 1 respektive 2 i det nordiska skatteavtalet, är tillämpliga på lön under sjuk- eller föräldraledighet. Se även nedan angående gränsgångarreglerna.
Om en utländsk arbetsgivare har rätt att få återbetalning från socialförsäkringen i det aktuella landet för lön som arbetsgivaren är skyldig att betala under en anställds sjuk- eller föräldraledighet, kan det inträffa att detta land anser att lönen omfattas av den artikel i skatteavtalet som omfattar utbetalningar enligt sociallagstiftningen (artikel 18 i det nordiska skatteavtalet). Sverige och det andra landet har i så fall klassificerat inkomsten olika enligt avtalet, vilket kan antas bero på olikheter i intern rätt. När Sverige är hemvisstat i ett sådant fall ska Sverige undanröja eventuell dubbelbeskattning av inkomsten.
Punkt 1 överensstämmer i sak med artikel 19 punkt 1 a i OECD:s modellavtal.
Pension på grund av offentlig tjänst omfattas av artikel 18 punkt 1.
I protokollet finns så kallade gränsgångarregler som ger hemviststaten uteslutande beskattningsrätt till tjänsteinkomster som annars skulle få beskattas endast i arbetsgivarstaten enligt artikel 19 punkt 1. För Sveriges del finns reglerna för gränsgångare i protokollspunkt VI punkterna 2–4 och gäller ömsesidigt i förhållande till Finland och Norge. Protokollet ligger sist i bilaga 1 till lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna.
Sjukpenning från Försäkringskassan och andra svenska eller utländska socialförsäkringsersättningar omfattas inte av artikel 19 utan artikel 18. De omfattas därför inte av gränsgångarreglerna.
Skatteverket anser att med person med hemvist i kommun som gränsar till landgränsen mot Finland respektive Norge avses en person som är skattskyldig i sådan kommun. För att gränsgångarreglerna ska vara tillämpliga ett visst inkomstår krävs därför att personen är folkbokförd i en svensk gränskommun den 1 november året före inkomståret.
I Finland och Norge gäller andra regler för när skattskyldigheten i en viss kommun inträder för ett visst beskattningsår. Det som sägs ovan om folkbokföring den 1 november året före beskattningsåret gäller endast personer bosatta i Sverige. Om en person är bosatt i Finland eller Norge kan gränsgångarreglerna tillämpas om personen för det aktuella beskattningsåret, enligt lagstiftningen i Finland respektive Norge, är skattskyldig i en finsk respektive norsk gränskommun som gränsar till landgränsen till Sverige.
Skatteverkets ställningstagande om lön under sjuk- eller föräldraledighet är inte direkt tillämpligt när lönen omfattas av gränsgångarreglerna och beskattningsrätten således inte fördelas enligt artikel 19 utan enligt protokollet. Ställningstagandet ska dock tillämpas på motsvarande sätt även i sådana fall.
En person har hemvist i en svensk gränskommun och arbetar i finsk offentlig tjänst i en finsk gränskommun. Lönen omfattas av protokollspunkt VI punkt 2 och beskattas endast i hemviststaten Sverige. Personen blir sjuk och får sjuklön från arbetsgivaren i två veckor. Protokollspunkt VI punkt 2 tillämpas även på sjuklönen vilket innebär att endast Sverige har beskattningsrätt till denna. Det saknar betydelse i vilket land personen uppehåller sig under ledigheten.
Gränsgångarreglerna i protokollet gäller inte mellan Sverige och Danmark. I 1989 års nordiska skatteavtal fanns däremot sådana regler och de ska fortfarande tillämpas i vissa fall, se kommentaren till artikel 31 punkt 5.
Punkt 2 överensstämmer i sak med artikel 19 punkt 1 b i OECD:s modellavtal.
Punkt 3 överensstämmer i sak med artikel 19 punkt 3 i OECD:s modellavtal. Att artikel 18 inte nämns i bestämmelsen beror på att pension på grund av offentlig tjänst ändå inte omfattas av artikel 19 i det nordiska skatteavtalet utan av artikel 18 punkt 1.
I protokollet och inkorporationslagen finns regler om inkomst som förvärvas från företag som deltar i byggandet och driften av Öresundsbron eller den därmed sammanhängande tunnelförbindelsen. Om en person med hemvist i Danmark eller Sverige förvärvar sådan inkomst, och arbetet avser byggandet och driften av bron eller tunnelförbindelsen, ska inkomsten utan hinder av artikel 19 beskattas endast i personens hemviststat. Detsamma gäller inkomst som sådan person förvärvar genom arbete med byggandet och underhållet av den konstgjorda ön (protokollspunkt II punkt 3).
Vad som föreskrivs om tunnelförbindelsen gäller också för den konstgjorda halvön i Danmark till den del denna är anlagd eller underhålls av eller för Öresundskonsortiet. Vad som föreskrivs om bron gäller också för betalstationen i Sverige till den del denna uppförs, underhålls eller drivs av eller för Öresundskonsortiet (5 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).
De företag som avses i reglerna är endast sådana som aktivt bedriver verksamhet på eller i anslutning till Öresundsbron. Företag som exempelvis endast genomför leveranser till bygget omfattas inte (prop. 1996/97:44 s. 50).
I ett avtal mellan Sverige och Norge 2002 finns regler om inkomst av byggande, underhåll och drift av gränsbron som ingår i Svinesundsförbindelsen (bilaga 3 till lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna).
Reglerna gäller inkomst på grund av anställning, självständig yrkesutövning eller annan verksamhet i samband med byggande, underhåll eller drift av bron. När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige eller Norge förvärvar sådan inkomst genom verksamhet i Sverige eller Norge ska inkomsten beskattas endast i den stat där personen har hemvist (artikel 5 a). Vad som avses med gränsbron definieras i artikel 3. Vad som avses med byggande, underhåll eller drift beskrivs i artikel 4.